Sök:

Sökresultat:

327 Uppsatser om Blandade upplćtelseformer - Sida 21 av 22

Blandat boende - Ett rÄdande ideal och strategi inom svensk översiktsplanering?

Blandat boende Àr ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier pÄ kvartersnivÄ med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansÀttning som: upplÄtelseformer, hustyper och lÀgenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansÀttning. I en tid dÀr rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, bÄde internationellt som nationellt, finns belÀgg för att det skulle vara av intresse att undersöka pÄ vilket sÀtt blandat boende Àr ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp frÄn en forskningsöversikt som redogör för synen pÄ blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser frÄn tidigare forskning pÄ blandat boende som utvÀrderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet blandat boende, samt ÄskÄdliggjort de relaterade begrepp som blandat boende kan kopplas till.

PÄ luffen : för att undersöka publika landsbygdsrum

Det Àr inte som att lÀsa en deckare, det finns ingen löst gÄta beskriven pÄ skriftens sista sidor. LÀser man delar av den hÀr skriften deltar man i delar av ett sammanhang. Jag föreslÄr att man lÀser den som en upplevelse. Mening skapas mellan delarna, mellan raderna, den blir till i mellanrummet. För att kunna lÀsa mellan raderna mÄste man först lÀsa raderna. DÄ Àr det möjligt att det jag vill berÀtta kan förmedlas. Varje del i den hÀr texten har egen mening.

Livet bortom arbetslinjen: visioner för nya förhÄllningssÀtt till arbete som strÀvar Ät jÀmlikhet och omsorg om miljön

Att skapa arbete Àr idag den störta frÄgan pÄ den politiska dagordningen. Arbetslösheten Àr ettproblem eftersom arbetet, för de flesta, Àr kÀllan till försörjning. Men arbetsbrist i sig skulle intebehöva vara ett problem, tvÀrtom Àr en utav drivkrafterna bakom teknikutvecklingen att vi skaslippa jobba sÄ mycket. Men istÀllet för att minska arbetsbelastningen har vi ökat produktionen och konsumtionen sÄ att vi nu anvÀnder bÄde mÀnskliga resurser och naturresurser pÄ ett sÀtt som ökar ojÀmlikheten och miljöpÄverkan till kritiska nivÄer för mÀnniskans fortlevnad. Samtidigt som vifortfarande inte lyckas tillfredsstÀlla allas basbehov.Uppsatsen syften Àr att formulera visioner om nya förhÄllningssÀtt till arbete för att ge maktfullhet och utrymme till förÀndring i en tid dÀr ekonomiska, sociala och ekologiska kriser avlöser varandra.Detta har jag angripit genom att intervjua personer som tillhör grupper som missgynnas pÄarbetsmarknaden om deras visioner.

Förvaltning av Àgda bostÀder i flerfamiljshus : En jÀmförelse mellan Sverige och Australien

Australien har haft 3D-fastigheter sedan 1960-talet, och Àr till följd av denna utveckling vana vid boendeformen ÀgarlÀgenhet. Trots boendeformens etablering sÄ uppkommer förvaltningsrelaterade problem dÄ och dÄ, vilket har lett till lagreformer med jÀmna mellanrum i landet. Den svenska ÀgarlÀgenheten Àr relativt ny pÄ marknaden, och kan sÄledes anvÀnda sig utav andra lÀnders erfarenheter av förvaltning nÀr den nu tar mark i det egna landet. Den svenska bostadsrÀtten Àr en boendeform som liknar ÀgarlÀgenheten, med en förening som har mycket av makten vad gÀller förvaltning. Genom att Àven studera denna kan ett brett spektra av bostadsrelaterade förvaltningsfrÄgor tÀckas, och förhoppningsvis fungera som ett bra underlag för den Ànnu nya svenska ÀgarlÀgenheten.Vartannat Är hÄlls en konferens i Australien som berör landets ÀgarlÀgenheter och dess förvaltning, dÀr professionella kommer samman och diskuterar aktuella frÄgor och Àmnen.

Hur pÄverkar marknadsföring konsumentens butiksval?

Att vÀcka intresse och fÄ konsumenterna att konsumera Àr idag en del i mÄnga företag. DÀr av har marknadsföringen blivit en viktig del i mÄnga företag för att pÄverka konsumenterna. Ett bra pris eller en bra produkt rÀcker inte idag för att locka och pÄverka sin mÄlgrupp. Marknadsföringen mÄste nÄ ut till sin tÀnkta mÄlgrupp för att de ska kunna se vad man erbjuder och pÄ sÄ vis fÄnga deras uppmÀrksamhet. Uppsatsens undersökning bygger pÄ en personlig intervju med syfte till att ta reda pÄ deras instÀllning till marknadsföring.

UtvÀrdering av rapporteringssystem för arbetsrelaterad sjukdom

Belastningsskador Àr den vanligaste orsaken till arbetsskada. Montörer Àr den yrkesgrupp som har störst risk att drabbas av belastningssjukdom (1). I en undersökning vid ett medelstort svenskt tillverkningsföretag har gjorts en utvÀrdering av ett rapporteringssystem för arbetsrelaterad sjukdom. Man rapporterar dÀr regelbundet diagnoser och sjukskrivningstal för större grupper av anstÀllda som söker företagshÀlsovÄrden för sjukdom som bedöms till övervÀgande del vara orsakad av arbetet. Syftet med undersökningen har varit att analysera vilken information som kan ges av rutinmÀssigt rapporterad sjukdomsstatistik och studera om detta kan vara av vÀrde för att pÄvisa hÀlsorisker i arbetsmiljön.

