Bakgrund Ett skiftarbete dÀr nattarbete ingÄr innebÀr en ökad risk för ohÀlsa. Ett förÀndrat mönster för matintag, minskad fysisk aktivitet och sömn samt pÄverkad ÀmnesomsÀttning kan vara bidragande orsaker till detta. RÀtt struktur pÄ mÄltider i samband med nattpass kan bidra till att motverka skiftarbetets negativa effekter pÄ hÀlsan.Syfte Studiens syfte var att utforska skiftarbetares tankar och attityder kring deras kostval i samband med nattpass.Metod Nio personer med 6 mÄnader-23 Ärs erfarenhet av skiftarbete som inkluderade nattpass rekryterades frÄn ett företag. Enskilda intervjuer utfördes med hjÀlp av en halvstrukturerad frÄgeguide. Samtalen pÄgick mellan 35-60 minuter och spelades in pÄ diktafon.

Vi har valt att studera omhÀndertagandet och familjehemsplaceringen, vi vill Àven ta reda pÄ om placeringen har betydelse i barnens liv. Under 2011 omhÀndertogs 6300 barn för vÄrd enligt LVU, av dem var 1200 barn nytillkomna. Vi kommer i denna c-uppsats ge de omhÀndertagna barnen en röst, en röst som förmedlar hur de kÀnde och upplevde de traumatiska upplevelserna nÀr de blev separerade frÄn sina förÀldrar. Det övergripande syftet med vÄr undersökning Àr att söka kunskap om hur ett barn upplever omhÀndertagande och familjehemsplaceringen, samt hur det kan pÄverka barnen i vuxen Älder. Vi har valt att göra en semistrukturerad kvalitativ intervju med personer som har varit familjehemsplacerade under sin barndom.

The freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) is a large freshwater mussel. Because of its sensitivity to human impact, such as eutrophication, acidification and alterations of hydromorphology, the species is considered as a robust indicator of stream water quality and biodiversity. Moreover, due to the species complex life cycle, including a larval stage on the gills of salmon and trout, and sensitivity of early life stages, regeneration is often used as an indicator. The freshwater pearl mussel is also used in the expert judgement of status classification of benthic invertebrates according to the European Water Framework Directive. The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the freshwater pearl mussel as an indicator for Swedish streams. It was made with two types of association analyses.

Elefanter Àr och har varit mycket hotade genom tiderna men har börjat öka i antal pÄ grund av kontroll av tjuvskytte, förbud av elfenbensförsÀljning, samt en förÀndring av sÄvÀl mÀnsklig utbredning samt regn mönster, och flera nationalparker upplever nu ökade skador pÄ grund av rikliga elefantpopulationer, det sÄ kallade elefantproblemet. Det finns sen 30 Är tillbaka rapporter frÄn östra och södra Afrika om minskning av Acacier och andra kapelltrÀd pÄ grund av elefantbetning. NÄgra av dessa skador kan till och med leda till lokal utrotning av vissa arter. PÄ grund av detta finns det en konflikt inom bevarandeprogram mellan att bevara livskraftiga elefantpopulationer och bevara den biologiska mÄngfalden i vÀxtriket. Syftet med denna studie var att se om det fanns nÄgot problem med elefanter i Masai Mara Nationalreservat, Kenya, genom att göra en beteendestudie om deras matvanor och jÀmföra skador pÄ de tvÄ trÀden Acacia gerrardii och Balanites aegyptiaca.

Efter att vi har vikarierat samt haft praktik pÄ olika förskolor tycker vi oss kunnat se att miljön ibland Àr uppdelad pÄ ett sÀtt som vi anser Àr könsuppdelat och verkar tilltala antingen flickor eller pojkar. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om förskollÀrare medvetet tar hÀnsyn till genus vid planering och utformning av förskolans fysiska miljö, samt om detta speglas i flickor respektive pojkars lek. Dessutom Àr vi intresserade av att försöka se huruvida miljön i förskolan har betydelse för hur barn gör genus. Den fysiska miljön i förskolan Àr en aktiv del av det pedagogiska arbetet genom att lÀrande sker i mötet med omgivningen. I miljön bör det finnas platser dÀr barnen kan undersöka, testa, leka, skapa med mera för att hela tiden kunna utmanas och utvecklas som individer.

I dag rÄder det brist pÄ död ved i Sveriges skogar. Detta pÄ grund av det intensiva skogsbruket dÀr man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock Àr det viktigt med mÄnga döda trÀd i olika nedbrytningsstadier för mÄnga skogslevande arter. Svenska skogar har fÄ urskogar dÀr naturliga avdödningsprocesser av trÀd fÄr ske och dÀrför minskar den biologiska mÄngfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog Àr tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, grÀnsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.

Fysisk aktivitet bör inkluderas i alla mÀnniskors vardag och förutom detta rekommenderas Àven fysisk trÀning för att uppnÄ hÀlsomÀssiga fördelar. En vÀlmÄende kropp krÀver Àven att individens energiförbrukning stÀmmer överens med personens intag av energi och nÀring. DÄ en begrÀnsad kosthÄllning kombinerat med ett ohÀlsosamt förhÄllningssÀtt till trÀning pÄverkar livet negativt har den till synes hÀlsosamma livsstilen övergÄtt frÄn att vara hÀlsosam till ohÀlsosam. Detta nÀmns Àven som ortorexi, ett relativt nytt fenomen som inte klassificeras som en egen diagnos i dagslÀget. Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters resonemang kring arbetet med patienter med ortorektiska symtom.

Syftet med fÀltstudien var att validera WWF:s metod för naturvÀrdesbedömning av vattendrag och blÄ mÄlklasser som trovÀrdiga redskap för att spegla fiskförekomsten och den biologiska mÄngfalden i vattendrag. Litteraturstudien visade vad som kan styra fiskförekomsten samt hur skogsbruket idag och historiskt har pÄverkat vattendragen och hur skogliga ÄtgÀrder kan pÄverka vattendragens naturvÀrde och vatten kvalitén. FÀltstudien genomfördes genom inventering av 84 elfiskade vattendrag i Blekinge. Inventeringen innehöll naturvÀrdesbedömning, klassificering, vattendragsbredd, grundyta och medelhöjd. Hypotesen var att vattendrag med höga poÀng frÄn naturvÀrdesbedömningen och/eller bedömd mÄlklass skulle hÄlla högre antal fiskearter samt fler individer av lax respektive öring Àn vattendrag med lÀgre poÀng/mÄlklass.

I denna uppsats har vi studerat sju yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledares egna upplevelser av deras arbetsrum med utgÄngspunkt ifrÄn arbetsmiljö och estetiska perspektiv, samt författarnas egna förklaringar av rummens interiör. VÀgledarna i denna studie arbetar inom den kommunala grundskolan och undersökningen har genomförts pÄ tre olika kommuner i SkÄne lÀn. För att göra arbetet tydligt har vi fotograferat och observerat vÀgledarnas arbetsrum för att kunna göra sÄ verkliga rekonstruktioner som möjligt och för att man som lÀsare lÀttare ska kunna följa med i texten. I studien framkommer att flertalet av vÀgledarna vid samtal med elever tenderar att placera sig i sin egen kontorsstol och dÀr eleverna placerar sig pÄ de utplacerade stolar som Äterfinns i rummen. VÀgledarna var medvetna om antingen den nuvarande positionen eller vilket som var den mest optimala placeringen i förhÄllande till eleven vid vÀgledningssamtal.

Uppsatsen behandlar GMO (genmodifierade grödor) och hur de pÄverkar mÀnniska och miljö i USA, Sydamerika (Argentina och Brasilien) och Europa. De geografiska omrÄdena har valts dÄ arealen över GMO-odlingar Àr störst i USA och Sydamerika samt för att mestadels av GMO exporteras till Europa. GMO-frÄgan har varit vÀldigt omdebatterad i Europa och andra delar av vÀrlden de senaste Ären av miljöorganisationer, forskare och genteknikföretag. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka för- och nackdelarna med genmodifierade grödor.Uppsatsens undersökning utgörs av tvÄ intervjuer med sakkunniga personer med skilda uppfattningar om genmodifierade grödor. I denna del behandlas Àven information frÄn olika organisationer som t.ex.

Det övergripande syftet med min C-uppsats Àr att granska lÀrarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av sÀrskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elever i behov av sÀrskilt stöd samt fÄ en syn pÄ de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av sÀrskilt stöd kan befinna sig i.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har sex lÀrare inklusive en special lÀrare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska Äterblicken ger oss en uppfattning pÄ hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frÄgorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvÄrigheter och deras syn pÄ diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jÀmförelse med segregering diskuterades ocksÄ samt hur pedagogerna kan hjÀlpa dessa barn.Eleverna i skolan Àr olika och deras olikheter mÄste mötas med omtanke.

Den hÀr studien Àmnar förklara hur bedömningar av skogstillgÄngar till verkligt vÀrde har pÄverkat vÀrderelevansen mellan redovisningen och börsvÀrdet för svenska skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgÄngspunkt vilket innebÀr en förestÀllning om att det existerar en objektiv vÀrld utanför forskarna sjÀlva. En deduktiv ansats tillÀmpas dÀr teori insamlas i syfte att skapa förvÀntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jÀmföra med teorin. Studien prÀglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primÀrdata frÄn Ärsredovisningar och sekundÀrdata frÄn Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anlÀggningstillgÄngar -med de biologiska tillgÄngarna inrÀknade- steg kraftigt under redovisningsÄret 2005. Detta var samma Är som IAS 41 trÀdde i kraft och redovisning till verkligt vÀrde av skogstillgÄngar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. UtifrÄn studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt vÀrde höjer redovisningens vÀrderelevans - Àven för bolag med stora innehav av vÀxande skog.Ett förslag pÄ framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie dÀr bÄde privata och institutionella investerares Äsikter pÄ omrÄdet insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkÀter.

Dagvatten orsakar en rad problem i vÄra tÀtbebyggda omrÄden, bland annat överbelastning av ledningssystemen vilket leder till översvÀmningar och nedsmutsning av recipienter. Den hÀr typen av miljöförstöring har lett till ökad miljömedvetenhet inom omrÄdet, och en helhetssyn dÀr man bÄde kan rena och samtidigt utnyttja dagvattnet för olika syften har vuxit fram. IstÀllet för att som förr lösa problemet med för stora dagvattenflöden genom att öka ledningarnas storlek och bygga underjordiska magasin, försöker man idag anvÀnda sig av naturligare system för att sÄ lokalt som möjligt bÄde fördröja och rena dagvattnet innan det rinner vidare till reningsverk och recipienter. Lösningen kan vara dammar, vÄtmarker, gröna tak, infiltration, diken och tillfÀlliga magasin pÄ grönytor. FrÄn att enbart ha varit ett problem som mÄste lösas, har hanteringen av dagvatten kommit att ses i vissa sammanhang som en resurs dÀr ett omrÄdes status kan höjas i samband med anlÀggandet av öppna dagvattensystem. Genom Ären har en mÀngd olika system för öppen dagvattenhantering tagits fram, utvecklats och inkorporerats i stadsbyggandet. Man har ocksÄ ÄterupptÀckt gamla system som tidigare setts som en olÀgenhet, ett exempel Àr vÄtmarker som förr dikades ut för att vinna Äkermark men som nu ses som en tillgÄng för bÄde dagvattenhanteringen och den biologiska mÄngfalden. I den hÀr uppsatsen undersöks hur trenderna i öppen dagvattenhantering sett ut under Ären 1970-2010, vilka system som varit mest anvÀnda och vilka system som ser ut att vara pÄ uppgÄng idag.

Betydligt fler mammor Àn pappor tillerkÀnns ensam vÄrdnad. I dagens debatt hÀvdas ofta att rÀtten Àr ?mammavÀnlig? och att kvinnan i princip alltid utses till ensam vÄrdnadshavare. Uppsatsen ska ses som mitt bidrag till debatten och syftar till att öka medvetenheten om könstillhörighetens betydelse för domstolens vÄrdnadsbeslut. En rÀttsfallsanalys har genomförts utifrÄn 14 tingsrÀttsdomar frÄn 2012, för att fÄ en bild av om det finns skillnader i hur kvinnor och mÀn utses till ensamma vÄrdnadshavare.

ABSTRACTLÀkemedel i miljön har under de senaste decennierna uppmÀrksammats alltmer som angelÀgna miljöföroreningar. De sprids till miljön antingen genom att substanserna eller deras metaboliter utsöndras ur kroppen via urin och faeces eller att oanvÀnda lÀkemedel spolas ut i avloppet. Vilka effekterna blir i miljön beror pÄ substansernas inneboende egenskaper, som att bioackumuleras i vÀxter och djur, samt pÄ hur persistenta, potenta eller toxiska de Àr. Dagens reningsverk Àr inte konstruerade för att ta hand om lÀkemedelssubstanser, men framförallt genom den biologiska reningen, minskas halterna av nÄgra.Syftet med arbetet Àr att utifrÄn uppmÀtta koncentrationer uppskatta de mÀngder av citalopram, metoprolol och simvastatin som lÀmnar LÀnssjukhusets i Kalmar slutenvÄrdsverksamhet, och att göra en riskbedömning utgÄende frÄn de halter som nÄr recipienten (Kalmarsund). Miljörisken Àr baserad pÄ kvoten mellan förvÀntad koncentration av substansen (PEC) i miljön och högsta koncentrationen av substansen som inte har nÄgon skadlig effekt i vattenmiljön (PNEC).