Sökresultat:
484 Uppsatser om Biologisk rening - Sida 4 av 33
Hantering av naturhänsyn efter slutavverkning i Östergötland
Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall.
Påverkan på biologisk mångfald i tillverkningsprocesser - metoder för uppskattning och värdering
Projektets syfte var att undersöka en nyframtagen värmeväxlarpanels kyl- och värmeeffekt. Arbetet utfördes åt företaget Panelito i en av Chalmers Fastigheters lokaler där paneler monterades. Vid testerna mättes temperaturer och flöden på luft och vatten in och ut ur systemet under en timmes tid per test.Avgränsningar som gjordes var att testerna inte utfördes enligt ISO-standard, vilket skulle innebära en sluten kammare, stationära förhållanden och noggrant kalibrerad utrustning med mycket små mätfel. Det togs heller inte hänsyn till tryckskillnader i luftsystemet.Kyleffekten blev som bäst 83.0 W och värmeeffekten blev som bäst 211.9 W. Resultaten jämfördes med en annan typ av vanligt kylsystem, kylbafflar.
Rättslig belysning av invasiva främmande arter i sjöar och vattendrag
Allt fler främmande arter når våra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla länder har även nya spridningsvägar uppstått för främmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska områden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mångfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi åtagit oss att reglera introduktion av invasiva främmande arter, vilket omfattar såväl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltäckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva främmande arter. Det övergripande problemet synes främst bestå i svårigheten att reglera oavsiktliga introduktioner.
Miljöstrategisk jämförelse mellan två reningsmetoder för enskilda avlopp
Den här studien syftar till att göra en miljöstrategisk jämförelse av två olika tekniker för rening av enskilda avlopp. Detta innebär en jämförelse av såväl juridiska som ekonomiska aspekter utöver den grundläggande reningseffektiviteten. Målsättningen är att visa att en rotzon är ett väl så bra alternativ som en markbädd vid rening av enskilda avlopp. Detta visade sig också stämma. Beträffande reningseffektivitet verkar teknikerna vara likvärdiga.
Biologisk mångfald i staden och dess närhet : möjligheter att som landskapsarkitekt främja biologisk mångfald
In a time of increasing urbanization the human tenure effects on the land has lead to a decrease and fragmentation of areas that are valuable to urban wildlife. These actions have had a detrimental effect on the species and habitats that exist in cities and towns.This paper investigates, through the study of relevant literature and the undertaking of interviews and field visits, the role that biodiversity plays in our society. The current attitude towards urban biodiversity and the responsibility for its promotion within the landscape architect profession has been explored.This paper includes three English case studies and a design proposal investigating how one can work to promote biodiversity on a smaller scale.This paper concludes that urban biodiversity is multi-functional ? being of ecological, social and cultural significance. The landscape architecture profession must be aware of the need to combine a variety of different factors such as economical, social and environmental aspects.
Det rättsliga skyddet för djur- och växtarter: Artskyddsförordningens betydelse för skogsbruket
Uppsatsen analyserar det rättsliga ramverket för artskydd. Utifrån målsättningen om en hållbar utveckling och bevarandet av biologisk mångfald hanterar miljörätten, både på internationell och på nationell nivå, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras även viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framställningen har därför varit att undersöka hur rättsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.
Biorening i små reningsverk vid enskilda avlopp med hög organisk belastning : Utredning och åtgärdsförslag
Rent vatten är en förutsättning för allt liv på jorden men utsläpp av föroreningar från mänskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. Bristfällig rening och utsläpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska städer renas avloppsvatten i kommunala reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför städerna där kommunal anslutning inte är möjlig finns små anläggningar, så kallade enskilda avlopp, som renar avloppsvatten från en enskild fastighet eller ett mindre antal hushåll. Avloppsvatten från bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanläggningar där små reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod.
Insektspatogena svampar för biologisk bekämpning av bladlöss i stråsäd : möjligheter och hinder
Att insektspatogena svampar har potential som biologisk bekämpning av bladlöss råder det ingen tvekan om. Försök runt om i världen visar på att svamparna, under rätt omständigheter, kan utveckla epizootier och slå ut stora delar av bladlössens populationer. Det stora problemet med dessa svampar är att då de naturligt infekterar och dödar bladluspopulationer kan skada på grödan redan ha skett. Den sena infektionen kan bero på flera faktorer. Svamparna behöver en hög luftfuktighet för sin sporulering och för att konidierna ska kunna gro.
Det finns kommersiella svamppreparat som används inom biologisk bekämpning av bladlöss.
Biologisk mångfald i en historisk miljö : ett gestaltningsförslag för Odinslund i Uppsala
Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som ställs mot
varandra. Exempel på sådana är kulturhistoriskt värdefulla miljöer samt värdet av bevarande och utveckling
av städers biologiska mångfald. Om båda dessa värden finns att ta hänsyn till på en och samma plats har
landskapsarkitekten en roll att väva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den här uppsatsen
är att undersöka hur man kan förstärka de historiska värdena på en urban plats och samtidigt främja stadens
biologiska mångfald på ett samspelande sätt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom
det är en centralt belägen promenadpark i ett område med höga kulturhistoriska värden.
Med naturen som inspirationskälla
Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik är av största vikt.
Planering för friluftsliv, biologisk mångfald och skogsbruk i skogsmiljö
Vallentuna municipality in Stockholm County, is planning to develop a management plan for a forest area owned by the municipality. The property is an urban forest and the hiking trail Roslagsleden runs through it. Hence the municipality intends to take extra care of the outdoor recreation interests, as well as forest biodiversity, but at the same time use the area for forestry. This study discusses how these three interests, recreation, biodiversity and forestry, differ in their views of how a forest should be managed, where they disagree and how they can coexist in the management of this area. In this study, a vegetation mapping of the area and an assessment of the forest?s conservation values was carried out.
Habitatmanipulering, en tveeggad bekämpningsmetod? : potentiella möjligheter och risker med alternativa födoresurser och skyddande habitat
Bevarande biologisk bekämpning är en bekämpningsstrategi som används för att bevara eller öka mängden av en specifik naturlig fiende till den skadeorganism som ska bekämpas. En skillnad i jämförelse med andra strategier inom biologisk bekämpning är att inga biologiska bekämpningsorganismer tillförs, i stället främjas de naturliga fiender som redan finns i odlingen och det omgivande landskapet. Habitatmanipulering är en metod inom bevarande biologisk bekämpning som bygger på en förändring av de naturliga fiendernas habitat som skall resultera i en förbättrad tillgång av nödvändiga resurser så som alternativ föda, skyddande habitat och alternativa bytes- och värddjur. Den här litteraturstudien undersöker potentiella möjligheter och risker med två metoder inom habitatmanipulering. Den ena metoden bygger på att inkludera blommande växter i en odling för att skapa en förbättrad tillgång av alternativa födoresurser, så som pollen och nektar, till naturliga fiender.
Att vara eller inte att vara (en mamma)
Detta är en kandidatuppsats inom Offentlig Förvaltningsprogrammet med inriktning påområdet policy analys på Göteborgs Universitet. Uppsatsens fokus ligger påreproduktionsrättigheter och könsnormer. Syftet med uppsatsen är att undersöka omkönsnormer, i det här fallet biologisk determinism, har spelat en roll vid utformandet av lagenom sterilisering. Uppsatsen bygger på en SOU rapport från 1974 som handlar om enreformering av dåvarande steriliseringspolitik men läsaren kommer även att få ta del avvälfärdens utveckling och användning av de tidigare abort och steriliseringslagarna för attskapa ett sammanhang. Genom att använda redan etablerade teorier kring könsnormer ochkönsmaktsordning kommer en textanalys av materialet att utföras och analyseras urfeministiska teoretikern Catharine MacKinnons perspektiv.
Det Goda Samtalet- En utvärdering av de ekologiska hållbarhetskraven
Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö.
Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt.
För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt.
I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande.
Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten.
Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad.
Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..
Biologisk bekämpning av Fusarium graminearum
Fusarium graminearum causes reduction in both yield and quality in cereal grain worldwide. One of the diseases it can cause is Fusarium Head Blight (FHB). Both sexually and asexually produced spores can infect living plants. Asexual conidia are produced in the mycelium while sexual ascospores form in asci in perithecia on debris. In biological control, living organsims are used to control pests and diseases.