Blodtrycksmätning innehåller många olika moment och studiens syfte var att belysa aktuell forskning kring tre faktorer som kan påverka resultatet vid Blodtrycksmätning. Faktorerna delades in i kategorierna kläder (med/utan), arm (höger/vänster), och korsade ben eller ej. För att uppnå studiens syfte ställdes tre frågor; Blir det någon skillnad om Blodtrycket mäts med eller utan kläder under Blodtrycksmanschetten? Spelar det någon roll om Blodtrycket mäts i höger eller vänster arm? Hur påverkar korsade ben resultatet vid Blodtrycksmätning? Svaren söktes i 12 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och värderades vetenskapligt. Inom kategorin kläder påvisades inte resultatet någon skillnad i uppmätt Blodtryck beroende på om armen var klädd eller ej.

Syfte:Att utvärdera hur fysisk aktivitet i en friskvårdssatsning hos en grupp friska kontorsanställda påverkade deras riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom - Blodtryck, kroppsvikt samt blodfetter.Undersökt grupp och metod:Samtliga anställda genomgick en hälsokontroll omfattande läkarundersökning, blodprovstagning samt konditionstest. Gruppen deltog i gemensamma träningsaktiviteter, vilket innebar joggning samt cirkelträning. De flesta tränade dessutom på egen hand ytterligare någon gång per vecka.Parallellt med detta genomfördes också konferenser och matlagningskurser,där deltagarna fick lära sig mer om livsstil, kost och hälsa.Sedan friskvårdsprojektet startade år 2000 har deltagarna genomgått en hälsokontrollmed provtagning per år.Resultat/diskussion:De som inte deltagit i friskvårdsprojeket och träningen ökade i vikt, fick högre Blodtryck och försämrade sina blodfetter, jämfört med de som tränat 2-3 ggr per vecka. Slutsats:Friskvårdssatsningen gav en positiv effekt på riskfaktorer genom att minska kroppsvikten, sänka Blodtrycket och sänka blodfetterna.Man kan på så sätt minska risken för hjärt-kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt och strokeoch minska antalet sjukskrivningsdagar..

Blodtrycksmätning på hund har utförts i ett flertal tidigare studier. Fokus har framförallt legat på att jämföra indirekta och direkta mätmetoder i och med att det visat sig svårt att validera indirekta metoder för Blodtrycksmätning på hund. Friska hundar har studerats tidigare, men få har genomfört standardiserade mätningar på friska hundar. Syftet med denna studie var således att undersöka Blodtrycksvariabler och hjärtfrekvens hos friska hundar i olika standardiserade situationer i klinikmiljö och därefter göra jämförelser dels mellan de olika situationerna och dels mellan de olika deltagande raserna i studien. Dessutom jämfördes mätningarna gjorda på klinik med samma typ av mätningar i hemmiljö på ett mindre antal hundar.

Hypertoni är en folksjukdom som drabbar en femtedel av den svenska befolkningen. Orsaker till hypertoni kan vara livsstilsrelaterade, som stress, övervikt eller fysisk inaktivitet. Distriktssköterskor har som uppdrag att kontrollera patienters Blodtryck, ge stöd och rådgivning till förändrad livsstil. Detta för att främja hälsa och förebygga hypertoni eller förbättra ett förhöjt Blodtryck.Syftet med examensarbetet är att sammanställa befintlig kunskap från litteratur om distriktssköterskors hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder till patienter med hypertoni.Examensarbetet är en litteraturstudie där kunskap från 12 vetenskapliga studier förts samman till ett nytt övergripande resultat, en metasyntes. Resultatet visar att de hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder distriktssköterskor utför till patienter med hypertoni sker som Hälsoutbildning på standardiserat eller personcentrerat sätt.

Bakgrund: Högt Blodtryck är en av de vanligaste diagnoserna i primärvården. Högt Blodtryck kan leda till allvarliga följdsjukdomar, som stroke och hjärtsvikt. Distriktssköterskan möter ofta dessa patienter för Blodtryckmätning och samtal om levnadsvanor.Syfte: Att utvärdera effekter av distriktssköterskans råd och stöd utifrån empowerment till vuxna patienter med hypertoni.Metod: En randomiserad kontrollerad multicenterstudie. Enkäter besvarades av patienter med högt Blodtryck före och efter intervention av distriktssköterskans råd och stöd, som utgick från empowerment. Ett speciellt framtaget Blodtryckskort användes också.

