Detta examensarbete har haft som mĂ„lsĂ€ttning att med hjĂ€lp av akustisk design finna nya angreppssĂ€tt för landskapsarkitekten att ta sig an komplexa utemiljöer. UtifrĂ„n ett övergripande syfte att öka kunskapen om skapandet av den goda utemiljön bĂ„de hos författaren sjĂ€lv och inom fĂ€ltet rumslig design har tvĂ„ huvudfrĂ„gestĂ€llningar formulerats: Hur kan jag som landskapsarkitekt ta hjĂ€lp av akustisk design för att gestalta med fokus pĂ„ det som hörs snarare Ă€n det som syns? Hur pĂ„verkas landskapsarkitektens designprocess av detta nya perspektiv i arbetet med att förbĂ€ttra ett existerande, komplext landskap i staden? För att besvara dessa frĂ„gor har en litteraturstudie samt en fallstudie genomförts, för att först inhĂ€mta befintlig kunskap inom Ă€mnet och sedan testa denna i praktiken. Litteraturstudien presenteras som en teoribakgrund, dĂ€r teorier dels om landskapsarkitektens uppdrag och designprocess och dels om ljudlandskapet och akustisk design introduceras. Även begreppen rekreativt vardagslandskap respektive urbant trafikstrĂ„k utreds, dĂ„ dessa utgör kontexten för fallstudien.

The purpose of this Bachelor?s thesis is twofold. Firstly it aims to make a contribution to the understanding of how five Swedish Diocesan libraries have carried out the digitizing of their rare book and manuscript collections. Problem areas related to this activity are also investigated. Secondly, it aims to examine the relative guidelines and standardization norms, which have been formulated on a national basis.

Syftet med denna uppsats var att undersöka Ätta förskollÀrares instÀllning och förhÄllningssÀtt till mÄngkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes och totalt intervjuades Ätta stycken förskollÀrare frÄn en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollÀrarna var positivt instÀllda till mÄngkultur men att de hade svÄrt att lyfta fram mÄngkulturen i verksamheten. Ingen av förskollÀrarna tog tillvara pÄ barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfÀllen. Resultatet visade ocksÄ att det inte fanns nÄgra nÀmnvÀrda skillnader mellan de tvÄ förskolorna nÀr det gÀllde att ta tillvara pÄ barns olika kulturella bakgrund.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om vi som blivande pedagoger kan motivera elever till lÀsning genom boksamtal. Vi vill se eventuell förÀndrad motivation till lÀsning, skillnader mellan flickors och pojkars lÀsning och om elevers syn pÄ litteratur förÀndras. Undersökningen genomfördes under vÄr verksamhetsförlagda utbildning i en Ärskurs fyra till fem under en femveckors- period i LuleÄ Kommun, dÀr sex slumpmÀssigt utvalda elever medverkade i vÄr undersökning som innefattade observation, intervju och boksamtal. VÄrt resultat av undersökningen visade att tre av sex elever blivit mer motiverade till lÀsning. Tidigare forskning om pojkars och flickors olika lÀsvanor, visade att de lÀser böcker i olika genrer, vilket inte stÀmmer överens med det vi kommit fram till i vÄr undersökning.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedÄtgÄende trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande förÀldrar kan uppmuntras att planera amning och förÀldraledighet innan barnet Àr fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex mÄnader. Genom en enkÀtstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan förÀldrars planering av amning, förÀldraledighet och andra inverkande faktorer.De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex mÄnader och att vara förÀldraledig med sitt barn under de första sex mÄnaderna. Varken kvinnans Älder eller partnerns utbildningsnivÄ pÄverkade amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex mÄnader hade minst universitetsutbildning.

MÄnga kvinnor lider av nedstÀmdhet och depression under graviditeten. Det uppmÀrksammas inte alltid av personalen pÄ mödravÄrdscentralen. Prenatal depression pÄverkar sannolikt bÄde den gravida kvinnan och barnet negativt. Screening med sjÀlvskattningsformulÀret EPDS pÄ mödravÄrdscentralen och erbjudande om stödjande samtal Àr ett sÀtt att fÄnga upp och hjÀlpa blivande mödrar. Syftet med studien var att beskriva nÄgra kvinnors upplevelser av sin livssituation, moderskapet och de stödjande samtal de blivit erbjudna under graviditeten.