Gestaltningens pÄverkan pÄ barns lek - en jÀmförelsestudie av lek pÄ tvÄ skolgÄrdar utifrÄn ett genusperspektiv

Det hÀr arbetet handlar om hur barns lek pÄverkas av den omgivande miljön utifrÄn ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrÄn en teori om att naturlika miljöer frÀmjar genusneutral lek, jÀmfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jÀmförelsestudie mellan tvÄ skolgÄrdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat pÄ lÄg- och mellanstadiet. MÄlet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek pÄverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa pÄ eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en formell skolgÄrd och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en skolgÄrd med naturlika miljöer.

Interface vatten : stad - Södra Hamnen i Lysekil

MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av omrÄdena.

FacebookanvÀndares attityder gentemot företag aktiva pÄ Facebook

Att vÀcka intresse och fÄ konsumenterna att konsumera Àr idag en del i mÄnga företag. DÀr av har marknadsföringen blivit en viktig del i mÄnga företag för att pÄverka konsumenterna. Ett bra pris eller en bra produkt rÀcker inte idag för att locka och pÄverka sin mÄlgrupp. Marknadsföringen mÄste nÄ ut till sin tÀnkta mÄlgrupp för att de ska kunna se vad man erbjuder och pÄ sÄ vis fÄnga deras uppmÀrksamhet. Uppsatsens undersökning bygger pÄ en personlig intervju med syfte till att ta reda pÄ deras instÀllning till marknadsföring.

Demokrati i fokus: fokusgrupper och folkomröstningars möjlighet att vitalisera demokratin genom direktdemokratiska och deliberativa inslag

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka en möjlig vitalisering av demokratin genom fokusgrupper och folkomröstningar ur ett direktdemokratiskt respektive deliberativ synsÀtt dÀr John S Dryzek fÄr stÄ som referensram för den deliberativa demokratin. TvÄ specifika fall av fokusgrupper och omröstningar studeras nÀrmare. Det första Àr en fokusgrupp som genomfördes angÄende fritidsgÄrdarnas fortsatta verksamhet i LuleÄ och inkluderade sju av de tio fritidsgÄrdarna inom kommunen. Fokusgrupperna var uppdelade i tre olika grupper, fritidsgÄrdsledare, ungdomar samt politiker- och tjÀnstemÀn. Dessa trÀffades sedan för ett gemensamt möte den 14 maj 2008.

Patienters upplevelser av omhÀndertagandet pÄ akutrum i samband med trauma : en intervjustudie

SAMMANFATTNINGI Sverige Àr trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 Är. Fler Àn 4500 mÀnniskor avlider i Sverige varje Är pÄ grund av yttre skador. PÄ samhÀllsnivÄ genomförs förebyggande ÄtgÀrder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingÄr enbart vÀgtrafikolyckor. I Stockholms lÀns landsting finns ett traumacenter, situerat pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Interface vatten - stad - Södra Hamnen i Lysekil

MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av omrÄdena. I Lysekil finns en stadsnÀra kajpromenad som Àr mer Àn en kilometer lÄng.

Det hyggesfria skogsbruket vid Yttringe : vad tycker allmÀnheten?

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att studera vad Lidingöborna tycker om volymblÀdningen som utfördes i Yttringeskogen pÄ Lidingö under augusti 2007. Yttringeskogen Àr en av fem försöksytor anlagda för att studera hur olika typer av hyggesfritt skogsbruk pÄverkar sociala-, ekonomiska- och naturvÀrden. I det hÀr arbetet utvÀrderas de sociala vÀrdena med avseende pÄ framförallt rekreation och friluftsliv. Arbetet Àr en del av utvÀrderingen av projektet Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk som drivits av Skogsstyrelsen. Huvuddelen av studien bestÄr av en postenkÀt med Ätta bilder.

Förslag till utveckling av Gullbergsvass

Gullbergsvass Ă€r ett centralt lĂ„gexploaterat omrĂ„de belĂ€get vid Göta Ă€lv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden Ă€r snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pĂ„gĂ„r. Gullbergsvass stĂ„r nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan omrĂ„det pĂ„ sikt omvandlas till en blandad markanvĂ€ndning dĂ€r bostĂ€der kan ingĂ„. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassomrĂ„de.

I skuggan av blandstaden. En fallstudie av blandstadsidealets förverkligande i miljonprogrammets Angered

I en generalplan frÄn 1968 planeras den nya Göteborgsstadsdelen Angered som en blivande förstad för en befolkningstillvÀxt som kan uppgÄ till 175 000 mÀnniskor Är 2000. Den bostadsbrist som Göteborg led av nÀr generalplanen upprÀttades slogs redan i mitten pÄ 1970-talet över till ett bostadsöverskott vilket resulterade i att byggnationen av Angered stannade av. Till följd av att planerna endast delvis realiserades Àr Angered idag en glest bebyggd stadsdel bestÄende av utspridda bostadsöar, separerade av breda bilvÀgar och stora naturomrÄden. Stadsdelen Àr dÄligt ihopkopplad med övriga delar av Göteborg och Àr en utav stadsdelarna i Göteborg med högst andel arbetslösa och bidragstagande invÄnare. Angereds fysiska miljö utgör ingen god förutsÀttning för en hÄllbar utveckling.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->