SOS-barnbyar är ett hem för omhändertagna barn och finns som världsomfattande verksamhet och i vårt grannland Finland. Här placeras barn som på grund av biologiska föräldrars bristande föräldraförmåga inte längre kan bo kvar hemma. Målet med SOS-barnbyar är att alla barn ska få en trygg familj att växa upp i där de får sina behov tillgodosedda och en familjär uppväxt. Syftet med studien var att belysa hur barnhemsmammor på SOS-barnbyar i Finland ser på barns anknytning och vad barnhemsmammans egen roll är gällande att främja barns anknytning. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som genom kodning och kategorisering.

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlända försöker att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhället och på arbetsmarknaden. Syftet med vår studie är att analysera nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrån de nyanländas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlända att etableras på arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlända upplever att de får av utbildningsföretaget. Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår studie och utfört semistrukturerade intervjuer med våra respondenter.

Organizational culture has been described as a shared perception of reality and values ??within a group of individuals. Within the group's shared values ??about what is appropriate and inappropriate behavior and shared values ??make it easier for individuals to understand what is expected of them. If the desired culture from the management team is not consistent with the culture of the employees there might be a collision.

Frågor om var man kommer ifrån är något som ofta ställs i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund än den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhället samt deras vänner påverkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de väljer att vara och bete sig på ett visst sätt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta är en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger på sju intervjuer med individer i åldrarna 25-40 som biologiskt har två olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

Denna uppsats försöker ge en djupare förståelse för vad som påverkar och avgör unga tjejers förhållningssätt till den akustiska gitarren, resp. elgitarren. De frågeställningar som ställs är vilka skillnader unga tjejer ser mellan den akustiska- resp. elektrifierade gitarren och vilka faktorer som ligger bakom att så få tjejer spelar elgitarr på den skola som studerats. Uppsatsen bygger dels på tidigare forskning som talar om hur teknologi kulturellt sett betonats som något manligt, hur det ?naturliga? är det kvinnliga, samt de svårigheter som kvinnliga gitarrister kan stöta på i sitt musicerande.

BakgrundDen nya reviderade läroplanen Lpfö 98 (10) har skapat striktare regler och högre krav på att pedagoger i förskolan skall uppnå de mål som finns i läroplanen. Läroplanen är också tolkningsbar, vilket ger olika förutsättningar för hur mycket och vilka mål som ska prioriteras i förskolan. Det står heller inte i läroplanen på vilket sätt man skall uppnå målen. Vem avgör om man har uppnått målen i läroplanen eller inte?  SyfteVi vill i den här studien veta hur pedagoger i förskolan arbetar med och ser på genus och jämställdhet i förskolan.

Denna uppsats är en framtidsstudie där skillnader och olikheter mellan tre olika orter lyfts fram genom ungdomars framtidsdrömmar. Undersökningen bygger på intervjuer med elever från högstadieskolor på olika orter. Syftet är att försöka besvara fyra olika frågeställningar inom tematiseringarna genus, platsidentitet, klass och tid för att slutligen göra en jämförelse mellan orterna. Orterna, som är Uppsala, Hedemora och Bergshamra, är utvalda för att få en bra storleksfördelning från stor till liten ort. Av mitt material har jag gjort en kulturanalys för att kunna studera erfarenheter, likheter och olik-heter i ungdomarnas synsätt och värderingar.

Föreliggande uppsats har behandlat hur beskrivningen av Halland och hallänningen (halländskheten) sett ut från tidigt 1800-tal till mitten på 1900-talet. Syftet har varit att se om det funnits någon kontinuitet i beskrivningarna, dvs. i de värden man tillskrivit Halland och hallänningen, samt att se hur beskrivningarna har förändrats. Källmaterialet har bestått utav litteratur från uppsatsen två undersökningsperioder:1800?1880 och 1920?50.

Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda och analysera huruvida investerarnas förtroende för företagen påverkas om företagen inrättar revisionskommittéer. Metod: Informationen samlades in genom ett flertal telefonintervjuer. Diverse fondbolag, Aktiespararna och Fondbolagens Förening intervjuades såsom förespråkare för småspararna. Teoretiska Principal- och agentteorin har använts för att beskriva perspektiv: intressekonflikten mellan företagsledning och ägare. Förtroende har analyserats utifrån spelteoretiskt och kulturellt synsätt.

Att äta insekter benämns som entomophagy. Cirka två miljoner människor på jorden beräknas äta insekter i dagsläget. Det är dock inte vanligt förekommande i västvärlden där entomophagy ofta möts med avsky. Eftersom insekter är resurssnåla och näringsrika kan livsmedlet dock vara av betydelse för att mätta världens växande befolkning utan att samtidigt tära på miljön. Därmed bör ätbara insekter även vara av intresse i Sverige.

Denna uppsats är en fallstudie av ?Klimatpiloterna i Askersund i Laxå?, ett projekt som har velat lära människor hur man kan reducera sina koldioxidutsläpp. Arbetet bygger på semistrukturerade intervjuer med projektdeltagarna och syftet är att beskriva hur de får vardagen att fungera när de samtidigt försöker minska sin klimatpåverkan. En viktig teoretisk utgångspunkt är att vardagen är praktisk och till stor del består av oreflekterade rutiner. Begreppet risksamhälle används för att belysa hur informanterna tack vare klimatexperter, i detta fall projektledarna, blir medvetna om både klimathotet och vilka förändringar de bör göra i sina vardagsrutiner.

Våra kulturella referensramar är med och avgör vår kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jämförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under två veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda på hur relationen mellan skribenten och läsaren påverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna används.Vår undersökning visar framför allt prov på tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och läsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktär, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som används som retoriskt verktyg..

The aim of this study has been to, through a couple of chosen theories, examine in what way Japan as a nation can be said to have dealt with its dark past - concerning their crimes of war just before and during World War II. To do so, I have placed two chosen war crimes, namely the Nanjing Massacre and the matter of the Comfort Women, in the context of remembrance and commemorating of war, through different kinds of aspects. Those aspects are: the textbook conflict, official apologies, ruthless/unnecessary comments, and visits and commemorations at the Yasukuni shrine.I have found during this study that the nation of Japan has not been able to generate a broadly accepted dominant cultural memory of the war. Henceforth a couple of rival cultural memories are competing and becoming an issue of national division rather than national unity. I have come to the knowledge that there are both domestic and international political factors at play, resulting in this division..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm från Norrbottens län och som bott i staden i mer än fem år, konstruerar sin identitet i relation till rådande diskurser om storstad/småstad eller storstad/landsbygd. Analysen är utförd baserad på sju intervjuer med kvinnor i åldrarna 36-48 år, alla härstammande från Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten är del i en konstruktion, en ständigt pågående process som aldrig riktigt blir färdig, då kvinnorna ständigt skapar sin identitet i förhållande till ?det andra?, eller får sin identitet bekräftad eller definierad av andra. Det blir också tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan även också med klass, då det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstår ett maktförhållande, och det står i slutändan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan även också en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder..

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.