Projektet bestod i att utveckla en anlÀggning för personsanering av biologiska-, kemiska- och nukleÀra stridsmedel, en sÄ kallad NBCanlÀggning. Arbetet har initierats av Marinens SjösÀkerhetsskola i Karlskrona. Under arbetets gÄng har Fredy Olssons produktutvecklingsmodell tillÀmpats. Projektets tyngdpunkt har legat i att söka komponentalternativ för de önskade ÀndamÄlen och för att uppfylla kraven. AnlÀggningen Àr lÄngt ifrÄn produktionsklar, men ett omfattande grundarbete har gjorts inför ytterligare bearbetning och komplettering med berÀkningar samt vissa komponentval..

Diffusa axonala skador drabbar relativt m°anga personer varje °ar. Dessa skador kan uppst°a vidkollisionsolyckor i idrottsrelaterade aktiviter, vid fall eller som en bieffekt av pisksnšartsskador.Avdelningen fšor neurovetenskap p°a Karolinska Institutet och avdelnigen fšor fordonssšakerhetp°a Chalmers tekniska hšogskola har utvecklat en modell avsedd fšor gnagare i vilkenfšorenšamnda olyckshšandelser kan simuleras. Detta genom att utsšatta r°attors huvud fšorrotationsaccelerationer. Rotationsaccelerationen kan justeras fšor att p°a s°a sšatt skapa olikagrader av diffusa axonala skador. Resultatet av en axonal skada beror p°a skadans grad; skadorav hšogre grad kan resultera i att drabbade f°ar best°aende men medan en lšagre grad av skadakan p°averka olika biologiska mekanismer i cellerna p°a skadade omr°aden.

Denna studie utgör en del av projektet ?Mera mjölk i tankarna? vilket drivs av VÀxa Sverige i samarbete med, LRF VÀsterbotten, Norrmejerier och LRF konsult för att utveckla och stÀrka mjölkföretagen i Norrbotten och VÀsterbotten. Syftet med denna delstudie var att undersöka vilka produktionsfaktorer som har stor betydelse för att uppnÄ en god ekonomi och lönsamhet i ett mjölkföretag. DÀrför studerades samband mellan biologiska produktionsnyckeltal och ekonomisk data frÄn 18 mjölkföretag, belÀgna i VÀsterbotten och Norrbottens lÀn. Arbetet innefattar dels en litteraturstudie och dels en sammanstÀllning samt analys av resultat frÄn data som erhÄllits av en produktionsrÄdgivare och en ekonomirÄdgivare i samband med gÄrdsbesök.

Detta examensarbete behandlar det biologiska reningssteget vid Stora Enso Fors AB kartongfabrik.Examensarbetet omfattar 20 p och ingÄr i slutskedet av Magisterutbildningen, 60 p, i Kemiteknik med inriktning industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Stora Enso Fors AB Àr en kartongfabrik som Àr lokaliserat i Fors strax nordost om Avesta.Tillverkning sker av bÄde mekanisk massa samt kartong. Fabriken har ett eget reningsverk som tar hand om avloppsvattnet frÄn processen.De biologiska anlÀggningarnas utformning har under Ärens lopp utvecklats frÀmst genom bÀttre syresÀttning i luftningsbassÀngerna samt förÀndringar i avloppsvattnets sammansÀttning. För att klara av dessa förÀndringar kan styrparametern slamhalten behöva ersÀttas med andra alternativa styrsÀtt.Examensarbetets syfte Àr just att studera möjligheten att styra det biologiska reningssteget vid Fors kartongpappersbruk efter nyckeltalet nettoslamproduktionen. Projektet innefattar Àven att undersöka hur COD-reduktionen och mikroflorans sammansÀttning pÄverkas av denna styrparameter.Litteraturstudier av reningsteknikens processer har utförts samt den befintliga reningsanlÀggningen i Fors har studerats. Det första steget i projektet var att besluta vilket mÄlvÀrde som skulle anvÀndas pÄ nettoslamproduktionen som skulle anvÀndas under en försöksperiod dÀr den biologiska reningen skulle styras efter nettoslamproduktionen.För varje dygn under tre olika tidsperioder ( period 1, period 2 och period 3) har driftsdata samlats in och sammanstÀlldes och dÀrefter berÀknades nettoslamproduktionens dygnsvÀrde.Driftsdata för period 1 och halva period 2 har anvÀnts som underlag för att kunna bestÀmma mÄlvÀrdet för nettoslamproduktionen.

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsförÀldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primÀr vÄrdgivare Ät de placerade barnen samt hur detta pÄverkar livet i familjen. Studiens frÄgestÀllningar var: Hur beskriver familjehemsförÀldern uppdraget som familjehem och pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsförÀldern sin roll som primÀr vÄrdgivare? PÄ vilket sÀtt har familjehemsförÀldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem sjÀlva, förÀndrat synen pÄ uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsförÀldrar, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor. Studiens teoretiska utgÄngspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

Denna litteraturstudie Àmnar undersöka varför det Àr skillnad mellan tjejers och killars lÀsning och lÀsvanor samt hur synen pÄ lÀsning som nÄgot lustfyllt respektive bildande ser ut idag. UtgÄngspunkten för studien och omrÄdet Àr avhandlingar, artiklar och forskningsrapporter samt den senaste PISA-undersökningen frÄn Är 2012, som konstaterar att killar lÀser sÀmre Àn tjejer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras de förklaringar som finns kring skillnaderna, dÀr de sociokulturella förklaringarna stÄr i fokus men för att fÄ ett större perspektiv och förstÄelse för omrÄdet sÄ kommer Àven de biologiska förklaringarna att synliggöras.Av de resultat som presenteras Àr de sociokulturella förklaringarna som exempelvis betydelsen av lÀraren kön, bristen pÄ manliga förebilder, lÀsning som nÄgot kvinnligt nÄgra av de Äterkommande argumenten för skillnaderna i tjejers och killars lÀsning. Flertalet forskare belyser dock att de biologiska förklaringarna, sÄsom mognad och hjÀrnans utveckling, behövs tillsammans med de sociokulturella för att kunna förstÄ och motverka skillnaderna av tjejers och killars lÀsning. Synen pÄ lÀsning, dÄ som nu, pÄverkar instÀllningen dÀr den kvinnliga nöjeslÀsningen oftast ses som mindre vÀrd i förhÄllande till mÀns bildande lÀsning.

Vi Àr intresserade av begreppet matchning i förhÄllande till familjehemssekreterares arbete med att fÄ rÀtt familjehem till ett visst barn. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur familjehemssekreterare gör nÀr de matchar barn med familjehem och om de anvÀnder nÄgra specifika instrument eller metoder i denna process. Vi vill ocksÄ undersöka vilka faktorer som vÀger tyngst och vad som bestÀmmer att en specifik familj matchas med ett visst barn. De centrala frÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr Hur gör familjehemssekreterare nÀr de samlar in information om familjehem och barn?AnvÀnds specifika metoder eller instrument vid matchning av familjehem och barn? Vilka faktorer pÄverkar bedömningen vid matchning?Hur gör de nÀr de matchar barn och familjehem?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och empirin bestÄr av Ätta halvstrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare.

MÄlet med min undersökning Àr att besvara frÄgorna ?Hur pÄverkar stenmuren produktionen i det moderna lantbruksföretaget?? och ?Hur har lagstiftningen som berör kulturelement förÀndrats??. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur stenmuren uppfattas i odlingslandskapet.Storskiftet 1857, enskiftet 1807 och laga skifte 1827 förÀndrade jordbrukets medeltida struktur och sedan dess har utvecklingen gÄtt mot allt fÀrre men större brukningsenheter. Stenmurarna kom till i samband med skiftesreformer dÄ gÄrdarna flyttades ut frÄn byn för att fÄ hela sin areal samlad kring ett gÄrdscentrum. Det Àr oftast dessa stenmurar som idag upplevs som odlingshinder i det moderna jordbruket dÄ gamla ÀgogrÀnser numera finns inom gÄrden genom förvÀrv av grannfastigheter.

MÄnga av de barn som placeras i familjehem har inte utvecklat en trygg anknytning till sina biologiska förÀldrar, utan visar istÀllet tecken pÄ en otrygg anknytning, en ofta förekommande form Àr desorganiserad anknytning. Den desorganiserade anknytningen utgör en allvarlig riskfaktor och kan fÄ lÄngtgÄende följder för barn med detta anknytningsmönster, som exempelvis svÄrigheter med att hantera pÄfrestande situationer i livet. UtifrÄn ovanstÄende problemformulering syftar vÄr studie till att ta reda pÄ om ett barn som visar tecken pÄ att ha en otrygg anknytning till sina biologiska förÀldrar, kan förbÀttra sitt anknytningsmönster i samspel med sina familjehemsförÀldrar? VÄrt syfte med studien Àr att förstÄ hur familjehems förmÄga att erbjuda barn tillgÀnglighet, reflexivitet, familjetillhörighet och öka barnets sjÀlvstÀndighet och sjÀlvförtroende pÄverkar barns anknytningsmönster. Samt undersöka hur familjehem resonerar kring anknytning och vilka förÀndringar familjehemsförÀldrarna har kunnat se i barnens beteende under placeringens gÄng.

Att uppmÀrksamma mÀnniskors som Àr adopterade fysiska och psykiska hÀlsa Àr viktigt eftersom det Àr en grupp i samhÀllet dÀr det visat sig finnas större tendenser till psykiskt ohÀlsa och social problematik. Det har ocksÄ visat sig att adoptivbarn har varit i större behov av lÀkarvÄrd Àn barn födda i biologiska familjer. Syftet med studien Àr att beskriva upplevelser adoptivbarn kan fÄ av att skiljas frÄn sitt ursprung och vÀxa upp i en familj som inte Àr deras biologiska. Studien grundas pÄ tvÄ sjÀlvbiografier som analyserats enligt Lundman och HÀllgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehÄllsanalys. Resultatet innefattar tre huvudkategorier med tre respektive tvÄ underkategorier.

Internationella undersökningar visar att pojkars lÀsresultat Àr sÀmre Àn flickors. Detta examensarbete behandlar, jÀmför och diskuterar pojkars och flickors lÀsvanor och lÀsintressen. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur mÀn och kvinnor ska vara, samt förvÀntningar pÄ hur pojkar och flickor ska antas vara. Det finns Àven biologiska, miljömÀssiga och skolbaserade förklaringar, sociala och kulturella faktorer, samt kön- och individbaserade kognitiva förutsÀttningar som förklarar varför pojkars och flickors lÀsning ser olika ut. Metoden som anvÀndes i denna studie var av kvalitativ karaktÀr. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs tre. Intervjupersonerna var tre pojkar och tre flickor med olika bakgrunder och etniciteter.

Projektet bestod i att utveckla en anlÀggning för personsanering av biologiska-, kemiska- och nukleÀra stridsmedel, en sÄ kallad NBCanlÀggning. Arbetet har initierats av Marinens SjösÀkerhetsskola i Karlskrona. Under arbetets gÄng har Fredy Olssons produktutvecklingsmodell tillÀmpats. Projektets tyngdpunkt har legat i att söka komponentalternativ för de önskade ÀndamÄlen och för att uppfylla kraven. AnlÀggningen Àr lÄngt ifrÄn produktionsklar, men ett omfattande grundarbete har gjorts inför ytterligare bearbetning och komplettering med berÀkningar samt vissa komponentval..

Reumatoid artrit Àr bland de vanligaste av de inflammatoriska ledsjukdomarna och som oftast börjar i hÀnder och fötter. Sjukdomen varierar mycket och ger olika besvÀr i perioder, men pÄ sikt kan hela kroppen pÄverkas. Prevalensen Àr ca 0,5-1% och incidensen 25-30/100000 invÄnare och Är i Sverige. Debuterar i alla Äldrar, men vanligast Àr i Äldern 55-60 Är. Det Àr 2-3 gÄnger vanligare hos kvinnor Àn mÀn.

Genetiska algoritmer, som baseras pÄ den biologiska evolutionen, har historiskt sett anvÀnds till att lösa komplexa problem med vÀldigt stora lösningsrymder.I den hÀr rapporten beskriver vi hur vi implementerar en genetisk algoritm och en hissmodell, och undersöker möjligheterna att med hjÀlp av den genetiska algoritmen konstruera ett vÀlfungerande hisstyrningssystem.Trots att vi inte lyckas fÄ fram ett tillfredsstÀllande hisstyrningssystem, finner vi potential att lösa dylika problem med genetiska algoritmer, och redogör för hur man kan göra det..

Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett stort miljöproblemen som Sverige stÄr inför idag. Detta pÄverkar framförallt de svenska skogarna dÀr mycket av den biologiska mÄngfalden i vÄrt land finns. En anledning till att den biologiska mÄngfalden minskar i skogarna sÀgs vara att ansvaret för denna Àr uppdelat pÄ mÄnga olika aktörer. PÄ grund av detta har jag genomfört en intervjuundersökning med 16 aktörer inom den svenska skogssektorn för att försöka fÄ svar pÄ hur de ser pÄ ansvar för biologisk mÄngfald. Aktörerna representerar olika delar av Sverige, olika branscher och olika intressen inom den svenska skogsnÀringen.