Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur umgänget mellan de biologiska föräldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus på vad som är bäst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjänsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rätt till sitt ursprung. Studiens resultat visar på vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. Omfånget på och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att träffa föräldern, där samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens längd bör vägas in. Det är vidare viktigt att föräldern har förmåga att fungera som förälder under umgänget.

Biologiska läkemedel är stora molekyler som har renats eller producerats från ett biologiskt ursprung. De används idag i stor utsträckning runt om i världen på grund av deras effektivitet att minska symtomen som kan uppstå vid olika mycket svåra sjukdomar. Detta arbete fokuserar på biologiska läkemedel som hämmar cytokinet tumörnekrotisk faktor (TNF). Läkemedlen används bland annat vid svåra autoimmuna sjukdomar. Vid autoimmuna sjukdomar aktiveras cellerna i immunsystemet vilket leder till utsöndring av olika cytokiner till exempel interleukin 1 och TNF.

SAMMANFATTNING: Vår uppsats Rekrytering och utredning av familjehem ? Socialtjänstens arbete med att hitta lämpliga familjehem behandlar ämnet familjehemsvård, med fokus på socialtjänstens arbete med utredning och rekrytering av familjehem. Förutom att ge en överblick över detta arbete ville vi också undersöka vad socialsekretare anser vara ett bra familjehem, samt vilka faktorer som kan leda till en framgångsrik placering. För att uppnå syftet genomförde vi kvalitativa intervjuer med tre familjehems- och socialsekreterare i två kommuner och tog del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Det framkom att de undersökta kommunerna använder omarbetade versioner av Kälvestenmetoden vid utredning av familjehem, som tillsammans med PRIDE-programmet utgör de vanligaste metoderna i Sverige.

Syftet med studien är att ur ett barnperspektiv få en bild av hur familjehemsplacerade barn upplever sin tid i familjehem samt om och hur denna bild skiljer sig från de professionellas och familjehemsföräldrars. Målet är att vi utifrån våra frågeställningar kring detta ska kunna få en kunskap om hur man bedömer vad som är barnets bästa och om uttrycket ?blod är tjockare än vatten?, alltså att biologiska föräldrar i stort sätt alltid har rätt till sina barn, överensstämmer med detta. För att få detta besvarat har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur upplevs en familjehemsplacering sett ur barnets perspektiv? Vad innebär det för barnet att ha ett flertal vuxna som delar på ansvaret kring det och hur kan barnets behov av trygghet tillgodoses? Har man och hur har man utgått från barnets bästa under placeringsprocessen? Genom en abduktiv strategi har vi valt ett kvalitativt tillvägagångssätt och har genom ett kedjeurval gjort semistrukturerade intervjuer med vuxna före detta familjehemsplacerade barn samt familjehemsföräldrar och barnsekreterare.

?En naturlig trädgård ? ett gestaltningsförslag med biologisk mångfald? handlar om hur man får in naturen i trädgården. Hur gör man för att förbättra den biologiska mångfalden i sin egen trädgård och på så sätt möjliggör möten mellan människa och natur? Ämnet biologisk mångfald i trädgården är intressant och har potential att bli en framtida trädgårdstrend som både branschen och allmänheten kan anamma. Arbetet utgår från den biologiska mångfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som får en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.

Huruvida kusliga fenomen, som psykoanalytikern Sigmund Freud beskrivit, kan användas för att förmedla kuslighet i realistiskt renderade 3D-modellerade miljöer, skapade till ett fiktivt dataspel, är vad som undersökts i detta arbete. Freuds teorier har redogjorts för och även kortfattat jämförts med relaterade ämnen. Två bildserier, den ena tänkt att vara hemtrevlig och den andra innehållande utvalda kusliga fenomen tänkta att förmedla kuslighet, renderades av ett 3D-modellerat vardagsrum. Dessa bilder användes sedan i en kvantitativ enkätundersökning som besvarades av 100 personer. Resultatet av undersökningen visade att de utvalda fenomenen lyckats förmedla kuslighet till respondenterna.

