Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka sjuksköterskans upplevelse av vilka faktorer som bidrar samt hindrar från att göra en riskbedömning och vårdplan angående trycksår. Vidare undersöker studien även sjuksköterskans upplevelse av vilka faktorer som gör att vårdplanen följs eller inte. Trycksår är ett smärtsamt onödigt lidande, kostar mycket pengar, kan förlänga vårdtiden men kan undvikas med hjälp av preventiva åtgärder. En viktig del i att undvika trycksår är att det görs en riskbedömning och en väl ifylld vårdplan som sedan efterföljs. Under 2012 har det visat sig att 16.1% av Sveriges regioner och landstings patienter har trycksår.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda sig av i det trycksårspreventiva arbetet. Syftet var även att granska urvalsmetoden som de inkluderade artiklarna har använt sig av.Metod: Artiklar publicerade mellan 2007 och 2013 söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på tretton artiklar.Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: 1) Riskbedömning; med användandet av ett riskbedömningsinstrument i det dagliga omvårdnadsarbetet minskade förekomsten av trycksår. Det framkom att sjuksköterskans kliniska Blick var viktig för att upptäcka patienter med risk för att utveckla trycksår. 2) Tryckavlastande underlag; användande av tryckavlastande underlag var en viktig åtgärd för att förebygga uppkomst av trycksår.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvägagångssätt barn använder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn använder när de sorterar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 år. Materialet som användes var pasta, kritor och pärlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrån egna kännetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfället. Alla visade intresse för färg, men de hade förmåga att sortera och använda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mängd också.

Alltför ofta i dagens samhälle träffar medborgarna på poliser, ordningsvakter, väktare och ibland enrtévärdar. Folk har en rätt så allmänbildad uppfattning om polisen och deras organisation. Men hur är det med ordningsvakter och väktare? Många människor i samhället tror att det är en och samma sak. Eller så jämförs de med polisen vilket är helt fel.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda sig av i det trycksårspreventiva arbetet. Syftet var även att granska urvalsmetoden som de inkluderade artiklarna har använt sig av.Metod: Artiklar publicerade mellan 2007 och 2013 söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på tretton artiklar.Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: 1) Riskbedömning; med användandet av ett riskbedömningsinstrument i det dagliga omvårdnadsarbetet minskade förekomsten av trycksår. Det framkom att sjuksköterskans kliniska Blick var viktig för att upptäcka patienter med risk för att utveckla trycksår. 2) Tryckavlastande underlag; användande av tryckavlastande underlag var en viktig åtgärd för att förebygga uppkomst av trycksår.

Arbetet söker kartlägga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgångspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrån olika länders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central fråga i arbetet är huruvida visuell kultur är ett nytt bildämne eller en angelägenhet för skolans alla ämnen. Undersökningen är hermeneutisk och består av tolkningar utifrån litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lärare i Danmark.

Bakgrund: Undernäring är ett vanligt förekommande problem bland den äldre befolkningen. Att kunna identifiera de människor som lider av undernäring ligger inom sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Mini Nutritional Assessment (MNA) skalan är ett av de olika mätinstrument som används för att i tidigt skede upptäcka undernärda äldre eller de som riskerar att bli undernärda. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av användning av MNA-skalan hos äldre patienter. Metod: Semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide genomfördes med tio yrkesverksamma sjuksköterskor på två geriatriska avdelningar.

Syftet med studien var att undersöka om slöjdlärarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hårda material och hur ett sådant arbetsätt kan se ut. Undersökningen har även försökt få svar på om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsätt där materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda på om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom ämnet slöjd. Genom studier av tidigare kursplaner för ämnet i skolan och för slöjdlärarutbildningar har jag fått en historisk tillbaka Blick för vad som ingått i både slöjdlärarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter svar har 8 slöjdlärare intervjuats som läst mot både tidigare och nuvarande läroplan för grundskolan och som har examen från utbildning med behörighet i ett eller båda materialen.

Det finns en tankegång inom organisationer som möter människor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstå hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvården visar den sig genom att sjukvårdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vår studie haft som syfte att titta på hur dokument, som bistår personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund än den svenska. Med en kritisk Blick på kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har också kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförståelse och inte låter individer vara fri från redan konstruerade sanningar.

Denna uppsats är en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan länderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsägningar. Vid en överskådlig Blick mellan ländernas arbetslagstiftning är det mycket som kan förefalla lika då den svenska lagen om anställningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljøloven. Vid en närmare studie upptäcker man dock skillnader i ländernas rättstillämpning gällande synen på alkoholmissbruk på arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktär och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär.

Wolfgang Amadeus Mozart, underbarnet från Salzburg, levde under andra halvan av 1700-talet och anses av många som världens genom tiderna mest framstående kompositör. Under sina 35 levnadsår hann han tonsätta över 600 verk. Han skrev inte minst operor, symfonier, konserter, kör- och kammarmusik. Mozart komponerade fyra flöjtkvartetter för besättningen flöjt, violin, viola, och cello (K. 285, 285a, 285b, och 298).

Mitt examensarbete behandlar frågeställningen: Hur gestaltar iscensatta och approprierade självporträtt identitet och kön/genus och vad får det för konsekvenser för hur vi betraktar oss själva och andra människor? Jag vill med min undersökning försöka problematisera och vidga sätten att använda självporträtt på som uppgift i skolan. Att visa upp hur samtida konstnärer jobbar med självporträtt, tror jag kan skapa en mer dynamisk bild av vad ett självporträtt är och kan vara för eleverna. Att göra ett självporträtt betyder inte att man måste visa sitt ?riktiga jag?.

Introduktion:Forskning visar inadekvat smärtlindring hos barn generellt och speciellt hos barn fem år och yngre. Flera kvantitativa studier har utgått från akutmottagning men det saknas studier från det prehopitala perspektivet. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma och lindra akut smärta hos barn i åldern fem år och yngre. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och induktiv innehållsanalys utfördes. Totalt deltog nio ambulanssjuksköterskor med minst två års erfarenhet samt erfarenhet av att ha vårdat barn fem år och yngre med akut smärta prehospitalt.

I uppsatsen utförs en diskursanalys av tidig rådgivningslitteratur som behandlar aspergers syndrom och som riktar sig till personer med aspergers syndrom och personer i dessas närmaste omgivning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur författarna etablerar den nya diagnosen och hur de etablerar hur den bör fungera i sitt sociala sammanhang.Analysen visar att författarna beskriver att det finns flera tillgängliga definitioner av aspergers syndrom och att det råder stor oenighet även kring om det över huvud taget bör vara en diagnos. Diagnosen framstår som mycket flexibel i sin tillämning. Resultatet av undersökningen indikerar att införandet av aspergersdiagnosen påverkar diagnosproducenternas Blick för vad som är avvikande beteende.Trots den oenighet författarna beskriver kring kategorin aspergers syndrom, beskriver de inte desto mindre denna som en mycket viktig kategori och dess införande som en stor framgång. Författarna tillämpar kategorin för att tolka och beskriva människor.

Denna studie utgör en del av projektet ?Mera mjölk i tankarna? vilket drivs av Växa Sverige i samarbete med, LRF Västerbotten, Norrmejerier och LRF konsult för att utveckla och stärka mjölkföretagen i Norrbotten och Västerbotten. Syftet med denna delstudie var att undersöka vilka produktionsfaktorer som har stor betydelse för att uppnå en god ekonomi och lönsamhet i ett mjölkföretag. Därför studerades samband mellan biologiska produktionsnyckeltal och ekonomisk data från 18 mjölkföretag, belägna i Västerbotten och Norrbottens län. Arbetet innefattar dels en litteraturstudie och dels en sammanställning samt analys av resultat från data som erhållits av en produktionsrådgivare och en ekonomirådgivare i samband med gårdsbesök.