Dagens stora städer byggs allt tätare och ofta är det gröna områden såsom parker och skogsdungar som får ge vika när nya hus och vägar ska ges utrymme. Den biologiska mångfalden i staden är dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna färdas mellan och genom bebyggda områden i så kalllade spridningskorridorer stärker både växt- och djurpopulationers förmåga att överleva. Syftet med denna uppsats är att ge förslag på hur man kan utveckla biologisk mångfald på parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun äger samt på vilket sätt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstärker kommunens grönstrukturplan.

Vanligtvis lever våra stadsträd under stark stress i de urbana miljöerna och mår ofta ganska dåligt. Det urbana klimatet skiljer sig från landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark värme, stark vind, vattenbrist, näringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ påverkan på träden och framförallt rotmiljön kan försämras kraftigt. Stadsträden har ofta långtifrån optimala växtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper är helt annorlunda från de förhållandena som existerar i trädens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) på Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

Skoghalls Bruk fick i juni 2005 tillstånd av miljödomstolen att öka kartongproduktionen från 665 000 till 800 000 ton kartong per år. Villkoren för tillståndet var att under en prövotidsperiod bl.a. utreda möjligheten att minska utsläpp till omkringliggande vatten.Syftet med examensarbetet var att kartlägga Skoghalls Bruks avloppssystem med avseende på komplexbildarna EDTA (etylendiamintetraättiksyra) och DTPA (dietylentriaminpentaättiksyra), kväve samt fosfor.Dessutom genomfördes nedbrytningsförsök i luftade dammar i laboratorieskala.För att få en klarare bild av nedbrytningen i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes även en molekylviktsfraktionering på inkommande och utgående avloppsvatten.Komplexbildare används inom pappers- och massaindustrin för sin förmåga att binda till sig metalljoner som kan vara skadliga i processen. Metalljoner katalyserar nedbrytningen av väteperoxid i blekningen och påskyndar bildandet av aldehyder i kartongen vilket kan leda till lukt- och smakpåverkan.EDTA och DTPA anses vara stabila ämnen, vilket innebär att de är biologiskt svårnedbrytbara. Under den litteraturstudie som genomfördes fanns motsägande uppgifter angående nedbrytningen av komplexbildare, där vissa menade att de genomgår biologisk nedbrytning, men att det sker mycket långsamt.

Skoghalls Bruk fick i juni 2005 tillstånd av miljödomstolen att öka kartongproduktionen från 665 000 till 800 000 ton kartong per år. Villkoren för tillståndet var att under en prövotidsperiod bl.a. utreda möjligheten att minska utsläpp till omkringliggande vatten.Syftet med examensarbetet var att kartlägga Skoghalls Bruks avloppssystem med avseende på komplexbildarna EDTA (etylendiamintetraättiksyra) och DTPA (dietylentriaminpentaättiksyra), kväve samt fosfor.Dessutom genomfördes nedbrytningsförsök i luftade dammar i laboratorieskala.För att få en klarare bild av nedbrytningen i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes även en molekylviktsfraktionering på inkommande och utgående avloppsvatten.Komplexbildare används inom pappers- och massaindustrin för sin förmåga att binda till sig metalljoner som kan vara skadliga i processen. Metalljoner katalyserar nedbrytningen av väteperoxid i blekningen och påskyndar bildandet av aldehyder i kartongen vilket kan leda till lukt- och smakpåverkan.EDTA och DTPA anses vara stabila ämnen, vilket innebär att de är biologiskt svårnedbrytbara. Under den litteraturstudie som genomfördes fanns motsägande uppgifter angående nedbrytningen av komplexbildare, där vissa menade att de genomgår biologisk nedbrytning, men att det sker mycket långsamt.