Överträning är en komplicerad diagnos som drabbar idrottare då de får en negativ balans mellan belastning och återhämtning. Överträning har varit ett ökande problem de senaste decennierna inom elitidrotten som alltmer övergått från att vara amatörbetonad till att bli mer professionell. Återhämtningsperioden för den drabbade kan beroende på allvarlighetsgrad och insatser vara från några veckor upp till flera år och det är av stor vikt för den enskilda idrottaren att kunna undvika överträning för att få en så lyckosam karriär som möjligt. Syftet med rapporten är att undersöka de subjektiva faktorer som uppstår i det tidiga skedet av överträning. Fyra idrottare som tidigare varit övertränade har intervjuats med fokus på deras egna upplevelser, tankar och känslor.

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

När en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom förändras hela livssituationen för de närstående. För att kunna ge en individanpassad omvårdnad med god kvalitet för personer med Alzheimers sjukdom krävs en bra samverkan mellan sjuksköterskan och de närstående. Genom att få en ökad förståelse och kunskap om de närståendes upplevelser har sjuksköterskan möjlighet att möta de närståendes behov och stödja dem i vårdarrollen. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metoden utgår från Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys där tre självbiografier granskas och analyseras.

Belastningsskador är den vanligaste orsaken till arbetsskada. Montörer är den yrkesgrupp som har störst risk att drabbas av belastningssjukdom (1). I en undersökning vid ett medelstort svenskt tillverkningsföretag har gjorts en utvärdering av ett rapporteringssystem för arbetsrelaterad sjukdom. Man rapporterar där regelbundet diagnoser och sjukskrivningstal för större grupper av anställda som söker företagshälsovården för sjukdom som bedöms till övervägande del vara orsakad av arbetet. Syftet med undersökningen har varit att analysera vilken information som kan ges av rutinmässigt rapporterad sjukdomsstatistik och studera om detta kan vara av värde för att påvisa hälsorisker i arbetsmiljön.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning.Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning.Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska.

Denna studie avser att ta reda på om någon förändrad effekt kan fås gällande bränsleförbrukning och emissioner då dieselolja strömmar igenom ett magnetiskt fält innan det förbränns i en dieselmotor som driver en generator. Utrustningen som ger upphov till magnetfältet har tillhandahållits av ett kommersiellt företag. Studien består av två delar, en teoretisk del och en praktisk del. I den teoretiska delen presenteras tidigare vetenskapliga studier inom ämnet samt hur tillverkaren av utrustningen menar att tekniken fungerar. I den praktiska delen har tester gällande rökgasemissioner och bränsleförbrukning gjorts.

Att ha ett sår är en belastning och påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svårläkande som vid bensår, diabetesfotsår, trycksår eller maligna tumörsår. Syftet med studien var att undersöka kunskaper hos sjuksköterskor och undersköterskor om sårbehandling inom kirurgisk verksamhet. Metoden utgjordes av en enkätundersökning hos sjuksköterskor (n=56) och undersköterskor (n=38). Resultatet visar att sjuksköterskorna kände sig mer osäkra i sitt val av behandling av svårläkande sår jämfört med undersköterskorna. Kunskaperna om sårbehandling visar att skattade kunskaper inte motsvarar svaren på kunskapsfrågorna.

Helicobacter är en gramnegativ, mikroaerofil, ureas-positiv, skruvformad bakterie som hittas i mag-tarmkanalen, saliv och faeces. Helicobacter pylori orsakar hos människor gastrointestinala sjukdomar, cancer och försvagning av immunsystemet. År 1988 isolerades den första skruvformade bakterien från katt och 1991 fick den namnet Helicobacter felis. De vanligaste arterna hos katt är Helicobacter felis och Helicobacter heilmannii. Mycket av forskningen idag görs för att fastställa patogenesen och för att undersöka om det finns någon zoonosrisk avseende överföring av Helicobacter species från katt till människa eller vice versa.

