Sökresultat:
425 Uppsatser om Blandning - Sida 29 av 29
Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Örebro
Aspholmen är ett av Örebros största verksamhetsområden, beläget nära Örebro
city. När stadsdelen började utvecklas som ett industriområde under 1950- och
60-talen låg området i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock
områdets placering förändrats från att ha varit perifer till att ha blivit
central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större
omfattning flyttat ut från stadsdelen till lägen utanför staden. Allt fler
företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.
Hökarängen och Rågsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett växande Stockholm
Stockholms stad förväntas fram till 2030 öka sin befolkningsmängd med 150 000
nya invånare. Därmed uppkommer behov av att också grannskapsförorterna
expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör
i så fall dess struktur och form att förändras?
Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, då det fanns en stark
misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda från 1940-talet
till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som
övergripande system där människans behov av vila skulle tillgodoses.
Storskaliga skjuvförsök på grovkornig jord
Studier på finkorniga jordar har gjorts i åratal och de mekaniska egenskaperna är relativt välkända vid det här laget. Då just finkoriga jordars egenskaper ofta är den bakomliggande faktorn för stabilitetsproblem som sättningar, skred och ras lämpar det sig att göra tester på just dessa. De är dessutom enkla att utföra laborationer på då metoderna som används är väl beprövade. Att undersöka grovkorniga jordars mekaniska egenskaper är dock inte lika vanligt, dels för att det finns väldigt få apparater konstruerade för detta ändamål och dels för att arbetsbördan blir många gånger större. I Sverige är jordarten morän vanligast förekommande och den består av en Blandning av stora och små partiklar.
Beteendeproblem och inhysningsproblem hos sällskapskaniner
Kaniner har blivit ett allt vanligare husdjur för sällskapsbruk. Dagens sällskapskanin härstammar från den europeiska vildkaninen (Oryctolagus cuniculus) och sällskapskaninens beteenden är mycket lika de beteenden som den europeiska vildkaninen har. Den europeiska vildkaninen är ett socialt djur som lever i kolonier tillsammans med andra kaniner. Som bostad använder den europeiska vildkaninen hålor under marken. Dessa hålor gräver kaninerna själva och hålorna sitter sedan ihop med varandra genom tunnelsystem.
?en del av mitt hjärta? - askgravlunden : ett undersökande arbete med utgångspunkt i efterlevandes behov och ett gestaltningsförslag för Flädie kyrkogård
I Sverige dör årligen cirka 90 000 människor och kring varje avliden berörs ofta många människor. Att förlora någon man tycker om kan vara oerhört smärtsamt och anses vara en av de mest stressfyllda händelserna i en människas liv.I flera tidigare studier har det framkommit att de efterlevande gärna söker sig till begravningsplatsen och att besöket vid graven kan hjälpa dem att ta sig igenom sorgen. Men det är inte enbart besöket i sig som har stor betydelse, även begravningsplatsens utformning kan spela stor roll i sorgeprocessen. Landskapsarkitekten Inger Berglund menar att utformningen antingen kan försvåra eller underlätta för de efterlevande i sorgearbetet. När jag fick uppgiften att utforma en askgravlund för Flädie kyrkogård ville jag undersöka detta vidare.