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvändning och biologisk mångfald. Flera ängs- och betesmarksarter gynnas eller är beroende av traditionell hävd såsom slåtter och bete. Syftet med studien är att undersöka om olikheterna i den historiska markanvändningen har påverkat den biologiska mångfalden. Genom att studera kartor från olika tidsperioder kan förändringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvändning och biologisk mångfald. Flera ängs- och betesmarksarter gynnas eller är beroende av traditionell hävd såsom slåtter och bete. Syftet med studien är att undersöka om olikheterna i den historiska markanvändningen har påverkat den biologiska mångfalden. Genom att studera kartor från olika tidsperioder kan förändringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.

Detta kandidatarbete behandlar städsegröna och vintergröna vedartadeVäxtmaterial och deras biologiska, fysiologiska krav och användandet av dem i offentliga miljöer.

Barns föreställningar kring naturens olika fenomen är många. Ett fenomen som alla barn upplever varje dag är övergången från dag till natt och tvärtom. För att kunna ge barn förklaringar om hur saker och ting sker och hänger samman, är det viktigt att lyssna på deras föreställningar för att sedan bygga vidare på dessa. För att ta reda på barns föreställningar kring fenomenet dag och natt, har enskilda semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i årskurs tre. Resultaten visar att eleverna hade förståelse för att solen, månen, jorden och andra planeter är i ständig rotation.

Inom kognitionsforskningen kring individers förmåga att skatta vardagliga fenomen har det uppstått två läger. Ett hävdar att människor gör optimala skattningar och ett läger hävdar att så inte är fallet. I artikeln ?Optimal predictions in everyday cognition? (2006) fastslår Griffiths och Tenenbaum utifrån grafisk analys att människor är bra på att göra betingade skattningar av vardagliga fenomens längd eller mängd. Författarna argumenterar för att människor har kunskap om fenomenens fördelningar och att denna kunskap ligger till grund för skattningarna.

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärarens fråga påverkar elevernasmöjligheter att föra en gruppdiskussion inom matematikämnet. Som enavgränsning fokuseras två frågeställningar: dels vad som händer med elevdiskussionendå eleverna ombeds relatera ett matematiskt fenomen till sinvardag, och dels vad som händer med elevdiskussionen då eleverna ombedssöka olika förklaringar till ett matematiskt fenomen. Undersökningen genomförssom ett fältexperiment där två grupper gymnasieelever ställs inför de bäggesätten att fråga. Gruppernas diskussioner dokumenteras och analyseras medavseende på hur eleverna formulerar och löser problem, vilka zoner av klassrumsinteraktionde rör sig inom, och i vilken grad de lyssnar på sina kamrater. Iresultatet visar det sig att bägge elevgrupperna utvecklar exempel, eller om manså vill, enkla problem, i större grad då de ombeds söka olika förklaringar tillmatematiska fenomen än då de diskuterar vardagserfarenheter.

I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår venösa blodprov och insättande av perifera venkatetrar (PVK). Även då patienten bär en blodsmitta skall detta utföras, vilket sätter sjuksköterskans professionalism och biologiska säkerhet på prov. Sjuksköterskans upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta är ett ämne som bör diskuteras mer. Föregås stickmomentet av rädsla eller obehagskänslor? Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskans tankar och upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt Hemsökta hus och Det okända konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att påvisa skillnader och likheter mellan två episoder av respektive program. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program?För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och läran och Televisionens koder med hjälp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen består av fyra områden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna.Resultatet visar på att även om båda programmen ger anspråk på att övernaturliga fenomen faktiskt existerar så är framställningen av dessa spöken, andar och gastar avsevärt olika i sin konstruktion.

Children, who grow up in families, where their parents have decided to take care of a foster child on a commission of the social welfare services, are not often given the possibility to tell about their experience of having foster siblings, in research and other studies. The aim of this study was to give biological children, in these families, a chance to tell their narratives of growing up with foster siblings, creating opportunities for families, who might have plans to take care of foster children in the future. They can get a picture of how it could be for the family´s own children. The biological children got the opportunity to tell their narrative stories including the relationships in their families and how they were looking forward into their own future and family life. The used theory takes part in systemic thinking, looking at the family as an organization and how identities are created in relationships and in communication.