Är lager en belastning eller en tillgång? Tidigare var det ett sätt att ha bra leveransservice. Idag ser man lager som ett bundet kapital man vill minimera. ScaniaCV AB bildades år 1900 och började tillverka cyklar. Idag är Scania en global tillverkare av tunga lastbilar, bussar samt industriella och marina motorer.

Denna rapport behandlar utvärdering av urbana ekosystemtjänster på stadsdelsnivå. Eftersom ökad urbanisering leder till ökad belastning på urbana ekosystem är det viktigt att både exploatering och etablering av grönområden sker på ett hållbart sätt där ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer inkluderas. Detta kan delvis uppnås genom att villkor i verktyg och certifieringssystem inkluderar aspekter för urbana ekosystemtjänster. Det undersökts hur certifieringssystemen BREEAM Communities och CASBEE for Urban Development samt verktyget Grönytefaktormetoden behandlar sådana urbana ekosystemtjänster. Analysen utgår från en föreslagen kategorisering av urbana ekosystemtjänster.

Functional Subgrouping är en metod för konflikthantering, användbar på såväl individ, grupp som organisationsnivå. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning på individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier är således stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förståelse för metoden utifrån användning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt.

Det finns tillfällen då kliniskt uppmätta blodtryck inte återger patientens allmänna blodtryckssituation och kardiovaskulära belastning, vid dessa tillfällen är det möjligt att låta patienten genomgå noninvasiv blodtrycksmätning under till exempel ett dygn. Reproducerbarheten för denna metod har visat sig vara överlägsen blodtrycksmätningen som utförs på klinik. Syftet med denna studie var att undersöka metodens reproducerbarhet genom att se om det fanns någon systematisk skillnad i resultatet första gången undersökningen jämförs med andra gången, samt om det fanns någon systematisk skillnad mellan en helgdag och en vardag. 20 stycken försökspersoner genomförde två stycken randomiserade ambulatoriska blodtrycksmätningar, en på en vardag och en på en helgdag. Resultatet visar en god överensstämmelse mellan 24 timmars blodtrycksmätning utfört vid två olika tillfällen.

Många personer lever med långvariga smärttillstånd som påverkar deras vardag. Smärta är ett mångdimensionellt fenomen, det är en upplevelse med både emotionella och psykologiska reaktioner och kan inte mätas objektivt. Långvarig smärta orsakar stort lidande för den enskilde individen. Personer med smärta upplever det kränkande när existensen, intensiteten och utbredningen av smärtan ifrågasätts. Gott bemötande i vården innebär att vårdpersonal möter de vårdsökande på ett sätt som värnar om deras integritet och autonomi och svarar mot det behov av förståelse och trygghet som uppstår i kontakt med vården.

Krav, kontroll och stöd är tre viktiga psykosociala arbetsmiljöfaktorer som enligt tidigare forskning har ett samband med stress, vilket föreliggande studie inte kunde påvisa. Med en regressionsanalys var syftet att undersöka om de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna kan predicerar upplevelsen av olust inför arbetet. De nämnda hälsofaktorerna samt bristande återhämtning är enligt tidigare forskning relevanta att undersöka för att bedöma individers välmående. Urvalet bestod av 38 sjuksköterskor och 35 under-sköterskor. Resultatet visade att lågt socialt stöd och bristande återhämtning predicerar känslan av olust inför arbetet.

Falska minnen kan uppstå från orsaksslutledningar vilka inträffar när vi tror att våra egna slutledningar om orsaken till en bevittnad händelse (effekt) är ett äkta minne. Stereotyper om grupper av människor har visats påverka falska minnen i enlighet med den stereotypa uppfattningen. Denna undersökning studerar hur stereotypa uppfattningar påverkar falska minnen baserade på orsaksslutledningar och äkta minnen. Undersökningsdeltagare fick se en film där en kvinna blev av med sin väska. I en grupp såg deltagarna en man som stal väskan medan andra deltagare inte såg stölden.