Bakrund:I Sverige har självskadebeteende hos kvinnor i åldrarna 15-24 år ökat avsevärt sedan 90-talet fram till 2007. Självskadebeteende definieras med att medvetet skada sin egen kropp. Det kan upplevas som ångestlindrande men många har också i avsikt att ta sitt eget liv. Syfte: Syftet är att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med självskadebeteende. Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv och baseras på fem Bloggar.

Titel: Produktexponering på sociala medier - en studie om hur Bloggar och Snapchat påverkar konsumenters inköpsbeslut.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Maya Sundlöf och Malin LundHandledare: Jonas KågströmDatum: 2015 Syfte: Vårt syfte är att undersöka om konsumenters inköpsbeslut och val av varumärke påverkas av exponering av produkter på Bloggar respektive Snapchat. Syftet med studien är att undersöka om konsumenter blir påverkade av kända personers produktexponeringar på deras Bloggar och på deras Snapchat.  Metod: I studien genomfördes ett experiment med 98 deltagare som var uppdelade i fyra experimentgrupper. I studien blev en experimentgrupp exponerad av produkter från blogginlägg och en annan experimentgrupp blev exponerad av produkter från Bloggares Snapchat. I resterande två experimentgrupper tillämpades defaulteffekten för att se om det skulle påverka deras val av varumärke. Resultat & slutsats: Resultatet visar att Snapchat är den typ av social media som personer i större utsträckning blir påverkade av vid produktexponeringar. Bloggar påverkar i större utsträckning ett inköpsbeslut när kända personer ger rekommendationer.

Intranät. Bloggar och Wikis är idag verktyg som ofta förknippas med information och kunskap. Verktygen figurerar på senare tid allt oftare inom organisationer för bevaring, spridning och överföring av information samt som strategiska verktyg inom Knowledge Management där de faller inom kategorin Knowledge Management Systems. Denna studie har till syfte att redogöra för hur och varför IT-organisationer använder Intranät, Bloggar och Wikis som information och kunskapskanaler. Syftet är även att se till hur anställda inom IT-organisationer upplever och ser på dessa verktyg samt vilka faktorer som kan ha påverkan på användandet.

Vi har skrivit en uppsats om varför och hur journalister använder sig av Bloggar och andra sociala medier. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på varför man som journalist väljer att blogga i professionellt syfte, antingen för sin egen skull som journalist eller för en redaktions räkning. Eftersom journalistiken genomgår en förändring i och med den pågående digitaliseringen, har vi märkt att många journalister har börjat blogga och vara aktiva i andra sociala medier som till exempel Twitter och Facebook. Utifrån detta syfte har vi följande frågeställningar: ?Varför väljer man som journalist att blogga??, ?Har bloggen blivit ett journalistiskt verktyg? På vilket sätt??, ?Kan bloggen hjälpa journalisten att skapa ett varumärke?? och ?Kan bloggande journalister vara en tillgång för en nyhetsredaktion??.

Titel: ?Det finns ju inte en käft som skulle betala för att läsa en blogg?? En studie om svenska dagstidningars övergripande strategier bakomuppstarten av Bloggar på sina nätupplagor.Författare: Therése Kristiansson och Sofia WallqvistUppdragsgivare: Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Sedan 1979 har de bedrivit forskning om medieanvändning med fokuspå dagstidningar och dess publik.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidinstitutionen för Journalistik, Medier och kommunikation, Göteborgsuniversitet (JMG)Termin: Vårterminen 2011Handledare: Jonas OhlssonOrd: 17 835Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av Bloggar på svenskadagstidningars nätupplagor och att ur ett redaktionelltledningsperspektiv undersöka vilka övergripande strategier som liggerbakom uppstarten av Bloggar på deras webbplatser.Metod: Kvantitativ kartläggning av svenska dagstidningars nätupplagor ochBloggar kopplade till deras webbplatser, samt kvalitativa samtalsintervjuermed tidningarnas chefredaktörer, redaktionschefer och webbchefer.Material: Analys av 56 stycken svenska nättidningar med Bloggar kopplade till sinwebbplats, samt 14 stycken semi-strukturerade samtalsintervjuer.Huvudresultat: En stor majoritet av nättidningarna har Bloggar på sin webbplats, endast två av 56 har valt att inte anamma trenden. Etableringen av Bloggarnahar inte varit blixtsnabb, men under loppet av fyra år har Bloggarna nått nästan total spridning. Först ut att anamma trenden var de nättidningar som är störst där samtliga nättidningar som i dag har Bloggar startadeupp sin bloggverksamhet år 2005. De flesta tidningarna saknade uttalade strategier vid uppstarten, det handlade snarare om ett?flockbeteende? där tidningarna i branschen påverkade varandra och valde att hoppa på bloggtrenden för att hänga med i utvecklingen.

Titelbloggens trovärdighet som kommunikationskanalSå kan man också göra men det är inte rätt ? OmFörfattareUlrika Lång & Emelie ÖverdahlHandledarePia Arborelius NivåKandidatuppsats, marknadsföring (15 hp), VT 2010Nyckelordkommunikationskanal, blogg.Bloggar som kommunikationskanal, marknadsföring,Problemformuleringkonsumenten? Under vilka förutsättningar är bloggen en trovärdigkommunikationskanal?Kan företag strategiskt använda sig av Bloggar för att nåSyftetrovärdig kommunikationskanal respektive inte blir det, ur ettföretagsperspektiv.Syftet är att förklara under vilka förutsättningar bloggen blir enMetodBloggare samt fyra läsare av Bloggar har intervjuats inom ämnet,under vilka förutsättningar bloggen är en trovärdigkommunikationskanal.Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. TreTeoretiskt perspektivsom ligger till grund för uppsatsen. Teorin inleds med engrundläggande beskrivning av kommunikation samt Internet somkommunikationskanal, för att sedan smalna av mot ämnet bloggoch bloggen som kommunikationskanal.I den teoretiska referensramen presenteras de teorier och modellerEmpiriskt perspektivdjupintervjuer med Bloggare samt läsare av Bloggar.I det empiriska kapitlet presenterar vi insamlad fakta frånSlutsatsStudien visar att företag kan använda bloggen för att strategiskt nåkonsumenten. Utifrån studien kan konstateras att bloggen blir entrovärdig kommunikationskanal under vissa specifikaförutsättningar.

Allt fler företag använder sig av sociala medier och när marknaden växer blir också kraven för hur medierna ska användas större. Hur företagsBloggar används i praktiken saknas det djupare forskning kring och syftet med undersökningen var att beskriva hur företag använder sig av Bloggar i sin marknadskommunikation. Undersökningen utgick från ett öppet förhållningssätt och utfördes genom observationer av fyra olika företag med sammanlagt sex unika Bloggar. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats och observationerna gjordes genom små n-studier. Resultatet från observationerna jämfördes med teorin för att se om dessa överensstämde med varandra vilket det i många fall visade sig göra.

Titel: Personliga varumärken i BloggarFörfattare: Tina DolkHandledare: Margaretha Rönnberg, Högskolan i GävleKurs: C-uppsats, Medie- och kommunikationsvetenskap C, Högskolan i GävleNyckelord: modeBloggar, blogginnehåll, personliga varumärkenProblem: ModeBloggar har fått stor genomslagskraft de senaste åren i Sverige. De unga tjejerna som driver dessa populära Bloggar betraktas som kändisar. Vad skriver dessa tjejer om som är så intressant att hundratusentals läsare följer dem varje vecka? Och hur har dessa tjejer gjort för att bygga upp sina starka personliga varumärken? Syfte: Syftet med uppsatsen är att att studera två av Sveriges största Bloggare, Kenza Zouiten och Isabella Löwengrip, närmare för att se vad deras Bloggar innehåller. Även deras personliga varumärken kommer att granskas närmare ? hur framhäver de sig själva i sina Bloggar?Metod: Jag har valt att kombinera en kvantitativ innehållsanalys med en kvalitativ retorisk textanalys.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av Bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva Bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som Bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Allt fler företag använder sig av sociala medier och när marknaden växer blir också kraven för hur medierna ska användas större. Hur företagsBloggar används i praktiken saknas det djupare forskning kring och syftet med undersökningen var att beskriva hur företag använder sig av Bloggar i sin marknadskommunikation. Undersökningen utgick från ett öppet förhållningssätt och utfördes genom observationer av fyra olika företag med sammanlagt sex unika Bloggar. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats och observationerna gjordes genom små n-studier. Resultatet från observationerna jämfördes med teorin för att se om dessa överensstämde med varandra vilket det i många fall visade sig göra.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av Bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva Bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som Bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av Bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva Bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som Bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av Bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva Bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som Bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av Bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva Bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som Bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av Bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva Bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som Bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.