Alopecia areata (AA) betyder fläckvis håravfall och uppstår vanligen på huvudet men även på kroppen. Det är en harmlös, reversibel, organ-specifik, autoimmun hudsjukdom som drabbar hårfolliklarna. Den autoimmuna reaktionen förmedlas av T-lymfocyter som angriper hårfolliklarna och hämmar hårväxt. Det årliga incidenstalet för både kvinnor och män är 20,2 per 100 000 personer och 1,7 % av befolkningen riskerar att drabbas någon gång under livet. Även om genetiskt anlag och miljöfaktorer, såsom emotionell stress, graviditet och tillfälliga infektioner kan utlösa sjukdomen så är den exakta orsaken fortfarande okänd.

Syftet var att genom granskning av vetenskapliga originalartiklar undersöka patientsäkerheten vid generisk läkemedelsanvändning. Det som studerades var den eventuella problematiken, åtgärderna och patienternas egna erfarenheter av generisk användning. Den Metod som användes var en litteraturstudie där artiklar söktes i ett flertal databaser och via manuella sökningar. Sjutton artiklar inkluderades och granskades utifrån en mall för kvalitet- och resultatanalys. I Resultatet framgick att sjuksköterskor anser att osäkerhet, täta läkemedelsbyten, otydlig kommunikation, lika läkemedel till utseende och namn, samt tung arbetsbelastning är riskfaktorer som leder till medicineringsfel i form av under- och överdosering och/ eller utebliven läkemedelsdos.

Denna retrospektiva studie har som syfte att utvärdera effekten av en lösning bestående av salpetersyra, kopparnitrat, zinknitrat och bindemedel (Oxalic®), vid behandling av aurala plaque hos häst. Studien ämnar också jämföra och diskutera detta nya behandlingsalternativ i relation till den i litteraturen enda tidigare beskrivna behandlingen mot sjukdomen, 5 % imiquimodkräm (Aldara®). Journaler för åtta hästar som blivit kliniskt diagnosticerade och behandlade mot aurala plaque på UDS Hästkliniken i Uppsala samt på Hästkliniken Täby mellan 2011 och 2013 låg till grund för insamling av data. Djurägarna till alla de åtta hästarna hade sökt sig till specialistdermatologmottagningen på grund av att deras häst uppvisade tecken på smärta/irritation till följd av sina aurala plaque, vilket visade sig som öron- och huvudskygghet och gav svårigheter i den vardagliga hanteringen av hästen. Behandlingarna följdes upp på nytt genom telefonsamtal med djurägarna 12 till 28 månader efter sista behandling.

Bakgrund: Menopaus definieras som tidpunkten för en kvinnans sista spontana menstruationsblödning. Cirka 65 000 svenska kvinnor passerar varje år sin menopaus och genomsnittsåldern för menopaus i Sverige och i övriga västvärden är 51-52 år. Substitutionsbehandling med östrogen och progesteron har länge använts för att lindra typiska menopausala symptom som värmevallningar och svettningar. Nyare studier visar att substitutionsbehandling med östrogen och progesteron ökar risken för att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar och bröstcancer. Oro kring biverkningar liksom att kvinnor av annan anledning inte kan använda östrogen, har medfört ett ökat intresse för alternativbehandlingar som kan lindra menopausala symptom.

Bakgrund: Kontrastmedel är ett flytande medel som injiceras i kroppen för att förstärka skillnader mellan kroppens olika vävnader. Jodkontrastmedel används varje dag i samband med vissa bestämda röntgenundersökningar. Effekten av kontrastmedel underlättar för att få en bra bilddiagnostik. Användning av kontrastmedel är inte riskfritt eftersom kontrastmedel kan orsaka negativa reaktioner som kan uppträda antingen som akuta eller sena, exempelvis hjärtstillestånd eller klåda. Syfte: Att belysa vikten av information till patienten om risker och biverkningar inför intravenös jodkontrastmedelsinjektion samt att belysa röntgensjuksköterskans roll och ansvar i samband med denna information.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus.

Malaria är ett av de största hoten mot personal tjänstgörande vid utlandsstyrkan i försvarsmakten. Malaria finns i flera av de områden där Sverige i dagsläget har insatsförband. Med anledning av detta är valen av malariaprofylaktiska åtgärder mycket viktiga. Information om hur man skyddar sig mot malaria har hög prioritet och det är viktigt att soldater och befäl följer givna anvisningar. Lariam används som förstahandspreparat inom försvarsmakten för malariaprofylax mot allvarlig malaria orsakad av P.falciparum.