Som blivande socionom kan man kÀnna att det hÀr med makt och myndighetsutövning Àr nÄgot stort och ansvarsfullt. Detta Àr det nÄgot som mÄnga av oss kommer att ha som framtida arbetsuppgifter. I vÄrt arbete har vi försökt lyfta fram hur bistÄndshandlÀggare upplever och hanterar makten och myndighetsutövningen i sitt arbete. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi intervjuat fyra bistÄndshandlÀggare om deras tankar och upplevelser inom detta Àmne. VÄra informanter har arbetat som bistÄndshandlÀggare mellan tre och tjugo Är.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ och beskriva hur skolorna i en mindre kommun arbetar för att öka den fysiska aktiviteten bland eleverna under skoldagen. Vi har undersökt detta genom intervjuer bland pedagoger pÄ samtliga skolor i kommunen. Vi ville genom undersökningen fÄ inspiration till arbetssÀtt som vi kan ha nytta av i vÄrt arbete som blivande pedagoger. VÄr förhoppning var att ocksÄ att arbetet skulle kunna inspirera andra till variernade arbetssÀtt. I vÄrt resultat har vi kommit fram till att mÄnga skolor endast utnyttjar en brÄkdel av den resurs som rörelsen skulle kunna innebÀra i undervisningen.

Som blivande lÀrare har vi mÀrkt en tendens till en stor geografisk spridning gÀllande var elever bor i förhÄllande till var de gÄr i skolan, vilket har lett till en undran om skolans geografiska lÀge spelar in nÀr eleven ska vÀlja gymnasieskola. Denna fallstudie Àr gjord pÄ Nordens Teknikerinstitut, NTI ? gymnasiet Södra Hamngatan som Àr en friskola. Skolan Àr lokaliserad i centrala Göteborg med nÀrhet till kollektivtrafiken. Som blivande gymnasielÀrare hoppas vi fÄ inblick i friskolans verksamhet och djupare förstÄelse kring elevers val av gymnasieskola.Syftet med studien Àr att undersöka om NTI-gymnasiets lokalisering pÄ Södra Hamngatan i centrala Göteborg Àr av betydelse nÀr en elev ska vÀlja gymnasieskola.

Disturbances, such as fire and wind, are important for saproxylic beetles (= beetles depending on decaying wood) to gain substrate in boreal forests. Clear-cutting is an example of a man-made disturbance. Measures such as prescribed burning have been made to resemble natural disturbances. The aim of this study was to see which clear-cut characteristics are important for the occurrence of the saproxylic beetle Upis ceramboides. This is a species favored by open habitats and is said to respond positively to forest fires. The distribution area in Sweden for this species has decreased during the last two centuries and I wanted to see if there were differences between clear-cuts in HĂ€lsingland, where it is very rare and decreasing, and Norrbotten where this study was conducted.

The aim of this study is to examine how the induction period for newly employed upper secondary school teachers is implemented in practice, in relation to the Swedish Education Act and the National Agency for Education?s general guidelines. Although this induction period has been legally mandated since 2010, both previous research and current statistics indicate significant shortcomings or wide variation in its practical execution. The study is based on a qualitative interview study involving 13 school leaders. The interview responses were analyzed using three complementary theoretical frameworks: Lipsky?s theory of street-level bureaucracy, Meyer and Rowan?s concept of decoupling, and Schein?s model of organizational culture.

Denna kritiska studie visar att inom lÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad hÀrskar en metod över andra att förpacka, distribuera, erhÄlla och bedöma kunskap. Det Àr framför allt textmediet och den akademiska ideologin som tillsammans med den förra reproducerar lÀrkulturer och lÀrstrategier vilka Àr troliga att ge Äterverkan pÄ hur blivande lÀrare iscensÀtter sin praktik. Detta sker trots en uttalad argumentation hos företrÀdare för lÀrarutbildningen som slÄr fast vikten av att kunna erbjuda ett rikt lÀrande som harmonierar med olikheter vilket fÄr stöd av skolans uppdrag som Àr att erbjuda en skola för alla dÀr alla ska erbjudas likvÀrdig utbildning efter sina egna förutsÀttningar, förmÄgor och kvaliteter.Studien identifierar en dikotomi som bestÄr av motpolerna estetiska lÀrprocesser ? akademisk ideologi som fÄr en Äterverkan för estetikens position i lÀrarutbildningen dÄ motsatsparet ses ha en relation dÀr den ena utesluter den andra. LikasÄ medvetandegörs den akademiska ideologin och i studien diskuteras ocksÄ i vilken grad den verkar som dold och/eller synlig.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.

Experter hÀvdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivÄ) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgÀnglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan anvÀnda den för att lÀsa e-post, surfa pÄ Internet, logga in pÄ sociala nÀtverk som Facebook och Twitter, lÀsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer.Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lÀ- rare samt mÀn och kvinnor om anvÀndningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsÀtt dÀr datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbaserad enkÀtundersökning. NÀr det gÀller studenter och lÀrare, har vi utgÄtt frÄn Prensky?s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter.