Det sker förändringar på arbetsmarknaden samtidigt som det sker ett generationsskifte. En ny generation ? Generation Y ? har gjort sitt intåg. Hur denna generation ser på sin arbetsmotivation och vilka faktorer de drivs av var utgångspunkten för denna studie. I studien deltog tio individer anställda inom en säljorganisation, där data samlades in med kvalitativa intervjuer.

Arbetet gjordes för att ta reda på vad forskningen säger om laborationernas roll i fysikundervisningen. Detta gjordes genom att jag läste flera olika forskningsrapporter, bland annat från en stor undersökning inom EU där ett försök gjordes att undersöka måluppfyllelsen i dagens fysikundervisning. Forskarna tog först reda på vilka mål lärare har med sin undervisning, och sedan togs reda på i vilken utsträckning olika typer av undervisning hjälper eleverna att nå dessa mål.Resultaten visar att det bästa sättet att nå de fem huvudmålen (Länka teori och praktik, lära sig att utföra experiment, lära sig vetenskapliga metoder, öka motivationen och undersöka elevernas kunskaper) är en Blandning av undervisningsmetoder, där laborativa moment är en viktig del. Min egen undersökning visade på samma resultat. För att få eleverna att förändra sina alternativa begrepp, så att de stämmer bättre överens med de vetenskapliga, krävs något mer än en öppen laboration.Variation verkar vara nyckeln till god måluppfyllelse..

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken påverkan Jämförelseprojektet har på Malmö stads arbete med benchmarking. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har en kvalitativ fallstudie genomförts. En Blandning av deduktiv och induktiv ansats har möjliggjort att arbetet med teori och empiri har kunnat utföras parallellt. Den teoretiska referensramen belyser problematiken utifrån olika synvinklar. Dels förklaras benchmarking men också centrala delar som nyckeltal, lärande och organisationskultur.

C-uppsats vars huvudsyfte var att undersöka hur stor igenkänning människor har av företagsmärken utan att logotypen finns med. Genom att arbeta med både en kvalitativ och kvantitativ metod har vi fått fram våra resultat, detta genom att våra respondenter besvarade en enkät. Våra teoretiska perspektiv kommer från en Blandning av olika ämnesområden, så som psykologi och informationsdesign med fördjupningar i bland annat perception, objektsigenkänning, symbolik och färgers betydelse. Genom våra undersökningar kom vi fram till att det inte finns något enkelt svar på huruvida märken känns igen eller inte. Bland våra utvalda märken var könsbundenheten låg, och ålder har viss betydelse för igenkänningen.

Mitt mål var att skapa västra söders identitet och samlingsplats, vilken helt saknas idag. Utmaningen var också att transformera Hornsbruksgatan från en baksida till en tillgänglig plats. Högalidsparken förlängs ner till gatunivå - Hornsbruksgatan blir en Blandning av park/ torg genom ett specifikt grönt plattsystem. Nya stråk och ramper binder ihop nuvarande gatu- och parknivån. Bebyggelsen är småskalig och nätt, ändå är programmet större än förslagit proram.

Eftersom internationella undersökningar visar att läsförståelsen sjunker hos svenska elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lärare i årskurs 2 arbetar med läsförståelse. Vi undrade vilka läsförståelsemetoder som används och hur styrdokumenten tolkas. För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit hjälp av tidigare forskning och litteratur som behandlar läsförståelse som ämne. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och observation. Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i läsförståelse som finns idag inte förekommer i renodlad form, samt att lärarna saknar kännedom om dessa. Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfällen är en Blandning av beprövade undervisningsmetoder i läsförståelse. Resultatet visar även att lärarna inte prioriterar tiden för arbete med läsförståelse.

Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas på sju ungdomar. För att analysera vår empiri har vi använt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv på den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin. Sedan även av Nader Ahmadi som diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus.

Flerspråkiga barn i en förskolegrupp kan vara stor utmaning för lärare vars uppdrag bland annat är att stödja och stimulera barnets språkutveckling i det svenska språket. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med flerspråkiga barn i dagens förskola för att stimulera deras inlärning och språkutveckling. Vi undersökte också skillnaden i val av arbetssätt beroende på lärarens utbildning och därför intervjuade vi även lärare som har svenska som andraspråk i utbildningen. Genom att vara med och observera några lärarledda undervisningstillfällen i två förskoleklasser hoppades vi på att se en variation av olika arbetssätt som lärare använder sig av för att sedan under intervjun kunna diskutera dessa val. Slutsatsen vi kom fram till är att det inte finns ett enda arbetssätt som är språkutvecklande utan att en Blandning gynnar språkutvecklingen bäst.