Bakgrund: Hypertoni eller högt Blodtryck är vår tids vanligaste folksjukdom då runt 1,8 miljoner svenskar har diagnos förhöjt Blodtryck. Att många människor har liten kunskap om hur ett förhöjt Blodtryck påverkas av kost, fysisk aktivitet, stress mm och hur detta ökar risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar är genomgående i den forskning som finns idag. Samtidigt finns det lite forskning generellt och i synnerhet rörande kvinnor som belyser hur det är att lära sig leva och få ett bra liv trots sin sjukdom hypertoni.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att få diagnosen högt Blodtryck.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med intervjuguide. Texterna analyserades enligt manifest innehållsanalys.Resultat: Av resultatet framkom att beskedet mottogs av kvinnorna med känslor som lättnad, rädsla och oro. Oron och rädslan handlade om vad som kunde ha drabbat kvinnorna innan och efter upptäckten av hypertonin i form av insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar.

The purpose of this study was to describe how adolescents aged 12-18 years with inflammatory bowel disease experience their illness and what coping strategies they use to manage their illness and improve their wellbeing. The method used was a descriptive literature study, and the result of the study included 15 scientific articles. Our results showed that IBD affected the adolescent?s everyday life and social life with friends, family and activities. The adolescents also reported that they experienced a feeling of vulnerability, altered body image and that they saw themselves as different from healthy subjects.

Bakgrund: Hypertoni är en vanlig folksjukdom i dagens samhälle och en vanlig riskfaktor för utveckling av bland annat kardiovaskulära, cerebrovaskulära och renala sjukdomar. Stress uppkommer vid fysiska och psykiska påfrestningar och ökar aktiviteten i det sympatiska nervsystemet i kroppen. Långvarig stress är en riskfaktor för att utveckla hypertoni. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som innefattar bland annat personers uppfattning av fysisk och psykisk hälsa, sociala relationer samt förväntningar och mål. Yoga är en träningsform som är känd för sin stressreducerande effekt och hälsofrämjande innebörd.

Bakgrund: Preeklampsi är en allvarlig graviditetskomplikation som drabbar kvinnor över hela världen. Sjukdomen är den största orsaken till gravida kvinnors ohälsa och dödlighet.Syftet: Syftet med studien var att kartlägga vilka övervakningsmetoder som används vid preeklampsi samt studera evidensen av metoderna.Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie. Detta har genomförts genom granskning och sammanställning av litteratur samt databassökning i PubMed för att finna vetenskapliga artiklar. Till resultatet valdes femton vetenskapliga studier.Resultat. Evidens finns för att följa Blodtryck- och urinkontroller som påvisar förändringar i sjukdomen.

Bakgrund: 1 miljard människor världen över lider av hypertoni. Det är en kroniskfolksjukdom som påtagligt bidrar till olika kardiovaskulära följdsjukdomar. Med effektivBlodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och även deföljdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvård encentral roll. Syfte: Belysa egenvårdsstrategier för personer med högt Blodtryck.

Blodtrycksmätning är en viktig del i en sjuksköterskas arbetsuppgifter och då både manuell och digital Blodtrycksmätning idag förekommer parallellt inom svensk sjukvård syftar denna studie till att undersöka om det finns någon skillnad mellan de uppmätta resultaten i dessa mätmetoder och beskriva denna eventuella skillnad. Undersökningen genomfördes på en kärlkirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige under hösten 2009. Populationen bestod av 38 inneliggande patienter som följdes upp med totalt 65 Blodtrycksmätningar. För att utföra undersökningen tillämpades cross-over design med kvantitativ ansats. Resultaten visade skillnader mellan de två mätmetoderna då den digitala metoden uppmätte högre Blodtryck än den manuella. Digital Blodtrycksmätning visade genomgående högre mätresultat jämfört med manuell metod.

Livsstilfaktorer som inaktivitet, felaktiga kostvanor och rökning bidrar till utvecklandet av fetma, blodfettsrubbningar, typ 2 diabetes och högt Blodtryck, och ökar risken för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med denna studie var att utvärdera om en kombinerad tränings och kostintervention under 3 månader, följt av regelbunden uppföljning under ett år påverkar motionsvanor, hälsoupplevelse och riskfaktorer hos personer i riskgrupper. 151 medelålders kvinnor och män med riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom randomiserades till en interventionsgrupp ( n =75 ) och kontrollgrupp ( n = 76 ) och genomgick undersökning vid baslinjen, efter 3 och efter 12 månader. 123 personer fullföljde studien. Efter 12 månader sågs signifikanta förbättringar inom interventionsgruppen av vikt, BMI, midjemått, höftmått, midjehöftkvot, triglycerider, HbA1c, syreupptagningsförmåga, systoliskt och diastoliskt Blodtryck till skillnad från inom kontrollgruppen.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (?65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med.

Bakgrund: 1 miljard människor världen över lider av hypertoni. Det är en kronisk folksjukdom som påtagligt bidrar till olika kardiovaskulära följdsjukdomar. Med effektiv Blodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och även de följdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvård en central roll. Syfte: Belysa egenvårdsstrategier för personer med högt Blodtryck.

En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i Blodtryck, puls och självskattning av känslor.  Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt Blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna.