Sök:

Sökresultat:

615 Uppsatser om Biologiska läkemedel - Sida 33 av 41

Skammens Kompass : Skam - Social förmÄga - Personlighet

Affektens hÀndelseförlopp Àr automatisk och Àr den biologiska delen av en kÀnsla, som till exempel rÀdsla och skam. De positiva affekterna innehÄller ett metabudskap av ?fortsÀtt?, de negativa affekterna ett metabudskap av att ?Àndra pÄ nÄgonting?. Affekten skam sÀtter igÄng olika försvarsmekanismer, som Àr till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar Àr NathansonŽs teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame).

Aspekter kring svartarbete inom hÀstnÀringen och varför hÀstskötare vÀljer att arbeta svart

HÀstens roll i samhÀllet har förÀndrats, frÄn att vara ett arbetsredskap i strid eller i det dagliga arbetet, till ett fritidsintresse som fÄr ta allt större plats. Samtidigt Àr strÀvan mot ett hÄllbart samhÀlle med ekologi och miljö som nyckelord en viktig del. HÀsten kan dÄ anta en nygammal roll som redskap för att uppfylla kriterierna som ett miljövÀnligt arbetsdjur. I Sverige finns fortfarande kunskaper för att anvÀnda arbetshÀstar, dessa kunskaper kan förvaltas, utvecklas och utnyttjas i mer Àn uppvisningssyfte.I studien undersöks hÀsten som arbetsredskap i parkmiljöer ur miljö- ekonomi- och brukarperspektiv. Som metoder har litteraturstudie, intervjuer och en Cost-Benefit-analys anvÀnts.

KvÀverening av avloppsvatten med hjÀlp av ett sandfilter : Hur val av bÀrarmaterial, luftningsmetod och ytbelastning pÄverkar nitrifikationsprocessen

Detta examensarbete utfördes under 2005 i samarbete med Nordic Water Products. Arbetetsyftade till att utreda potentialen att minska utslĂ€ppen av ammoniumkvĂ€ve i avloppsvattnetvid ett avloppsreningsverk i Östhammars Kommun och pĂ„ sĂ„ vis begrĂ€nsa pĂ„verkan avsyretĂ€rande Ă€mnen i de nĂ€rliggande vattendragen runt verket. Examensarbetet genomfördesmed ett sandfilter anpassat för nitrifikation i pilotskala pĂ„ ett litet avloppsreningsverk iÖsterbybruk.För att besvara syftet var arbetet utformat som en jĂ€mförande studie dĂ€r kombinationen av tvĂ„olika sorters bĂ€rarmaterial och tvĂ„ olika luftningsmetoder skulle jĂ€mföras för att undersökavilken kombination som gav den bĂ€sta reduktionen. Men dĂ„ den biologiska aktiviteten i filtretinte kom igĂ„ng som förvĂ€ntat uppstod förskjutningar i den ursprungliga planeringen, vilketledde till att denna omformades. Momentet att byta ut bĂ€rarmaterialet lyftes bort pĂ„ grund avtidsbrist och senare togs Ă€ven momentet med en annan luftningsmetod bort pĂ„ grund avtekniska problem.

Skammens Kompass : Skam - Social förmÄga - Personlighet

Affektens hÀndelseförlopp Àr automatisk och Àr den biologiska delen av en kÀnsla, som till exempel rÀdsla och skam. De positiva affekterna innehÄller ett metabudskap av ?fortsÀtt?, de negativa affekterna ett metabudskap av att ?Àndra pÄ nÄgonting?. Affekten skam sÀtter igÄng olika försvarsmekanismer, som Àr till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar Àr NathansonŽs teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame).

Den psykodynamiska psykoterapin : en behandling och/eller en moralisk etisk praxis?

Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens frÄn andra terapiformer, samtidigt som kraven pÄ effektivitet, snabbhet och evidens frÄn hÀlso- och sjukvÄrdsetablissemanget Àr starka, Àr det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte Àr identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis.FrÄgestÀllningar: Psykodynamisk psykoterapi ? Àr den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se pÄ behandling och behandlingsmÄl i den psykodynamiska psykoterapin?Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.Resultat: Det finns olika sÀtt att se pÄ den psykodynamiska psykoterapin nÀr det gÀller dess vetenskaplighet. FrÄgan om psykodynamisk psykoterapi Àr behandling i gÀngse medicinsk bemÀrkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen pÄ behandling hör ocksÄ mÄlet med densamma.

LivslÀngd och utslagningsorsaker hos mjölkkor

Ett stort antal kor slÄs idag ut innan de hunnit uppnÄ sin fulla mjölkproduktionspotential. En svensk ko t.ex. lever i medeltal 2,44 laktationer eller ca fem Är. Detta Àr bÄde ett djurvÀlfÀrdsproblem och nÄgot som kan medföra ekonomiska konsekvenser för lantbrukaren. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att sammanstÀlla faktorer som har visat sig pÄverka utslagning av mjölkkor. De frÀmsta orsakerna till ofrivillig utslagning var nedsatt fruktsamhet (17-36,7 %), juversjukdomar (14-30 %) samt ben- och klövlidanden (3,8-16,7 %).

MjölkalÄnga - landsbygd i utveckling : för hÀsten, naturen och mÀnniskan

Arbetet handlar om att planera ett omrÄde för att tillgodose de behov och förvÀntningar som stÀlls pÄ en tÀtortsnÀra landsbygd. Arbetet presenterar ett förslag till planering dÀr olika intressen samspelar i utformningen och dÀr platsens förutsÀttningar utgör grunden. OmrÄdet Àr belÀget vÀster om Finjasjön vid MjölkalÄnga by och omfattar ca 150 ha. Marken Àgs av HÀssleholms kommun. Som ett led i kommunens arbete med att profilera sig inom hÀst- och ridsportverksamhet vill man skapa möjligheter för etablering av hÀstgÄrdar i kommunen. Detta har tillsammans med strÀvan att tillvarata omrÄdets naturvÀrden, kulturhistoriska bakgrund och förutsÀttningar för rekreation och friluftsliv, utgjort förutsÀttningarna för mitt arbete. Jag har genom studier av platsens förutsÀttningar och historia skaffat kunskap om omrÄdet.

Vad behöver vi kunna? : en enkÀtstudie om sambandet mellan kunskap om djurskydd samt hÀstens biologi och djurskyddsrelaterade förseelser inom svensk travsport

HÀstens och mÀnniskans historia har varit sammanvÀvd under tusentals Är. AnvÀndningsomrÄdena har fluktuerat med mÀnniskans behov och intressen, men under lÄng tid har vi anvÀnt hÀstar som sport- och tÀvlingsdjur. Inom travsporten, liksom i galopp- och ridsport, anvÀnds hÀsten som ett medel att nÄ framgÄng samt fungerar som nöje och underhÄllning för mÀnniskan. Travsport Àr en typ av hÀstsport dÀr hÀstens spÀnns framför en sulky och tÀvlar i en specifik gÄngart ? trav.

OlinjÀrt ultraljud för undersökning av sprickor i skelettet hos hÀst, en pilotstudie

Fissurer och odislocerade frakturer hos hÀst kan ibland vara svÄra att upptÀcka utan avancerad bilddiagnostik. Det Àr dock viktigt att diagnostisera dem i tid för att hindra att skadorna förvÀrras. Röntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi och scintigrafi kan ge bra information men metoderna Àr relativt dyra, inte alltid tillgÀngliga, innebÀr en del sÀkerhetsrisker och krÀver erfarna tolkare. Ultraljud Àr en mobil metod som anses ofarlig men dagens teknik Àr inte sÄ anvÀndbar för att undersöka skelett. Inom industrin har nya ultraljudsmetoder utvecklats som tar hÀnsyn till olinjÀra egenskaper hos ljudvÄgorna.

L?NGTAN EFTER MODERSKAP En litteratur?versikt om f?rh?llningss?ttet hos kvinnor med ofrivillig barnl?shet gentemot uterustransplantationer

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Urban akvakultur i det offentliga rummet

Sedan flera Ärtionden tillbaka Àr vattenbruk den livsmedelssektor som vÀxer allra snabbast. Det finns dock fÄ exempel pÄ vattenbruk som medvetet utformats för att integreras i stadsmiljö. Att se pÄ vattenbruket som en del av lösningen pÄ mÄnga problem kan öka vattenbrukets genomslagskraft. Kanske Àr det hÀr som fysiska planerare med strÀvan efter en holistisk syn pÄ hÄllbarhet kan skapa förutsÀttningar för synergieffekter nÀr vattenbruk och hÄllbar stadsplanering integreras? Den urbana efterfrÄgan pÄ billig mat förstör planeten, dÄ det moderna jordbruket hotar den biologiska mÄngfalden och bidrar till ökade utslÀpp av vÀxthusgaser.

Bioterrorism : vad innebÀr hotet? ; hur kan vi möta hotet?

Den 11 september 2001 förÀndrades vÀrlden, och framför allt insikten och synen pÄ vad modernterrorism Àr och vad det innebÀr. Strax efter denna hÀndelse började ocksÄ brev innehÄllandemjÀltbrandssporer dyka upp pÄ olika platser i USA. Resultatet blev att 22 mÀnniskor drabbades avmjÀltbrand. 11 var inhalationsfall och av dessa dog fem. Det förorsakade ocksÄ stora kostnader för detamerikanska samhÀllet samt psykologiska effekter över hela vÀrlden.Denna uppsats försöker definiera hotet frÄn bioterrorism och utifrÄn detta studeras hur hotet kanmötas, framför allt ur en svensk synvinkel.Vad innebÀr hotet?Transnationella terroristorganisationer med eller utan stöd frÄn stater Àr vÄr tids stora hot.