När en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smärta om hon är för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpå risken för smärtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen också medför en ökad risk för postoperativa biverkningar såsom illamående, kräkning och trötthet skulle det vara av värde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smärtstillande effekt men saknar postoperativa Biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat på smärthämmande effekter på vakna patienter både under och efter operation.

När en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smärta om hon är för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpå risken för smärtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen också medför en ökad risk för postoperativa biverkningar såsom illamående, kräkning och trötthet skulle det vara av värde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smärtstillande effekt men saknar postoperativa Biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat på smärthämmande effekter på vakna patienter både under och efter operation.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas någon gång av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör även de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgängliga är kirurgisk behandling, strålbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling är om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer på sin cellyta.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas någon gång av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör även de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgängliga är kirurgisk behandling, strålbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling är om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer på sin cellyta.

Melanom är en av de mest immunogena (immunstimulerande) tumörformerna och immunterapi har därför varit en behandlingsform som studerats för att undkomma de svåra biverkningar som erhålls vid de konventionella behandlingsmetoderna, som cytostatika och strålning. Det finns många olika strategier för att inverka på och aktivera immunförsvaret och flera immunterapier finns redan godkända och används idag för behandling av melanom. Flera av dessa terapier verkar dock genom att generellt stimulera immunförsvaret vilket resulterat i betydande biverkningar samt haft förhållandevis liten effekt mot tumörerna. Endast en liten andel (som högst 6%) har uppvisat en så kallad fullständig respons, det vill säga blivit helt fria från tumörer vid dessa behandlingar. Adoptiv immunterapi går ut på att man ?tränar? och aktiverar patientens egna T-celler in vitro att känna igen och angripa tumörceller och återinjicerar dem sedan, vilket resulterat i en mer riktad behandling med flera gånger högre effektivitet mot tumörerna jämfört med andra immunterapier och man har nått upp till en fullständig respons på 22 %. Det är en komplex metod med flera olika steg där utvecklingsmöjligheter finns.

Multipel skleros (MS) är en kronisk immunologisk sjukdom som slår på centrala nervsystemet (CNS) och kan leda till minskad neurologisk funktion. I Sverige finns 17 500 personer som fått en MS-diagnos. Den vanligaste åldern för insjuknande är 20-40 år och sjukdomen är dubbelt så vanlig bland kvinnor som bland män. Om patienterna inte får behandling finns risk för kraftiga funktionsnedsättningar. Syftet med detta arbete var att undersöka effekten och säkerheten med det perorala läkemedlet fingolimod jämfört med intravenös behandling med natalizumab vid MS.

SammanfattningIntroduktion: Om patienter med cancersjukdom slutar röka innan strålbehandling påbörjas kan behandlingsresultat, biverkningsfrekvens och graden av biverkningar påverkas positivt.Syfte: Syftet med aktuell studie är att beskriva kunskap och attityder hos sjuksköterskor som arbetar med patienter med cancersjukdom gällande rökning och rökstopp inför eller under pågående strålbehandling.Metod: Den fullskaliga studien kommer att genomföras som en enkätstudie med slutna frågor samt öppna frågor, som analyseras med innehållsanalys. I syfte att pröva forskningsplanen genomfördes en pilotstudie i form av en enkätundersökning, där sammanlagt 20 enkäter delades ut på tre onkologenheter på ett universitetssjukhus.Resultat: Av de 20 utdelade enkäterna, besvarades 16. I frågorna med slutna svarsalternativ framkom bl.a. att majoriteten av sjuksköterskorna kände till att rökning påverkar biverknings-frekvens och graden av biverkningar vid strålbehandling (10/16). De kände även till att rökning i samband med strålbehandling påverkar behandlingsresultatet (12/16).

Bakgrund: Patienter i palliativt skede upplever oftast en stark smärta, inte enbart den smärta från grundsjukdomen utan också smärta som innefattar oro, ångest, sorg, depression och vrede. Detta i sin tur påverkar patienternas livskvalitet. Palliativ vård skall präglas av respekt för patientens autonomi, vara individuell och ha som mål att ge en så god livskvalitet som möjligt. Detta kan ske med hjälp av tidig identifiering, analys och behandling av smärta, samt andra fysiska, psykiska och sociala/ andliga problem.Syfte: Studiens syfte var att belysa livskvalitet i samband med smärta och farmakologisk smärtlindring hos patienter som befinner sig i ett palliativt skede.Metod: Metoden i studien var en systematisk litteraturstudie med analys av sex vetenskapliga artiklar, varav tre hade kvalitativ och tre hade kvantitativ ansats. Dessa artiklar kommer från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.