Sökresultat:
131 Uppsatser om Biologiskt kön - Sida 9 av 9
Effekter av Zeoliter i Biogasproduktion
Biogas Àr benÀmningen för metangas (CH4) som Àr producerad via anaerob (syrefri) rötning av biologiskt material. I Linköping finns en av Sveriges största biogasanlÀggningar. AnlÀggningen drivs av Svensk Biogas AB som Àgs av Tekniska Verken i Linköping AB (publ.). I anlÀggningen rötas stora mÀngder proteinrikt substrat vilket leder till höga halter av ammoniak (NH3) och ammonium (NH4+) i rötkammaren. Ammoniak (NH3) Àr toxiskt för de metanbildare som i en vÀlmÄende process stÄr för den största delen av metangasproduktionen.
PÄ vÀg mot rumsren rasism : En diskursstudie av SD-Kuriren
Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag i valet 2010. I detta land, dÀr invandring lÀnge tillbaka har varit en naturlig del av samhÀllet och dÀr endast ett invandrarkritiskt parti tidigare suttit i riksdagen har nu ett frÀmlingsfientligt parti tagit plats. Denna uppsats söker att förklara hur texterna i partiets medlemstidning, SD-Kuriren, har förÀndrats.Genom att analysera 7 texter frÄn 1988?1994 och 7 texter frÄn 2008?2010 försöker jag att se hur denna förÀndring tar sig uttryck. Fokus ligger pÄ texter som handlar om invandrare och brott, Àven om nÄgra texter som ocksÄ tas upp kretsar kring den svenska identiteten.
Eutrofieringen av Ăstersjön : En framĂ„tblickande lĂ€gesrapport
Sammanfattning. Ăstersjön Ă€r ett hav som Ă€ven i av mĂ€nniskans verksamhet opĂ„verkat tillstĂ„nd drabbas av Ă„terkommande algblomningar. Sedan mĂ€nniskan börjat pĂ„verka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mĂ€nskliga pĂ„verkan bestĂ„r huvudsakligen i utslĂ€pp av nĂ€rsalter sĂ„som fosfor och kvĂ€ve till Ăstersjöns vatten men Ă€ven av vĂ„r klimatpĂ„verkan. Problemen med algblomningarna Ă€r sĂ„vĂ€l biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt pĂ„verkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process Ă„tgĂ„r syre vilket ofta Ă€r en bristvara i Ăstersjön pĂ„ grund av havets begrĂ€nsade vattenutbyte med Atlanten.
Status pÄ SkÄnes alléer : en studie av vitalitet, risker och ÄtgÀrder pÄ vuxna allétrÀd
Alléer har sedan lÀnge varit ett ofta förekommande element lÀngs med vÀgarna i SkÄne och ger ett mycket karakteristiskt inslag i landskapsbilden. De har med tiden och samhÀllets utveckling dock blivit fÀrre. Deras status kan i mÄnga fall vara dÄlig pÄ grund av Älder, sjukdomar, stressiga miljöer och utbyggnad av vÀgnÀtet. Detta i sin tur kan göra trÀden försvagade och riskabla för trafikanter. Trots den dÄliga statusen de kan ha Àr trÀden mycket vÀrdefulla ur flera synvinklar.
Undersökning av strömningsbilden i en luftad damm med tvÄ olika luftningssystem : En förstudie vid Skoghalls Bruk
Orenat avloppsvatten orsakar övergödning och syrebrist i vattendrag. Sedan nÄgra Ärtionden tillbaka finns det krav pÄ att avloppsvatten frÄn svenska hushÄll och industrier ska renas innan det leds till recipienten. Luftade dammar Àr lÀmpliga för att samla och behandla avloppsvatten biologiskt. I dem bryter mikroorganismer i nÀrvaro av syre ner organiska föreningar till koldioxid och vatten. Syre kan tillföras genom att vatten kastas upp i luften (ytluftare) eller genom att luft komprimeras och tillförs i form av fina bubblor i botten pÄ dammen (bottenluftare).
LÀs- och skrivproblematik i skolan - upptÀckt och tidiga insatser
ProblemomrÄde
Att kunna lÀsa och förstÄ vad man lÀser Àr viktigt för att man som elev ska nÄ framgÄng i skolans alla Àmnen. Det Àr ocksÄ fÀrdigheter som Àr nödvÀndiga för att delta i samhÀlles demokratiska processer. I vÄr digitaliserade vÀrld Àr skriftsprÄket viktigt och de allra flesta arbeten förutsÀtter en god lÀsförmÄga. I skollagen stÄr det att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur anvÀnder dÄ pedagogerna den beprövade erfarenheten för elever i behov av stöd i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen?
Syfte och frÄgestÀllningar
Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av hur pedagoger, i förskoleklass och i de tidiga skolÄren, uppfattar stöd och tidiga insatser för lÀs- och skrivsvÄrigheter.
Saluhall : En studie om saluhallar i Stockholm och deras betydelse för turism
Slow Food-rörelsen tror pÄ sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara Àr en grundlÀggande rÀttighet utan en viktig lÀnk mellan platser, mÀnniskor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur Àr vÄrt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten Àr inkluderad i mÄnga aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den Àr inte bara nÀring, rÀttighet och medel att mÀtta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som mÄste tillfredstÀllas under vistelsen pÄ en plats.
Parkerad biologisk mÄngfald : utveckling av biologisk mÄngfald pÄ parkeringsytor i Uppsala
Dagens stora stÀder byggs allt tÀtare och ofta Àr det gröna omrÄden sÄsom parker och skogsdungar som
fÄr ge vika nÀr nya hus och vÀgar ska ges utrymme. Den biologiska mÄngfalden i staden Àr dock beroende
av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna fÀrdas mellan och genom bebyggda omrÄden i sÄ kalllade
spridningskorridorer stÀrker bÄde vÀxt- och djurpopulationers förmÄga att överleva. Syftet med denna
uppsats Àr att ge förslag pÄ hur man kan utveckla biologisk mÄngfald pÄ parkeringsytor i Uppsala stad. I
arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun Àger samt pÄ vilket sÀtt dessa kan utvecklas till
spridningskorridorer som förstÀrker kommunens grönstrukturplan.
Varför mÄr trÀden bra? : en undersökning av à sötorgets kungslindar
Vanligtvis lever vÄra stadstrÀd under stark stress i de urbana miljöerna och mÄr ofta ganska dÄligt. Det urbana klimatet skiljer sig frÄn landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark vÀrme, stark vind, vattenbrist, nÀringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ pÄverkan pÄ trÀden och framförallt rotmiljön kan försÀmras kraftigt. StadstrÀden har ofta lÄngtifrÄn optimala vÀxtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper Àr helt annorlunda frÄn de förhÄllandena som existerar i trÀdens naturliga miljö.
Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) pĂ„ Ă
sötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.
Sambandet mellan instÀllningen till arbetet och hÀlsa i arbetslivet
Skoghalls Bruk fick i juni 2005 tillstÄnd av miljödomstolen att öka kartongproduktionen frÄn 665 000 till 800 000 ton kartong per Är. Villkoren för tillstÄndet var att under en prövotidsperiod bl.a. utreda möjligheten att minska utslÀpp till omkringliggande vatten.Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga Skoghalls Bruks avloppssystem med avseende pÄ komplexbildarna EDTA (etylendiamintetraÀttiksyra) och DTPA (dietylentriaminpentaÀttiksyra), kvÀve samt fosfor.Dessutom genomfördes nedbrytningsförsök i luftade dammar i laboratorieskala.För att fÄ en klarare bild av nedbrytningen i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes Àven en molekylviktsfraktionering pÄ inkommande och utgÄende avloppsvatten.Komplexbildare anvÀnds inom pappers- och massaindustrin för sin förmÄga att binda till sig metalljoner som kan vara skadliga i processen. Metalljoner katalyserar nedbrytningen av vÀteperoxid i blekningen och pÄskyndar bildandet av aldehyder i kartongen vilket kan leda till lukt- och smakpÄverkan.EDTA och DTPA anses vara stabila Àmnen, vilket innebÀr att de Àr biologiskt svÄrnedbrytbara. Under den litteraturstudie som genomfördes fanns motsÀgande uppgifter angÄende nedbrytningen av komplexbildare, dÀr vissa menade att de genomgÄr biologisk nedbrytning, men att det sker mycket lÄngsamt.
KartlÀggning och nedbrytning av komplexbildare i ett integrerat kartongbruk
Skoghalls Bruk fick i juni 2005 tillstÄnd av miljödomstolen att öka kartongproduktionen frÄn 665 000 till 800 000 ton kartong per Är. Villkoren för tillstÄndet var att under en prövotidsperiod bl.a. utreda möjligheten att minska utslÀpp till omkringliggande vatten.Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga Skoghalls Bruks avloppssystem med avseende pÄ komplexbildarna EDTA (etylendiamintetraÀttiksyra) och DTPA (dietylentriaminpentaÀttiksyra), kvÀve samt fosfor.Dessutom genomfördes nedbrytningsförsök i luftade dammar i laboratorieskala.För att fÄ en klarare bild av nedbrytningen i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes Àven en molekylviktsfraktionering pÄ inkommande och utgÄende avloppsvatten.Komplexbildare anvÀnds inom pappers- och massaindustrin för sin förmÄga att binda till sig metalljoner som kan vara skadliga i processen. Metalljoner katalyserar nedbrytningen av vÀteperoxid i blekningen och pÄskyndar bildandet av aldehyder i kartongen vilket kan leda till lukt- och smakpÄverkan.EDTA och DTPA anses vara stabila Àmnen, vilket innebÀr att de Àr biologiskt svÄrnedbrytbara. Under den litteraturstudie som genomfördes fanns motsÀgande uppgifter angÄende nedbrytningen av komplexbildare, dÀr vissa menade att de genomgÄr biologisk nedbrytning, men att det sker mycket lÄngsamt.