Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan åren 1997-2007. Vår ambition har varit att sammanställa aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att på så sätt bidra till en ökad tillgänglighet.Syftet med översikten är att ge en ökad förståelse av Aspergers syndrom, med särskilt fokus på de olika dominerande teoretiska perspektiven inom området samt aktörernas egna perspektiv på sin diagnos. Två problemställningar har använts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med särskilt fokus på Aspergers syndrom? 2).

Kantzoner har en lång tradition i odlingslandskapet och används i dag som en miljöåtgärd som finansieras med ersättningar för att minska näringsläckage från åkrarna och bevara biologisk mångfald. Behovet av denna typ av åtgärder är en konsekvens av människans utnyttjande av naturen, där denna formats för att anpassa mänskliga behov med begränsad hänsyn för hur naturen påverkas av detta. Metoder för hållbar utveckling efterfrågas och med detta i åtanke tillägnas fokus i denna litteraturstudie kantzonernas potential att bidra med värden för både miljö och människa.Studien riktar sig mot möjligheten att skapa naturliga habitat där de mänskliga insatserna bidrar med positiva värden för naturen, samtidigt som hon kan ta del av de värden som produceras i kantzonen. Resultatet visar på att det finns en god möjlighet att producera biomassa samtidigt som produktionen i sig gynnar inbindningen av kol, minskar näringsläckage och ökar den biologiska mångfalden. Potentialen för kolinbindning beräknas vara 31% högre i gräsmarker jämfört med åkermark vilket genererar en möjlig kolinlagring på 95 ton/hektar.

Syftet med denna studie var att undersöka och tydliggöra vissa skydds- och riskfaktorer som finns för barn placerade i familjehem. Den ansats som användes till denna studie var kvalitativ och urvalet till denna skedde genom kvoturval. Efter urvalet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem stycken respondenter. Genom intervjuerna fick jag en tydligare bild av vilka faktorer som kunde inverka positivt eller negativt för de placerade barnen. Betydelsen av att familjehem samtalade med barn påvisades och genom detta bekräftades och hördes de placerade barnen.

Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner.

Projektet bestod i att utveckla en anläggning för personsanering av biologiska-, kemiska- och nukleära stridsmedel, en så kallad NBCanläggning. Arbetet har initierats av Marinens Sjösäkerhetsskola i Karlskrona. Under arbetets gång har Fredy Olssons produktutvecklingsmodell tillämpats. Projektets tyngdpunkt har legat i att söka komponentalternativ för de önskade ändamålen och för att uppfylla kraven. Anläggningen är långt ifrån produktionsklar, men ett omfattande grundarbete har gjorts inför ytterligare bearbetning och komplettering med beräkningar samt vissa komponentval..

Diffusa axonala skador drabbar relativt m°anga personer varje °ar. Dessa skador kan uppst°a vidkollisionsolyckor i idrottsrelaterade aktiviter, vid fall eller som en bieffekt av pisksn¨artsskador.Avdelningen f¨or neurovetenskap p°a Karolinska Institutet och avdelnigen f¨or fordonss¨akerhetp°a Chalmers tekniska h¨ogskola har utvecklat en modell avsedd f¨or gnagare i vilkenf¨oren¨amnda olycksh¨andelser kan simuleras. Detta genom att uts¨atta r°attors huvud f¨orrotationsaccelerationer. Rotationsaccelerationen kan justeras f¨or att p°a s°a s¨att skapa olikagrader av diffusa axonala skador. Resultatet av en axonal skada beror p°a skadans grad; skadorav h¨ogre grad kan resultera i att drabbade f°ar best°aende men medan en l¨agre grad av skadakan p°averka olika biologiska mekanismer i cellerna p°a skadade omr°aden.

Denna studie utgör en del av projektet ?Mera mjölk i tankarna? vilket drivs av Växa Sverige i samarbete med, LRF Västerbotten, Norrmejerier och LRF konsult för att utveckla och stärka mjölkföretagen i Norrbotten och Västerbotten. Syftet med denna delstudie var att undersöka vilka produktionsfaktorer som har stor betydelse för att uppnå en god ekonomi och lönsamhet i ett mjölkföretag. Därför studerades samband mellan biologiska produktionsnyckeltal och ekonomisk data från 18 mjölkföretag, belägna i Västerbotten och Norrbottens län. Arbetet innefattar dels en litteraturstudie och dels en sammanställning samt analys av resultat från data som erhållits av en produktionsrådgivare och en ekonomirådgivare i samband med gårdsbesök.

Detta examensarbete behandlar det biologiska reningssteget vid Stora Enso Fors AB kartongfabrik.Examensarbetet omfattar 20 p och ingår i slutskedet av Magisterutbildningen, 60 p, i Kemiteknik med inriktning industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Stora Enso Fors AB är en kartongfabrik som är lokaliserat i Fors strax nordost om Avesta.Tillverkning sker av både mekanisk massa samt kartong. Fabriken har ett eget reningsverk som tar hand om avloppsvattnet från processen.De biologiska anläggningarnas utformning har under årens lopp utvecklats främst genom bättre syresättning i luftningsbassängerna samt förändringar i avloppsvattnets sammansättning. För att klara av dessa förändringar kan styrparametern slamhalten behöva ersättas med andra alternativa styrsätt.Examensarbetets syfte är just att studera möjligheten att styra det biologiska reningssteget vid Fors kartongpappersbruk efter nyckeltalet nettoslamproduktionen. Projektet innefattar även att undersöka hur COD-reduktionen och mikroflorans sammansättning påverkas av denna styrparameter.Litteraturstudier av reningsteknikens processer har utförts samt den befintliga reningsanläggningen i Fors har studerats. Det första steget i projektet var att besluta vilket målvärde som skulle användas på nettoslamproduktionen som skulle användas under en försöksperiod där den biologiska reningen skulle styras efter nettoslamproduktionen.För varje dygn under tre olika tidsperioder ( period 1, period 2 och period 3) har driftsdata samlats in och sammanställdes och därefter beräknades nettoslamproduktionens dygnsvärde.Driftsdata för period 1 och halva period 2 har använts som underlag för att kunna bestämma målvärdet för nettoslamproduktionen.

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsföräldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primär vårdgivare åt de placerade barnen samt hur detta påverkar livet i familjen. Studiens frågeställningar var: Hur beskriver familjehemsföräldern uppdraget som familjehem och på vilket sätt detta påverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsföräldern sin roll som primär vårdgivare? På vilket sätt har familjehemsföräldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem själva, förändrat synen på uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsföräldrar, två män och två kvinnor. Studiens teoretiska utgångspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

Denna litteraturstudie ämnar undersöka varför det är skillnad mellan tjejers och killars läsning och läsvanor samt hur synen på läsning som något lustfyllt respektive bildande ser ut idag. Utgångspunkten för studien och området är avhandlingar, artiklar och forskningsrapporter samt den senaste PISA-undersökningen från år 2012, som konstaterar att killar läser sämre än tjejer. Utifrån tidigare forskning presenteras de förklaringar som finns kring skillnaderna, där de sociokulturella förklaringarna står i fokus men för att få ett större perspektiv och förståelse för området så kommer även de biologiska förklaringarna att synliggöras.Av de resultat som presenteras är de sociokulturella förklaringarna som exempelvis betydelsen av läraren kön, bristen på manliga förebilder, läsning som något kvinnligt några av de återkommande argumenten för skillnaderna i tjejers och killars läsning. Flertalet forskare belyser dock att de biologiska förklaringarna, såsom mognad och hjärnans utveckling, behövs tillsammans med de sociokulturella för att kunna förstå och motverka skillnaderna av tjejers och killars läsning. Synen på läsning, då som nu, påverkar inställningen där den kvinnliga nöjesläsningen oftast ses som mindre värd i förhållande till mäns bildande läsning.

Vi är intresserade av begreppet matchning i förhållande till familjehemssekreterares arbete med att få rätt familjehem till ett visst barn. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur familjehemssekreterare gör när de matchar barn med familjehem och om de använder några specifika instrument eller metoder i denna process. Vi vill också undersöka vilka faktorer som väger tyngst och vad som bestämmer att en specifik familj matchas med ett visst barn. De centrala frågeställningarna i uppsatsen är Hur gör familjehemssekreterare när de samlar in information om familjehem och barn?Används specifika metoder eller instrument vid matchning av familjehem och barn? Vilka faktorer påverkar bedömningen vid matchning?Hur gör de när de matchar barn och familjehem?Uppsatsen är en kvalitativ studie och empirin består av åtta halvstrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare.

Målet med min undersökning är att besvara frågorna ?Hur påverkar stenmuren produktionen i det moderna lantbruksföretaget?? och ?Hur har lagstiftningen som berör kulturelement förändrats??. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur stenmuren uppfattas i odlingslandskapet.Storskiftet 1857, enskiftet 1807 och laga skifte 1827 förändrade jordbrukets medeltida struktur och sedan dess har utvecklingen gått mot allt färre men större brukningsenheter. Stenmurarna kom till i samband med skiftesreformer då gårdarna flyttades ut från byn för att få hela sin areal samlad kring ett gårdscentrum. Det är oftast dessa stenmurar som idag upplevs som odlingshinder i det moderna jordbruket då gamla ägogränser numera finns inom gården genom förvärv av grannfastigheter.

Många av de barn som placeras i familjehem har inte utvecklat en trygg anknytning till sina biologiska föräldrar, utan visar istället tecken på en otrygg anknytning, en ofta förekommande form är desorganiserad anknytning. Den desorganiserade anknytningen utgör en allvarlig riskfaktor och kan få långtgående följder för barn med detta anknytningsmönster, som exempelvis svårigheter med att hantera påfrestande situationer i livet. Utifrån ovanstående problemformulering syftar vår studie till att ta reda på om ett barn som visar tecken på att ha en otrygg anknytning till sina biologiska föräldrar, kan förbättra sitt anknytningsmönster i samspel med sina familjehemsföräldrar? Vårt syfte med studien är att förstå hur familjehems förmåga att erbjuda barn tillgänglighet, reflexivitet, familjetillhörighet och öka barnets självständighet och självförtroende påverkar barns anknytningsmönster. Samt undersöka hur familjehem resonerar kring anknytning och vilka förändringar familjehemsföräldrarna har kunnat se i barnens beteende under placeringens gång.

Att uppmärksamma människors som är adopterade fysiska och psykiska hälsa är viktigt eftersom det är en grupp i samhället där det visat sig finnas större tendenser till psykiskt ohälsa och social problematik. Det har också visat sig att adoptivbarn har varit i större behov av läkarvård än barn födda i biologiska familjer. Syftet med studien är att beskriva upplevelser adoptivbarn kan få av att skiljas från sitt ursprung och växa upp i en familj som inte är deras biologiska. Studien grundas på två självbiografier som analyserats enligt Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet innefattar tre huvudkategorier med tre respektive två underkategorier.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.