Framställning av näringstäta grödor genom bioteknisk växtförädling är en möjlig strategi för att tillgodose människans närings- och livsmedelsbehov på en global nivå. Tekniken gör det möjligt att överföra gener, som kodar för särskilda egenskaper, från en art till en annan. En tänkbar metod vore att ta fram sorter med ett kraftigt förhöjt innehåll av spårämnen, såsom järn, jod och zink. En annan metod fokuserar på själva biotillgängligheten genom att antingen minska andelen antinutrienter, som försvårar näringsupptaget, eller öka andelen föreningar som främjar biotillgängligheten. Detta angreppssätt ställer stora krav på den nya grödan.

Denna uppsats undersöker en medlemsorganisations roll och betydelse för utvecklingen av en klustermiljö, samt vilka möjligheter en sådan organisation har att förmedla vikten av sina insatser i och utanför ett nätverk. En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med personer inom den offentliga sektorn vars arbetsuppgifter berör näringslivet i Öresundsregionen. Dessutom ligger diskussioner med nyckelpersoner inom organisationen Medicon Valley Academy till grund för den empiriska studien. De teorier som används är: kluster, trippelhelix, regional innovationsteori, nätverk, organising capacity och Key Performance Indicators (KPI). Fem kommuner från den svenska och danska sidan av Öresund utgör tillsammans med Köpenhamns och Skånes motsvarigheter till landsting den insamlade empirin.

Positiv redovisningsteori är uppbyggd kring tre hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig på om den verkställande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder från extern part och om företaget är utsatt för politisk påverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har en hög andel skulder så säger dessa hypoteser att ledningen kommer välja redovisningsval som ökar företagets vinst och det motsatta gäller om företaget är utsatt för politisk påverkan. Det har gjorts många undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men väldigt få i Sverige eller Europa. Vi har i vår studie undersökt giltigheten av dessa hypoteser på 27 stycken noterade företag på stockholmsbörsen inom hälsovårdsbranschen där hälsovårdsprodukter, medicin och Bioteknik ingår.

Life science sysselsätter i Uppsala 4500 personer varav 60% arbetar på de fyra största företagen. Branschen är forskningsintensiv och producerar bland annat läkemedel och produkter till läkemedelsbolag och akademiska institutioner. Produkterna är nischade och företagen måste ofta vara globala redan från start. Denna studie undersöker med hjälp av teorier om internationalisering tre fallföretag inom life science från Uppsala. Genom intervjuer och årsrapporter dras slutsatsen att fallföretagen främst har internationaliserat sin försäljning med olika strategier för att penetrera internationella marknader.

Den pågående klimatförändringen är en stor fråga som diskuteras världen över. FN:s klimatpanel (IPCC) har slagit fast att människans tillförsel av växthusgaser till atmosfären bidragit till en ökad växthuseffekt och därmed en höjd temperatur på jorden. Målsättningen är att minska utsläppen och för att göra det måste man identifiera var de uppstår och i vilken omfattning. Genom att använda en metod kallad LCA (livscykelanalys) kan man studera en produkt eller tjänst med avseende på de utsläpp av växthusgaser som den ger upphov till under sin livstid. På så sätt kan man bedöma hur stor inverkan produkten eller tjänsten har på klimatförändringen.

SAMMANFATTNINGMänniskans förbrukning av fossila bränslen har ökat drastiskt de två senaste seklerna. Detta har lett till en ökning av växthusgasutsläpp vilket i sin tur inneburit en höjning av jordens lufttemperatur, den så kallade växthuseffekten. Mellan 1970 och 2004 ökade de globalaväxthusgasutsläppen med cirka 70 %. (Naturvårdsverket 2008a). Ungefär 25 % av Sveriges klimatpåverkande utsläpp uppskattas komma ifrån matkedjan.

Under 2010 var nästan var tredje VC investering i Sverige riktat till Life Sciences.Life Sciences är en bransch som täcker områdena Bioteknik, medicinteknik, medicin och sjukvård. Branschen kännetecknas av att företagen arbetar mycket utifrån framtida förväntningar och ej framställda produkter. Därför är det viktigt för VC företagen som agerar inom Life Sciences att kunna identifiera den potential och de problem som kommer med en investering. För att bekräfta potentialen och problemen genomförs en due diligence. Due diligence är till för att finna styrkor och svagheter.

På senare tid har konsumenter visat ett ökat intresse för näringsmässig kvalitet som innehåll av vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen hos frukt och grönsaker. Samtidigt är järnbrist den vanligaste och mest utbredda typen av näringsbrist globalt, även i industrialiserade länder. En allmän uppfattning verkar vara att animaliska produkter som kött och blodmat utgör den enda fullgoda källan till järn. Denna uppsats syftar till att undersöka om den uppfattningen grundar sig på att kött är den mest kända och omtalade järnkällan i västvärlden? Ytterligare frågor som belyses är; vad skiljer järn i växter från animaliskt järn när det gäller koncentration, biotillgänglighet och upptag? Vilka faktorer påverkar koncentrationen samt biotillgängligheten av järn? Hur påverkas dessa faktorer? Vilka exempel på övriga ämnen i växter finns som påverkar halten samt upptaget av järn till människokroppen? Hur kan effektiviteten av växter som järnkälla förbättras? Som metod valdes att göra en litteraturstudie.

Denna rapport är en del av examensarbetet i utbildningen Kemiteknik med inriktning mot miljökemi och Bioteknik. Uppdraget har varit att dels utreda orsakerna bakom problematiken med att svavelväte uppstår vid neutralisering av sköljvatten hos Sapa Profiler AB samt vid lagring av slam på Eka Chemicals AB och att hitta förslag till åtgärder. Detta har främst gjorts genom experiment. Det som undersökts är om det är bakterier som orsakar problematiken i slammet, deras förmåga till anaerob och aerob tillväxt, möjlighet till nitratreduktion, hur vattenhalten påverkar deras förmåga att överleva i slammet, hur Enzym Clean påverkar dem, hur bakterierna reagerar på olika temperaturer, deras morfologi och gramegenskaper samt hur deras kolonier ser ut. Vattenhalt, sulfathalt samt glukonathalt i slammet har också undersökts.

På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ?Bioteknik? valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning.