Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

Dagens kyrkogårdar har ofta reservmarker som inte används till något. De sköts på olika sätt, generellt används någon slags maskin. För att minska miljöpåverkan och maskinanvändningen kan betesdjur vara aktuella som ersättning. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter och problem som kan finnas i att sköta kyrkogårdsmark med hjälp av betesdjur och vilken inställning kyrkogårdsansvariga har till betesdjur.Med hjälp av en litteraturstudie och av intervjuer undersöks betesdjur på kyrkogården. Resultatet från studien av litteratur redovisas under rubriken litteraturstudiens resultat.

Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser på familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med olikkönade och sammanboende föräldrar som fått barn på egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom från familjer med en frivilligt ensamstående mamma som skaffat barn med hjälp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, där barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjänar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads att måla sin egen och en annan familj.

Västerviks kommun har under tiotals år haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste åren har en förändring skett och trenden har brutits. En stor satsning på att uppföra sjönära bostadsområden nära staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsätta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför Västervik och det finns långt framskridna planer på att där uppföra ett nytt attraktivt bostadsområde med blandad bebyggelse. Solbergsudde präglas av en lantlig skärgårdskaraktär och idag finns där 17 bostadshus/fritidshus som ej är planlagda. Problem finns med både enskilda läckande avloppsanläggningar och brist på färskvatten.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

För mig har intresset för tidsgeografi vuxit eftersom komplexiteten i ämnet är stort, men även att tidsgeografi är något varje individ upplever i sin vardag. Varje individ kommer antagligen att ställa sig inför valet att arbetspendla någon gång i livet.Syftet med undersökning är att få fördjupad kunskap om människans val att arbetspendla, med inriktning mot hur bildandet av Linnéuniversitetet har påverkat arbetspendlingen mellan Växjö och Kalmar. Undersökningens syftar också till att få en fördjupad kunskap om hur sammanslagningen har påverkat Växjös region. För att besvara frågeställningarna användes intervjuer där fyra av Linnéuniversitetets personal blev intervjuade om deras upplevelse av hur sammanslagningen har påverkat deras arbetspendling och vilka restriktioner som de upplevt under resans tid.Den första januari 2010 blev startskottet för Kalmar högskola och Växjö universitet att bli Linnéuniversitetet. Detta öppnade upp för flera institutioner att samarbeta med varandra, för att en högre kunskapsnivå skulle uppnås.

På Käppalaverket i Stockholm står luftningen av de biologiska bassängerna för omkring en femtedel av verkets totala elenergiförbrukning. I ett försök att minska energikostnaden utvärderades under hösten 2010 nya metoder för luftflödesreglering på verket. Grundtanken var att styra luftflödet efter medelvärdet på utgående ammoniumkoncentration under en längre tid, istället för som idag efter momentana värden.Ett vanligt sätt att styra luftflöden på reningsverk idag är att använda återkoppling från utgående ammoniumkoncentration, vilket syftar till att alltid hålla den utgående koncentrationen vid ett valt börvärde. Lagstiftade gränsvärden på ammonium avser dock normalt medelvärden över en längre tid, såsom kvartal eller år. Istället för att anpassa luftflödet efter den inkommande belastningen är det därför möjligt att hålla luftflödet relativt konstant medan istället den utgående koncentrationen tillåts variera.I denna studie visades en energibesparing kunna erhållas om luftflödets variation reduceras.

Hösten 2011 drabbades Tyskland och Nederländerna av ett okänt agens som orsakade diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber hos nötkreatur. Efter en metagenomanalys av blodprover ifrån en drabbad besättning kunde man konstatera att orsaken till utbrotten var ett nytt virus; vilket senare fick namnet Schmallenbergvirus (SBV). Ett par månader senare upptäcktes fostermissbildningar hos både nöt, får och getter på flertalet ställen i Europa, och dessa kopplades senare samman med de första utbrotten av SBV. Viruset drabbar idisslare och verkar vara vektorburet. Vuxna idisslare som infekteras får viremi och uppvisar en kort period av diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber ? men infektionen kan också vara subklinisk och passera obemärkt.

De gamla ängs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttäthet inom både flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste århundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mångfalden. Denna undersökning sker i samarbete med Täby kommun och syftet är att undersöka 10 olika ängs- och betesmarker för att få en uppdaterad bild av hävdtillståndet och vilka åtgärder som är mest lämpliga att sätta in.Detta arbete avser att fungera som en grund där framtida undersökningars resultat kan jämföras med för att se vilket resultat de insatta åtgärderna gett. Metoderna som använts är en allmän artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmänna utseende exempelvis om mycket gammalt gräs finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttäthet som råder i det studerade växtsamhället.Flera av de undersökta lokalerna visar tecken på igenväxning och domineras främst av konkurrenskraftiga kvävegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestånd kvar av hävdgynnad flora vilka skulle få en chans till expansion om en intensivare hävd sätts in.

De gamla ängs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttäthet inom både flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste århundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mångfalden. Denna undersökning sker i samarbete med Täby kommun och syftet är att undersöka 10 olika ängs- och betesmarker för att få en uppdaterad bild av hävdtillståndet och vilka åtgärder som är mest lämpliga att sätta in.Detta arbete avser att fungera som en grund där framtida undersökningars resultat kan jämföras med för att se vilket resultat de insatta åtgärderna gett. Metoderna som använts är en allmän artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmänna utseende exempelvis om mycket gammalt gräs finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttäthet som råder i det studerade växtsamhället.Flera av de undersökta lokalerna visar tecken på igenväxning och domineras främst av konkurrenskraftiga kvävegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestånd kvar av hävdgynnad flora vilka skulle få en chans till expansion om en intensivare hävd sätts in.

I detta kandidatarbete beskrivs, och diskuteras, växthuskackerlackan (Pycnoscelus surinamensis (L.) utifrån den information som framkommit genom en litteraturstudie. P. surinamensis är en växtskadegörare som äter på unga växtdelar. Arten finns idag i Sverige och utgör ett stort problem för Lunds botaniska trädgård. En botanisk trädgård är ett exempel på en känslig miljö. Med en känslig miljö menas i det här fallet att djur, växter och ett biologiskt växtskydd är bestående faktorer i miljön och att hänsyn för dessa bör visas vid en bekämpning.

Huvudsyftet med denna uppsats är redogöra hur två våtmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna fråga har jag noga studerat beslutsgången, gjort fältstudier, talat med markägare tagit del av opublicerat material och studerat äldre och nya kartor över de båda våtmarkerna, båda belägna i trakten av Höja, ungefär fem kilometer sydost om Ängelholm, och även gjort fältstudier.Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att främja anläggningen av våtmarker. Båda intresserar sig för att minska övergödningen och med våtmarker så åstadkommer de detta. Utöver vattenrenare så är våtmarker också av intresse rent utbildningsmässigt och bra för att få en heterogen landskapsbild.SlutsatserDet är skillnad på storleken av våtmarker i nordvästra Skåne gentemot i Danmark. Detta beror på att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrågor och kunde genomdriva våtmarksanläggningar i större utsträckning.Våtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar båda som naturliga reningsverk av närsalter.

SAMMANFATTNING Rinnande vatten har över en lång tid spelat en väsentlig roll för landskapets geomorfologiska processer och utgör viktiga livsmiljöer för djur och växtsamhällen. Vattendrag har bidragit till människans utveckling och välstånd. Sedan urminnes tider har vattendrags miljöer nyttjats som boplats, för vinning av energi, transport och fiske. Likt allt liv på vår planet är människan beroende av vatten. Betydelsen av vattendragen, som del av den hydrologiska cykeln, kan därför inte betonas nog. Genom mänsklig aktivitet har dock rinnande vattens egenskaper och landskapsbilden som helhet i många områden förändrats drastiskt.

På grund av ökad urbanisering och exploatering av grönområden i stadsnära miljöer fragmenteras och reduceras arters habitat vilket bland annat ligger till grund för den globalt minskade biologiska mångfalden. För att stärka och förbättra arters möjlighet till spridning i landskapet, och därmed säkra en hög biologisk mångfald, efterfrågas insamling av data och utveckling av nya metoder för att identifiera ekologiska kärnområden och för att analysera habitatnätverk. Syftet med den här studien är därför att 1) kartera och sammanställa biotoper i en biotopdatabas utifrån tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri, 2) undersöka olika metoder att samla in data med hjälp av laser- och höjddata, och 3) att tillämpa landskapsekologisk analys på underlag i biotopkarteringen.Resultatet validerar att tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri är en utmärkt källa för att kartera biotoper som medför en tolkningsnoggrannhet på 86 %. Valideringen av kateringen genomfördes med fältkontroller som utvärderades i felmatriser. En metod har även undersökts baserat på tidigare studier för att uppskatta busk- och krontäckning med hjälp av laserdata, men eftersom det saknas validering av resultatet bör den användas som en indikator för att visuellt uppskatta busk- och krontäckning i dagsläget.

Den stadsförtätning som sker runtom i världen idag resulterar många gånger i att grönytor tas i anspråk till förmån för stadens byggnadsstruktur. Det här arbetet handlar om hur vi kan skapa en hållbar grönstruktur i städerna, som samverkar med den stadsförtätning och klimatförändring som sker och i linje med de hållbarhetsfaktorer som styr dagens stadsbyggnad. Det handlar också om hur vi kan gå tillväga för att skapa en grönstruktur som fyller flera funktioner samtidigt, till exempel genom att verka luftrenande och orienterande på samma gång. Arbetets syfte är även att uppmärksamma dagens användning av grönstruktur som ofta sker slentrianmässigt och att ge exempel på alternativa tankesätt. Examensarbetet är avgränsat till att behandla grönstruktur i stadens hårdgjorda miljöer med fokus på stadsträd, men det innefattar även till viss del komplement och alternativ till träd. För att beskriva hur grönstrukturen kan verka på ett hållbart sätt används analysmodellen PEBOSCA som är ett ramverk för hållbarhetsanalys, utvecklat utifrån FN:s Habitatagenda från 1996.