I studien undersöks läroböcker i Naturkunskap 1a1 med avseende att studera vilka miljöfrågor som tas upp i ämnet och vilket utrymme frågorna får. De perspektiven läroböckerna har på miljöfrågorna kommer att undersökas i syfte till att studera i vilken grad läroböckerna erbjuder pluralism i perspektiven, vilket skulle innebära att miljöfrågorna beskrivs utifrån flera olika perspektiv. Läroböckernas perspektiv på miljöfrågornas orsak, konsekvens samt vem som bär ansvaret för att de löses undersöks. Även vilka tidsperspektiv miljöfrågorna beskrivs utifrån och huruvida någon mellanmänsklig konflikt presenterades studeras. Läroböckerna undersöks med kvantitativa textanalyser av de fem läroböcker i ämnet Naturkunskap 1a1 som har kommit ut efter att läroplanen för gymnasieskolan gjordes om 2011.

Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations within Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues.

Inom synrehabiliteringen finns idag endast ett evidensbaserat rehabiliteringsprogram, hälsoutbildningsprogrammet Att finna nya vägar, vilket är rekommenderat som ett förstahandsval för patienter med åldersrelaterad maculadegeneration (AMD). Syftet med studien var att kartlägga i vilken omfattning och i vilken form hälsoutbildningsprogrammet Att finna nya vägar används på Sveriges syncentraler samt undersöka om programmet i reducerad form gav en förbättring av upplevd säkerhet i vardaglig aktivitet för patienter med AMD. För att få svar på syfte och frågeställningar användes både en enkät samt en fallstudie. Enkäten skickades ut till alla Sveriges 33 avdelningschefer på respektive syncentral. Svarsfrekvensen var 28.

Under de senaste årtiondena har mängden rönn, asp, sälg, ek (RASE) minskat i de svenska skogarna. RASE är älgens favoritföda och bär en stor biologisk mångfald vilket gör att minskningen är ett stort problem. Därför är mitt syfte med detta arbete att undersöka vad som påverkar mängden och rekrytering/förekomst av dessa arter. Inom Österbybruks älgförvaltningsområde lades tjugofem transekter upp. Vardera transekt var 400 m lång varav 100 m på ett uppväxt hygge och 300 meter i äldre skog. Inom transekten lades det ut provytor med 50 meters avstånd, 2 på hygget och 6 i skogen.

På Käppalaverket i Stockholm står luftningen av de biologiska bassängerna för omkring en femtedel av verkets totala elenergiförbrukning. I ett försök att minska energikostnaden utvärderades under hösten 2010 nya metoder för luftflödesreglering på verket. Grundtanken var att styra luftflödet efter medelvärdet på utgående ammoniumkoncentration under en längre tid, istället för som idag efter momentana värden.Ett vanligt sätt att styra luftflöden på reningsverk idag är att använda återkoppling från utgående ammoniumkoncentration, vilket syftar till att alltid hålla den utgående koncentrationen vid ett valt börvärde. Lagstiftade gränsvärden på ammonium avser dock normalt medelvärden över en längre tid, såsom kvartal eller år. Istället för att anpassa luftflödet efter den inkommande belastningen är det därför möjligt att hålla luftflödet relativt konstant medan istället den utgående koncentrationen tillåts variera.I denna studie visades en energibesparing kunna erhållas om luftflödets variation reduceras.

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats är att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgått från två verksamheter, det vill säga, Vändpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkätsammanställning åt BIM, för att ta reda på vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs gruppträffar. Metoderna vi har använt oss av för att behandla vårt insamlade material är både kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgått ifrån sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne.

Alkylrecorsinoler (AR) är fenoliska lipider som främst hittas i klidelarna hos råg och vete. De fem vanligaste homologerna har ett ojämnt antal kolatomer (17-25) i alkylkedjan. Studier har visat att AR är bioaktiva och går att mäta i blod och urin (Ross et al., 2004b), och vetskapen om att AR nästan bara finns i råg och vetekli gör att AR kan komma att användas som biomarkör för intag av fullkorn. Med denna markör kan man från ett blodprov skatta intaget av fullkorn från råg och vete. Intaget av fullkorn i Europa är lågt vilket kan bero på den kompakta strukturen hos fullkornsbröd.

I tillverkningsindustrin har driftstopp ansetts som en stor inverkansfaktor på produktionens prestation. Driftstopp hindrar produktionen från att utnyttja sin fulla kapacitet. Ett sätt att öka den operativa tiden i en monteringslinje är att identifiera orsakerna till driftstopp och därefter eliminera eller reducera dessa. Nära noll driftstoppstid är det ultimata målet för producerande företag.Syftet med examensarbetet är att bidra till kunskapen om hur driftstoppsorsaker kan identifieras och reduceras i monteringslinjer.För att kunna besvara syftet har två frågeställningar formulerats.1. Vilka möjliga orsaker finns det till att driftstopp uppstår i monteringslinjer? 2. Vilka åtgärder kan tillämpas i monteringslinjer för att reducera driftstopp?Examensarbetet har genom intervjuer, observationer, litteraturstudier, dokument och en egenutformad felrapport insamlat data för att finna svar på frågeställningarna.

Arbetet har skrivits på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholm och innefattar sexbyggnadsentreprenörer som alla bygger i området Hammarby Sjöstad där studiengenomförts. Tillsammans bygger de totalt 1126 stycken lägenheter, samt fem styckenbutiker, sex lokaler och ett dagis. Utöver detta tillkommer även två garage vars avfall ärinräknat i statistiken.Arbetet har gått ut på att undersöka hur mycket byggavfall som bildas per nyproduceradlägenhet, varför det skapas samt när i byggskedet detta sker. Kostnaderna för detta skaäven beräknas och hänsyn ska tas till inköpskostnader av det material som blir till avfallsamt avfallsentreprenörernas efterhanteringsersättning. Grunden till frågeställningen ovanbottnar i indikationer som getts från diverse byggnadsentreprenörer som menat att detbildas cirka två ton avfall per nyproducerad lägenhet.Syftet är att detta ska ge underlag för att på sikt skapa bättre rutiner för projektering ochproduktion av byggnader som möjliggör en reducering av byggavfallet, samt även för attbidra till en större medvetenhet kring avfallssorteringen hos byggarbetare ochbyggnadsentreprenörer.

Under en längre tid har Norrköpings Kommun haft problem med sin avfallshantering. En ny avfallsplan upprättades 2004, med nya riktlinjer som kommunen nu vill anpassa sin verksamhet efter.Särskilt hanteringen av biologiskt avfall har eftersatts, idag går mycket hushållsavfall till förbränning, trots att det till stor del skulle kunna användas till utvinning av energi genom olika metoder som är bättre ur miljösynpunkt. Min uppgift var att ta reda på vilka regler som gäller, och hitta ett sätt att få avfallet sålt till de intressenter som finns. Ett problem var att det saknades kunskap och rutiner för att kunna kvalitetsmärka avfallet.I rapporten inkluderas utdrag från de regler och föreskrifter som är relevanta. De förordningar som främst reglerar detta område är Miljöbalken och Avfallsförordningen.

I denna uppsats studeras stadsträds påverkan på solstrålning i urban miljö. Idag täcks den största andelen yta i staden av hårdgjort material, många av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad från vegetation har det hårdgjorda materialet en större förmåga att absorbera och lagra den värme som via solens instrålning når jordskorpan under dagen. Värme eller kyla som lagras i en tät stad med höga byggnader kan behålla temperaturen länge. Orsaken till detta är att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden så att byggnaderna antingen värms upp eller kyls ned ytterligare.

Ekens (Quercus robur) nordgräns sägs gå vid Dalälven, Limes Norrlandicus ? den biologiska Norrlandsgränsen. Ludvikabygden skiljer sig naturgeografiskt och topografiskt från övriga Dalarna och tillhör Mälarens avrinningsområde. Trakten runt sjön Väsman har ett varmare klimat och fler soltimmar än den övriga bygden. För mellan 5.000-8.000 år sedan vandrade eken in i Sverige efter den senaste istiden.

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå.Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige.

Inledning: Olika typer av kött har olika stor påverkan på klimatet. Kött från idisslare anses ha högst klimatpåverkan eftersom deras metabolism ger upphov till metangas, samtidigt som idisslare har stort värde som vårdare av det svenska landskapet med öppna marker och biologisk mångfald. Syfte: Syftet med denna studie var att med hjälp av sensorisk analys studera om köttfärssås tillagad med ekologiskt respektive konventionellt producerat nötkött samt köttfärssås med reducerad mängd kött påverkar konsumenters gillande. Syftet var också att beräkna innehåll av järn och vitamin B12 i köttfärssåserna för att jämföra med rekommenderat näringsinnehåll enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer. Metod/material: En kvantitativ datainsamling har gjorts med hjälp av 25 konsumenter som deltagit i sensoriska konsumenttester av köttfärssåser, där ingredienserna dels varit anonyma, dels framgått i klartext. Resultat: Konsumenter visade större gillande för köttfärssås tillagad av konventionellt producerat nötkött vid anonyma prov och större gillande för köttfärssås tillagad av ekologiskt producerat nötkött när de informerades om innehållet.  Enstaka konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött vid anonyma prov och ett fåtal konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött när de informerades om innehållet. Innehållet av järn och vitamin B12 är tillräckligt i en köttfärssås med reducerad mängd kött enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer. Slutsats: Studien visar att det kan vara möjligt att påverka konsumenters uppfattning om en matvara om konsumenten får information om matvarans ursprung..

Detta examensarbete är utfört på Volvo Cars i Torslanda, hädanefter refererat till VCT. På Torslandaverket tillverkas bilmodellerna S80, V70, V70XC och XC90. Varje bil skräddarsys för kunden och är näst intill unik. Detta medför att antal artiklar ökar och det i sin tur leder till ökade lagernivåer. Idag har VCT problem med att det inte finns tillräckligt med lageryta och de måste finna lösningar för att reducera lagernivåer.