Bevarande av hotade epifytiska lavar och vedsvampar i Norrbottens lÀn : rödlistan som verktyg i praktisk naturvÄrd

MÄnga arter pÄverkas idag negativt av skogsbruket. Detta visar sig dels i ett vÀxande antal arter pÄ den svenska Rödlistan. I Norrbottens lÀn Àr idag nÀrmare 500 skogslevande arter rödlistade, och dessa Àr fördelade över flera olika organismgrupper. Det stora antalet rödlistade arter i skog innebÀr att det Àr svÄrt att direkt utifrÄn Rödlistan utforma effektiva naturvÄrdsÄtgÀrder samt generell hÀnsyn inom skogsbruket. Genom att sammanstÀlla och strukturera information om de rödlistade arternas krav pÄ livsmiljö och hotsituation kan Rödlistan som verktyg utvecklas.

KompensationsÄtgÀrder : en strategi för att utveckla mÄngfunktionalitet i ett storskaligt odlingslandskap

I dagens samhÀlle har landskapet en viktig roll i att tillfredsstÀlla mÄnga olika anvÀndare och anvÀndningsomrÄden. Genom livsmiljöer för vÀxter och djur gynnas den biologiska mÄngfalden men landskapet rymmer ocksÄ historiska, kulturella, estetiska och rekreationella vÀrden som Àr viktiga för mÀnniskan. Denna stora variation av vÀrden kan pÄ landsbygden symboliseras av olika smÄbiotoper som kan vara stenmurar, odlingsrösen, alléer och andra element som skapats genom traditionellt jordbruk. Jordbruket har alltid haft stor inverkan pÄ landskapet och dess utseende. Idag gÄr utvecklingen dock snarare mot ett mer storskaligt och homogent odlingslandskap i takt med att jordbruket intensiCieras och effektiviseras för att kunna ge en hög produktion. För att inte gÄ miste om vÀrden och funktioner Àr det viktigt att planera utvecklingen av landskapet hÄllbart för att samordna olika anvÀndningsomrÄden och vÀrna om resurser. KompensationsÄtgÀrder Àr metoder som Àmnar att vÀrna om de vÀrden och funktioner som Cinns i landskapet genom ÄtgÀrder som balanserar landskapsvÀrden som förloras vid exploatering. Att strÀva efter en integration av olika anvÀndningsomrÄden och vÀrden kan förklara begreppet mÄngfunktionalitet. Begreppen kompensationsÄtgÀrder och mÄngfunktionalitet ligger till grund för denna uppsats som har som mÄl att genom teori och konkreta exempel undersöka frÄgestÀllningen hur kompensationsÄtgÀrder kan anvÀndas i ett storskaligt odlingslandskap för att utveckla mÄngfunktionalitet. Syftet Àr att ge en bÀttre inblick och förstÄelse för vad kompensationsÄtgÀrder Àr och hur de kan anvÀndas i strÀvan efter en hÄllbar utveckling. Genom litteraturstudier utreds innebörden av kompensationsÄtgÀrder och mÄngfunktionalitet samt hur dessa begrepp kopplas till den stÀndiga förÀndringsprocess som sker i landskapet. Litteraturstudierna resulterar Àven i en undersökning av exempel pÄ svenska kompensationsstrategier utifrÄn dess möjligheter att utveckla mÄngfunktionalitet och tillÀmpas i det storskaliga odlingslandskapet. En slutsats som förmedlas i uppsatsen Àr vikten av en variation av landskapsvÀrden som integreras för att utnyttja de ytor som Cinns till godo i landskapet i samband med dagens samhÀllsförÀndringar. Ett konkret exempel som kan anvÀndas för att svara pÄ frÄgestÀllningen Àr strategin att anlÀgga kreotoper. Det innebÀr att medvetet anlÀgga smÄbiotoper genom att utnyttja restytor i odlingslandskapet för att bidra med funktioner som gynnar mÀnniska och natur..

Naturreservat : en bra naturvÄrdsÄtgÀrd för att bevara enskilda arter och/eller bevara den biologiska mÄngfalden?

The examination of the adequate nature conservation methods in a natural reserve, to conserve a specific species and / or increase biological diversity is the subject of this study. This work is based on four species, that can be found during the Spring season, liverleaf, wood anemone, brimstone and woodpecker. The incidence and availability is studied and closely observed for these species in twenty forests, i.e. ten forests which are nature reserves and ten forests with the similar characteristics as the nature reserves habitat, but are not nature reserves in Gnesta mucipality, Södermanland. Measurements of the tree crown and the diameter of the tree trunks where noted to study how these factors could affect the outcome of the abundance and incidence of the four species.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->