  Befintliga studier har påvisat att genetiska algoritmer presterar bättre om de ges en bra startpopulation. I denna rapport presenteras en lokal sökalgoritm för att skapa en population med fokus på ?vehicle routing?-problem. Algoritmen använder sig av heuristik i en Blandning av simulated annealing och tabu search för att skapa individerna till populationen. Utvärderingar av algoritmen på ett praktiskt problem visar att den ger en bra start jämfört med en slumpmässig startpopulation, vilket är vanligt att använda.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehållet i ett urval av samtida läseböcker i svenska för lågstadiet. Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt de förändringar som skedde i det svenska samhället under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var Läroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehåller även forskningsbakgrund kring läseböcker från 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska läsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av läseböcker som använts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehåll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gäller struktur, disposition och val av illustrationer.

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares synsätt på elever i behov av särskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslärarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsätt. Enligt litteratur och tidigare forskning är dessa två synsätt de rådande, där det individorienterade synsättet är det dominerande i dagens skola. För att söka svar på idrottslärarnas synsätt har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat sex verksamma idrottslärare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslärarna fått beskriva sin syn på och sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa, ur ett elevperspektiv. Detta har delvis gjorts med utgångspunkt i genus, då flickor och pojkars tankar kring de två arbetssätten jämförts. Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är vilka åsikter elever i årskurs 9 har om samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa? Hur inställningen till sam- och särundervisning i idrottsämnet är hos pojkar respektive flickor i årskurs 9? Vad säger de tillfrågade gymnasieeleverna om sam- och särundervisning?Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning och en intervjustudie på tre olika skolor i Sverige. Resultatet visar att de flesta elever skulle behålla sin nuvarande undervisningsmetod om de fick välja, samt att pojkar och flickors tankar kring de två arbetssätten inte skiljer sig särskilt mycket åt. En slutsats är att det bästa arbetssättet en Blandning mellan sär- och samundervisning.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera sju kommuners soliditetsutveckling under 2006 till 2010 samt analysera om ett samband finns mellan låg soliditet och genuin sårbarhet. I uppsatsen används en Blandning av kvantitativ och kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring kommuners soliditet och dess soliditetsutveckling. Insamlad sekundärdata kommer från böcker, artiklar, uppsatser och lagar. Primärdata samlades in vid en intervju samt genom sju kommuners årsredovisningar.Ett lågt antal invånare i en kommun behöver inte resultera i en låg soliditet. En befolkningsminskning behöver inte leda till en minskad soliditet.

Studien ?Första- och andraspråkselever? En studie om hur språket påverkar matematiken i grundskolan.? av Stefania Anghel och Selma Imamovic undersöker språkets betydelse för matematiken och skillnaderna i språkförståelsen mellan elever med svenska som förstaspråk och elever med svenska som andraspråk i en storstad i Skåne. I studien deltog 75 elever och metoden som står till grund för studien är kvantitativ, i form av en undersökning bestående av en Blandning av räkne- och textuppgifter. Detta kompletterades med 6 elevintervjuer bestående av 6 frågor. Forskare som Malmer (1999) och Möllehed (2001) undersöker problemlösning i matematik och dessa står som underlag för studien och ordet problemlösning jämställs med textuppgifter.

Uppsatsen ?Dagens kvinnliga polis - androgyn? ? handlar om hur kvinnliga poliserupplever sin yrkesroll utifrån deras erfarenheter och syn på begreppen allmänheten, genus, egenskaper och självbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnligapoliser upplever sin yrkesroll, detta för att få en förståelse för deras subjektiva tolkningar avbegreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen används den kvalitativaforskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga poliser.Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks hareflekterat över särbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli särbehandlad av allmänheten. Egenskaper som är knutna till traditionella könsrollerexisterar inte så starkt inom poliskåren, utan det androgyna beteendet belönas, både från kollegor och allmänheten.