Den här uppsatsen grundas på sju halvstrukturerade intervjuer med olika muslimska ungdomar som praktiserar olika i frågan om bön.Uppsatsens syfte är att ta reda på om gymnasieungdomar ber och vad bönen betyder för dem samt varför de praktiserar bön. Focus har legat på bönens inverkan på ungdomarnas psykiska hälsa.För att svara på uppsatsens frågor används den kvalitativa surveymetoden. Den innebär att undersökningen fokuserar på attityder hos en population.Slutsatsen som jag kommit fram genom min undersökning är att alla mina informanter ber och bönen gör dem gott. Resultaten är giltig bara på min skola och i mina klasser samt för muslimer i undersökningen..

Syftet med den här studien är att genom en empirisk undersökning besvara frågeställningarna; Hur upplever muslimska gymnasieelever att deras levnadsvillkor påverkas av att leva i två olika kulturer? Och hur påverkas de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling av att leva i Sverige som svenska muslimer? Den ena foten står i en kultur som ungdomarna försöker anpassa sig till, det vill säga den svenska kulturen, medan den andra foten står i en kultur som ungdomarnas föräldrar kan relatera alla sina erfarenheter till. Det borde vara självklart att en ungdom har samma kulturella hemmahörighet som sina föräldrar, men för de här ungdomarna känns deras föräldrars kultur främmande.Genom en kvalitativ intervjuform har 16 stycken gymnasielever besvarat sex stycken frågor som handlar om identitetsutveckling och levnadsvillkor.  Ungdomarna går på olika gymnasieskolor i Gästrikland och många av tonåringarna visar på en stor komplexitet i sina svar. Det som de här ungdomarna har gemensamt är inte i första hand islam, utan den svenska kulturen. Det finns en mängd olika tolkningar av islam eftersom de muslimer som lever i Sverige inte är en homogen grupp.

Den här studiens tar sin utgångspunkt i ett ökat intresse för unga muslimers trosbaserade samhällsengagemang i Sverige. Syftet är titta närmare på vad det är som gör att unga muslimer blivit intresserade av att bli engagerade i en trosbaserad samhällsorganisation och vilken betydelse engagemanget fyller för dem. Genom att fokusera på unga aktiva medlemmar i Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa (SMFR), avser den här studien att besvara följande forskningsfrågor: (1) Vilka orsaker och faktorer ligger bakom de unga muslimernas beslut att engagera sig, och hur förhåller det sig till beslutet att engagera sig i SMFR?; (2) Vilken betydelse har engagemanget för ungdomarna?; och (3) Hur kan ovanstående svar öka vår teoretiska förståelse om unga muslimers engagemang och dess betydelse?Studien tar sin grund i individuella kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med elva medlemmar på olika positioner i SMFR, där fokus har legat på ungdomarnas personliga berättelser. Det insamlade materialet har sedan analyserats med tematisk narrativanalys och har strukturerats i enlighet med teman som framkommit ur materialet.

Den här religionsvetenskapliga uppsatsen är metodologiskt en idéhistorisk analys. Jag söker svara på om och i så fall hur termen jahiliyya fyllts med innehåll genom historien, och framför allt hur jahiliyya används i en inom-muslimsk debatt idag och varför.  Jag har använt mig av religionssociologiska teorier om religion och identitet i syfte att söka svara på min frågeställning. I arbetet har jag kommit fram till hur man med hjälp av det religiösa språket genom in ? och utgrupper och med en dualistisk världsbild fyllt termen jahiliyya med innehåll i syfte att skapa ett vi och dem tänkande..

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Den här studien undersöker hur islamism som företeelse skildras på ledarplats i fyra dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Perioden som undersöks är från 1 januari till 20 september 2010. Kvantitativ metod används för att få fram när och hur ofta islamism skildras på ledarplats. För att sedan förklara och karaktärisera det väsentliga huvudinnehållet används kvalitativ textanalys.    Islamist definieras enligt följande: en person som anser att islam som trossystem har något viktigt att säga om hur politik och samhälle ska organiseras, och vilken söker implementera denna idé på något sätt. Islamism innebär hängivenhet till och innehållet av, denna idé.För att få fram vilka artiklar som handlar om islamism används flera sökord för att säkra att alla artiklar kommer med.

This paper is about cemetaries in a multireligious society. The aim of the work is to compare the physical expressions of different religions burial traditions, in order to plan a multireligious cemetary in Borås. I´ve studied the five worldreligions, Judaism, Chritstianity, Islam, Buddhism and Hinduism. I´ve also written about the Humanism, a nonreligious organization, and funerals without any religious connection. Litterature studies gave basic knowledge about the religions beliefs, and interviews with a person from each group deepend the knowledge, mainly regarding the burial traditions.

Jordanien ser sig som en arabiskmuslimsk stat på väg mot en demokrati. Med en sådan självbild blir islam en integral del av samhället. Det stöd som det jordanska samhället gav det Muslimska Brödraskapet i valen november 1989 och 1993 visade dessutom att organisationen blivit något som kungahuset måste ta med i beräkningen i den demokratiska processen. För det Muslimska Brödraskapet kan det upplevas som en tilltalande idé då man genom ett samarbete med kungahuset både kan bevara sin maktbas och dessutom se till att andra konkurrerande och kanske mer militanta och extrema muslimska grupper marginaliseras.Den demokratiska processen i Jordanien kan således ses som en samverkan mellan det Muslimska Brödraskapet och kungahuset..

Studien undersöker innebörder av den muslimska slöjan med utgångspunkt i slöjbärares egna förhållningssätt till plagget. Semistrukturerade intervjuer med sju svenska slöjbärande kvinnor bearbetades med hjälp av tematisk analys och analyserades med social identitetsteori som teoretisk referensram. De teman som framkom var: att ge uttryck för sin tro och sin identitet, att bestämma över sin egen kropp, att tillhöra och att vara utanför, samt att representera islam. Utifrån social identitetsteori kunde slöjan ses som ett medel för att konsolidera den egna identiteten, som en symbol för stolthet och uppror, samt som ett tecken på social tillhörighet. Resultaten relateras till tidigare studier samt diskuteras i förhållande till den dominerande bilden av slöjan i Väst..

The aim of this Bachelor essay is to examine the portrayal of women and men constructed in two textbooks aimed for religious studies. The aim is also to examine how the image relates to the curriculum directives on gender equality. The theory consists of gender theory based on work by Catharina Raudvere, Jeanette Sky and Yvonne Hirdman. Previous research on gender and textbooks has shown that male perspective often dominates and that the female perspective is insertions in the rest of the text.?Genustrappan? (gender stairs) are used as analysis method.

Sedan attacken på USA 11 september 2001 har åtskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekämpar dem. Syftet med uppsatsen är att försökaåskådliggöra en struktur på styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur på styret med utgångspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningsläget om talibanerna. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frågeställning löses ut av följande 2 frågor: Fråga 1 - Kan strukturen påstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjälp av en strukturellorganisationsteori? Fråga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur på styret?Med hjälp av en strukturell teori om organisationers form och två sociologiska teorier sombehandlar varför människor och grupper handlar som de gör utifrån deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen på styret av talibanernasorganisation såg ut 2009 och förklara varför den såg ut så.Uppsatsen använder en kvalitativ metod där divisionaliserad organisation, habitus och dendolda läroplanen används som teorier.

Problem: När predikan ges inom islam eller katolicismen tillåts och förväntas att både kvinnor och män deltar under islams fredagsbön och den katolska kyrkans mässa på söndagar. Dock tillåts inte kvinnor att leda denna kollektiva bön utan exkluderas från möjligheten att ta upp och diskutera samhällsorienterade ämnen med utgångspunkt från liturgi och heliga skrifter. Detta upplevs som ett problem och ett flertal progressiva kvinnor och män världen över börjar ifrågasätta denna ordning och vill få till en förändring där man och kvinna har lika möjligheter och rättigheter inför Gud.Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de argument som framförs av företrädare för en konservativ diskurs och med företrädarna för en feministisk diskurs när det gäller frågan om kvinnliga religiösa ledare under gemensam bön inom islam och katolicismen.Metod: Komparativ litteraturstudie i kombination med hermeneutisk metod.Teoretisk referensram: Liberalfeminism, makt, konservativ och feministisk diskurs.Resultat: De feministiska argumenten är ett samtida fenomen som utgår från ett universellt betänkande om lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män. Feministerna kräver en omtolkning av de heliga skrifterna utifrån ett icke-androcentriskt förhållningssätt för att påvisa sin retorik.Den konservativa diskursen utgår från patriarkaliska och traditionella argument där de stödjer sig på enskilda passager i de heliga skrifterna och apostelisk tradition för att exkludera kvinnor.Uppsatsen påvisar att nätverk, ärvda titlar och tradition betyder mer än kunskap i det religiösa sammanhanget. Båda de undersökta religionerna uppvisar dock en förändringshistoria i takt med att samhället förändras vilket skulle kunna vara den framtida nyckeln till kvinnornas religiösa ledarroll.Nyckelord: feministisk exegetik, ledarskap, fredagsbön, katolsk mässa..

Hur kan ett klädesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning.

Egyptens familjelagstiftning baseras på ?ari?alag som har sin tolkningsgrund i densunnitiska hanafitiska lagskolan, men innehåller också inslag ur den shafi?itiska-, denmalikitiska- och den hanbalitiska skolan. Ett äktenskap är inom islamsk rättstradition ettavtal mellan två parter. Maken är skyldig att försörja sin hustru och sina barn ochkvinnan är skyldig att lyda sin make. Om kvinnan skall ha rätt arbeta, studera ellerlämna hemmet utan sin makes tillstånd måste detta vara inskrivet iäktenskapskontraktet.

Den här uppsatsen grundas på intervjuer med nio olika muslimer som praktiserar olika i frågan om matregler. Uppsatsens syfte är öka att förståelsen för de skillnader som finns vad gäller hur muslimer förhåller sig till sin religions matregler. Fokus har legat på alkohol- och grisförbudet.Resultatet har analyserats utifrån Anthony Giddens socialisationsteori samt diskuterats i förhållande till tidigare islamforskares förklaringar till dessa förbud. Resultatet visar att informanterna förhåller sig olika till alkohol och grisförbudet och att det framförallt beror på huruvida de har socialiserats in i att inte äta eller dricka de livsmedel, som uppsatsen behandlar, under sin barndom..