Närstående är en viktig resurs i omhändertagandet av demenssjuka personer och utgör en majoritet av vården. De fortsätter att ge vård och omsorg av sin partner i hemmet till långt framskridet stadium av sjukdomen tills orken inte längre finns. Att vara en närstående till en person med demens är något som kan vara svårt att förstå om man inte själv upplevt en sådan situation. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser vid överlämnade av en anhörig med demenssjukdom till särskilt boende. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

?BAKGRUND: Antalet multisjuka äldre personer ökar och ett omfattande vårdbehov kan skönjas. Vårdens organisation och hur den fylls med innehåll påverkar relationen till patienten. Ledarskapsstilen påverkar upplevd arbetstillfredsställelse och den kultur som vårdpersonalen skapar tillsammans avgör livskvalitet och vårdandets kvalitet för patienten. SYFTE: Syftet med studien är att utifrån semistrukturerad observation beskriva arbetsinnehållet och ledarskap för en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg.

2009 infördes en möjlighet att bilda så kallade ägarlägenheter i Sverige. Det är en form av boende i flerbostadshus som innebär att bostadslägenheten innehas med äganderätt. De traditionella formerna av boende i flerbostadsfastigheter, hyresrätt och bostadsrätt, innebär en nyttjanderätt utan ägande. Första steget mot att införa ägarlägenheter i Sverige var att införa möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter. Detta innebar att exempelvis ett våningsplan i en byggnad kunde utgöra en egen fastighet.

The aim of this study was to understand how social workers deal with honour-related violence, with special focus on the processing from sheltered housing. Our qualitative interviews with social workers that work with this kind of problems show that there are both obstacles and opportunities in the processing from sheltered housing. On the negative side are the loneliness, the shame and the guilt that the girls may experience when they need to leave their families. The social services can both be an obstacles and an opportunity. When the girls need to create a new life in a new city they have a lot of opportunities and in the same time it is hard to get to know new friends when you don´t know the city or have much money.

Bakgrund: Ett självskadebeteende kan förekomma i många olika former som att skära sig, förgifta sig och ha destruktivt sex. Självdestruktivitet är en stigande trend bland flickor. Vården är en viktig del av flickornas liv och att bli tagen på allvar och sedd av vårdpersonalen är en förutsättning för god vård.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om flickors upplevelser av att leva med ett självskadebeteende.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på fem självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Att leva med ett självskadebeteende innebar ångest, lidande och tankar på döden blandat med en vilja att överleva. Genom att skada sig själva skapades ett lugn då fysisk smärta beskrevs vara enklare att hantera än psykisk.

Göteborg vill bli "Den Goda Staden". "... en levande stadsmiljö där arbete, boende, service, kultur, rekreation och idrott blandas på ett fruktbart sätt. Det är en stad som är rik och levande för alla människor"..

Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen.

Att öka tillgängligheten och få människor att använda stadens parker och grönområden som en naturlig del i vardagen är också ett sätt att förbättra folkhälsan. Forskning som folkhälsoinstitutet gjort visar att människor vistas mer regelbundet i grönområden om avståndet inte överstiger 300 m.En kvantitativ fältstudie med strukturerade enkätfrågor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala Gävle.Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan närheten till grönområden från boendemiljön har på människors självupplevda hälsa samt att jämföra skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes även användandet av den egna trädgården / innergården samt användande, avstånd och typ av grönområdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för människors upplevda hälsa.Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika åldersgrupper när det gäller människors självupplevda hälsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönområdet. Resultaten styrker även tidigare forskning om att avståndet till grönområdet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Den här uppsatsen berör folkbildningsideal och folkhögskolemödrar. Folkhögskolemödrar kallas de kvinnor som ansvarade för kvinnors undervisning vid svenska folkhögskolor i 1800-talets slut och 1900-talets början. De var gifta med skolans rektorer och ansvarade för det mesta praktiska arbetet på skolorna. Uppsatsen undersöker vilka folkbildningsideal som format två av de första folkhögskolemödrarna i deras bildningssyn och även hur de förhöll sig som kvinnliga folkbildare till manligt utformade folkbildningsideal. De folkhögskolemödrar uppsatsen behandlar, Elisabeth de Vylder och Cecilia Bååth-Holmberg, representerar två av de tre bildningsideal som idéhistorikern Bernt Gustavsson har formulerat.

Our population are ageing. As this happens more people will be in need of long term care facilities. We now know that some elderly people with certain background factors are more likely to be injured or sick. One of the four biggest background factors is fall propensity. Most of the reported falls come from long term care facilities, approximately 60 % of the care takers in long term care facilities fall one time or more each year.

Introduktion/Bakgrund: Obstipationsproblematiken på särskilda boenden är utbredd ochförskrivandet av laxantia är stort. Obstipation kan leda till ett lidande hos den som ärdrabbad. Det är viktigt att sjuksköterskan identifierar och arbetar förebyggande till de somligger i riskzonen. Syfte: Belysa icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att förebyggaobstipation hos äldre på särskilt boende. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt där trettonvetenskapliga artiklar ingår i resultatet.

Tillgång till sanitet är en mänsklig rättighet och en förutsättning för liv och hälsa. Trots det lever miljontals människor världen över med bristande sanitet. Den här uppsatsens syfte är att studera hur sanitetssituationen i informella bosättningar kan se ut och hur den upplevs av de boende, samt hur det är möjligt att förbättra den situationen. Genom att utföra en intervjustudie i den informella bosättningen Kibera i Kenyas huvudstad Nairobi, har de boende där fått ge sin bild av hur de upplever sanitetsproblemen och hur det gått till när sanitetslösningen Peepoo introducerades i området. I den här uppsatsen står själva förändringen i centrum och Kurt Lewins teori om förändringsprocessen används som teoretiskt verktyg.

Stockholm har en lång tradition av boende på vattnet. Gamla avbildningar av staden uppvisar ett myller av bebyggda bryggor och pålverk ute i vattnet. Genom åren har stadens invånare ofta tagit sin tillflykt till båtar, pråmar och halvsjunkna gamla vrak när bostadsbristen varit svår. De flytande samhällena ute på redden vid Ryssviken är det idag få som känner till.Under 1980-talet blev det olagligt att bo permanent på båt i Stockholm. Båtboende blev en gråzon därför att gränsdragningen mellan vistelse och boende på båt blev för svår.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur personalen bemöter de boendes sexuella behov i ett boende för utvecklingsstörda. Sexualitet är ett grundbehov hos människan. Den fysiska sexualiteten utvecklas på samma sätt hos utvecklingsstörda som hos alla andra människor, det är i det kognitiva tänkandet svårigheterna ligger. Många gånger möjliggör eller förhindrar personalens egna attityder och värderingar samt kunskap eller okunskap de utvecklingsstördas sexuella behov. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer med personal som arbetar på gruppbostäder för utvecklingsstörda.