BakgrundFörväntningsgap inom revision har använts som begrepp inom företagsekonomin sedan början av 1970-talet. Den första definitionen av begreppet var gapet som uppstår mellan förväntningarna som användarna av finansiella rapporter har på revisorn och vad denne de facto gör. Under senare år har revisorns roll hamnat i rampljuset, detta främst på grund av ett antal spektakulära företagskollapser såsom Enron och WorldCom. I dessa skandaler riktades mångas Blickar mot revisorerna i jakten på en syndabock. Anledningen till det är troligtvis att många har en felaktig bild om vad en revisors arbetsuppgifter egentligen är.

De senaste åren har allt fler Blickar riktats mot landskapsplanering, som ett verktyg att uppehålla/öka den biologiska mångfalden i skogsbruket. Denna mångbruksplanering i landskapsperspektiv som beskrivs i detta arbete utfördes på uppdrag av MoDo Skog AB, som ett led i deras strävan att följa den utveckling som sker inom området. Arbetet består av tre delar: -litteraturgenomgång - planering av ett område -undersökning av allmänhetens åsikter I arbetets litteraturgenomgång ges en orientering av kunskapsläget på landskapsplanerings­ fronten. I planeringsdelen redovisas tre olika mångbruksinriktningar vilka ger upphov till fyra tänkbara handlingsalternativ. Dessa alternativ utarbetades efter en fåltinventering av landskapet.

Skogsforskningen i Sverige har alltid strävat efter att öka värdet på skogsmarken, vilket har skett genom växtförädling, markavvattning, gödsling men även genom att introducera utländska trädslag. Pågående klimatförändringar med ökad stormintensitet tillsammans med en ökad koncentration av renodlade granskogar i södra Sverige har bidragit till att Blickar har riktats mot alternativa trädslag i skogslandskapet. Douglasgran (Pseudotsuga menziesii [Mirb.] Franco) har funnits i Sverige i över hundra år och har ingått i flera odlings- och proveniensförsök. Resultaten har visat på låg överlevnad under plantstadiet men att stor potential finns om rätt provenienser för det svenska klimatet kan tas fram. Med detta som bakgrund införskaffade Södra Skogsägarna 2007 ett fröparti douglasgran från Nordamerika tillsammans med Skogforsk och SLU, med syfte att genomföra ett storskaligt odlingsförsök. Syftet med denna studie är att utifrån ett svenskt markägarperspektiv undersöka avsättningsmarknaden för douglasgran i Sverige, Danmark och norra Tyskland för att ge underlag för en riskanalys vid övervägande att investera i douglasgran.

Avsikten med den här uppsatsen har varit att undersöka hur könsstereotyper skapas genom att titta på hur kvällstidningarna konstruerar och reproducerar kön/genus när de representerar en kvinnlig respektive manlig Idol-vinnare och vilken betydelse det kan få för meningsskapande processer. Jag har tittat på två kvällstidningars artiklar dagen efter vinsten för Idol-Agnes 2005 och Idol-Markus 2006 och gjort en kritisk diskursanalys på artiklar, bilder och Idol-postrar för att undersöka vilka bakomliggande diskurser som blir synliga i hur tidningarna väljer att representera en kvinnlig respektive manlig vinnare. Till min hjälp har jag haft Judith Butlers teori om genus som en performativ akt och den heterosexuella matrisen, Stuart Halls tankar om representation och stereotyper, och van Zoonens feministiska mediestudier och tankar kring manliga och kvinnliga Blickar. För att förklara vilka rutiner och normer som styr en medieproduktion av en text har jag använt mig utav Atheide och Snow´s medielogikbegrepp. Jag har gjort en kvalitativ analys utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att komma samhällets diskurser på spåren.

Vatten, en förutsättning för livet på jorden. För att kunna odla jorden krävs vatten både i form av nederbörd och växttillgängligt vatten. Alltför stor okontrollerbar tillgång till vatten kan skapa odlingsproblem på åkermark, i skog samt i trädgård och park. Få växter klarar längre perioder av översvämning, de flesta riskerar att dö av bristen på syre. Alltsedan antikens dagar har människan med små medel reglerat sitt vattenbehov.