Sökresultat:
713 Uppsatser om Biologiska tillgćngar - Sida 8 av 48
VÀrdering av skog till verkligt vÀrde eller anskaffningsvÀrde? : En studie av revisorers och skogsföretagens instÀllningar till IAS 41
Skogen har en stor betydelse vĂ€rlden över, dĂ€r skogen utgörs av 3,9 miljarder hektar mark. De största skogsomrĂ„dena finns i Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina. Den allra största skogsĂ€garen i Sverige Ă€r Sveaskog med sina 3,5 miljoner hektar skogsmark. Ă
r 2002 tillkÀnnagav Europaparlamentet att de biologiska tillgÄngarna skulle vÀrderas till verkligt vÀrde, enligt IAS 41. Innan vÀrderades de biologiska tillgÄngarna till anskaffningsvÀrdet.
Att leva med familjehemsuppdraget - En kvalitativ intervjustudie med familjehemsförÀldrar
Studien undersöker hur familjehemsförÀldrar och deras familjer pÄverkas av uppdraget som familjehem. Studien undersöker Àven hur familjehemsförÀldrar hanterar egna uppkomna kÀnslor, samt vilket stöd de erhÄller i uppdraget. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr sju familjehemsförÀldrar frÄn fyra familjehem intervjuades utefter en semistrukturerad intervjuguide. Respondenternas uppgifter har analyserats utifrÄn systemteori, copingteori, utvecklingsekologi och teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att uppdraget tar mycket tid och energi, vilket pÄverkar familjehemsförÀldrarna, de biologiska barnen och deras vardag pÄ en rad olika sÀtt.
Exceptionella klustringsprocesser f?r urskog: Simulering och analys av exceptionell klustring i tr?dpopulationer
I detta arbete modelleras ett exceptionellt klustrat punktm?nster med hj?lp av spatiala punktprocesser. Punktm?nstret representerar den spatiella placeringen av tr?d i skogsomr?det VES13,
givet av ERIKA-projektet som genomf?rts i Finland. Syftet ?r att ?terskapa det observerade
m?nstret genom att utveckla och analysera modeller anpassade till denna typ av data.
Studie av kantzoner i ValleomrÄdet och VaraslÀtten : Inventering av invertebrater, trÀd, mossor och lavar
Kantzoner Àr omrÄden dÀr olika ekosystem möts och de varierar i skarphet och omfattning. OmrÄdena erbjuder hög biologisk diversitet dÄ de Àr en blandning av de mötande ekosystemen samt erbjuder sÀrskilda mikroklimat. Den biologiska diversititen pÄverkas av bredden, lÀngden och strukturen pÄ kantzonen och de har en biologisk betydelse i och med att de erbjuder habitat, skydd och föda till flera arter. För att pÄvisa var i landskapet det finns kantzoner kan verktyget GIS anvÀndas. I arbetet anvÀndes GIS för att avgrÀnsa omrÄdena som arbetet skulle handla om samt för att slumpa ut punkter för inventering i kantzonerna i dessa omrÄden.
InnovationsförmÄgans pÄverkan pÄ varumÀrket : En vindlande resa om redovisningens sva?righet att informera om det mest va?sentliga
Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.
Inplantering av fisk och dess pÄverkan pÄ biologisk mÄngfald i HökensÄsomrÄdet : En jÀmförelse av invertebratfauna mellan sjöar
Fiskodling har visat sig pÄverka den biologiska mÄngfalden negativt, bl. a genom ökad nÀringsbelastning och Àndrad genetisk uppsÀttning genom att man avlat den odlade fisken pÄ andra egenskaper Àn vad som Àr fördelaktigt i det vilda. Syftet med denna studie var att undersöka vilken pÄverkan inplanterad fisk har pÄ invertebratfaunan och dÀrigenom den biologiska mÄngfalden. Studien Àr utförd pÄ HökensÄsomrÄdet i VÀstra Götalands lÀn dÀr det finns ett 20-tal sjöar som ingÄr i en sportfiskeverksamhet. I studien ingÄr sju stycken sjöar; fyra som Ärligen inplanteras med fisk och tre icke-inplanterade.
Ett liv som adopterad : En kvalitativ studie om tre adoptivpersoners livserfarenheter
Det varierar stort i vilka erfarenheter barnen har med sig nÀr de blir adopterade. Majoriteten av de barn som blir internationellt adopterade har i förvÀg kÀnda sÀrskilda behov pÄ grund av exempelvis sjukdomar, funktionshinder eller svÄr social bakgrund. En del kan ha tillbringat den första tiden i livet med sin biologiska familj, medan andra kan ha blivit lÀmnade vid födseln. Dessa separationer kan sÀtta djupa spÄr hos adoptivbarnet och bilda problematik under uppvÀxten (Myndigheten för internationella adoptionsfrÄgor, 2013).Studien syftar till att undersöka om adoptivpersoner upplever problem relaterat till sina liv som adopterade, och i sÄdana fall undersöka hur dessa problem kan se ut. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med tre adoptivpersoner som sedan har transkriberats och analyserats utifrÄn tematisk innehÄllsanalys.
Skogen - vÄrt biologiska kulturarv
This article deals with the woodlands as a biological cultural heritage and how it is taken care of in the protected woodlands in SkÄne, in the south of Sweden, especially the deciduous trees which is dominated by beech. High biological values have emerged as a result of grazing and different kinds of forestry. The protected woodlands have been ripped of its cultural influences which changes the biological values on which the original reasons for protection was founded..
Ungdomar i socialt arbete : En kvalitativ textanalys av hur ungdomar beskrivs i tidskrifter tillhörande det sociala arbetet
Ungdomsbegreppet fÄr olika innebörd beroende pÄ vem som anvÀnder det och i vilken situation det anvÀnds. DÄ vi anser att sprÄket bestÀmmer hur vi tÀnker om olika fenomen anser vi att det Àr viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med.Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gÄng utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som Äterfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna frÄn det sociala arbetets fÀlt.VÄra teoretiska utgÄngspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrÄn tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgÄr.
Sk?despelarens laboratorium
Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r
en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I
detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge
mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska
gestaltning och ta mig an nya utmaningar.
Barnets bÀsta? : En kvalitativ studie med syfte att undersöka familjehemsförÀldrars erfarenheter av biologiska förÀldrars hemtagningsbegÀran av det placerade barnet
Syftet med denna studie Àr att undersöka ett antal familjehemsförÀldrars erfarenheter av att befinna sig i en juridisk process, dÀr det placerade barnets biologiska förÀlder gjort en hemtagningsbegÀran och yrkat pÄ att vÄrden enligt LVU skall upphöra. Mer specifikt avser studien att beskriva hur familjehemsförÀldrarna upplever den juridiska processen avseende de placerade barnens kÀnslomÀssiga, beteendemÀssiga och sociala utveckling, sin egen relation med barnen, kontakten med barnens biologiska förÀldrar samt kontakten med barnets omgivande professionella nÀtverk. Studien bygger pÄ kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med Ätta familjehemsförÀldrar i fyra olika familjehem. Familjehemmen Àr geografiskt Ätskilda och belÀgna pÄ olika platser i Sverige. Som teoretiska ramverk har ett anknytningsteoretiskt perspektiv och teorier om barn och trauma anvÀnts.
?Det ?r st?kigt att vara vuxen? N?gra l?rares och rektorers upplevda erfarenhet om ar-betet med vuxenelever i behov av st?d inom naturbruks-utbildningar
Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.
Biosolar Roofs ? gröna tak version 2.0 : en plats för biologisk mÄngfald, solpaneler och pollinatörer
Urbanisering och förtÀtning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svÄrt att vÀrna om den biologiska mÄngfalden. Ett exempel pÄ grön infrastruktur Àr gröna tak som blir ett sjÀlvklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhÀllsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mÄngfalden. Vegeterade tak bestÄr vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som frÀmst bestÄr av Sedum album och mossa. För den biologiska mÄngfalden har dessa mattor ett lÄgt vÀrde till skillnad frÄn biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.
Biologiska strategier hos trÀd för tillvÀxt och överlevnad i syrefattig hÄrdgjord stadsmiljö
Syrefattiga förhÄllanden frÄn översvÀmningar uppstÄr tillfÀlligt i hÄrdgjorda stadsmiljöer och hotar trÀdens tillvÀxt och överlevnad. Under perioder av syrefattiga förhÄllanden uppstÄr skador pÄ trÀdets rotsystem och viktiga biologiska processer som fotosyntes och respiration hÀmmas. TrÀd som vÀxer naturligt i flodslÀtter lever under liknande förhÄllanden med periodiska översvÀmningar och stundtals syrefattiga miljöer. Genom att utveckla morfologiska och fysiologiska strategier kan översvÀmningstoleranta trÀdarter i flodslÀtter överleva de syrefattiga förhÄllandena. Betydande strategier inkluderar aerenchyma vÀvnader, adventiva rötter, förstorade lenticeller eller klyvöppningar och biokemiska mekanismer.
Aspergers syndrom : en kunskapsöversikt
Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan Ären 1997-2007. VÄr ambition har varit att sammanstÀlla aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att pÄ sÄ sÀtt bidra till en ökad tillgÀnglighet.Syftet med översikten Àr att ge en ökad förstÄelse av Aspergers syndrom, med sÀrskilt fokus pÄ de olika dominerande teoretiska perspektiven inom omrÄdet samt aktörernas egna perspektiv pÄ sin diagnos. TvÄ problemstÀllningar har anvÀnts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med sÀrskilt fokus pÄ Aspergers syndrom? 2).