Sökresultat:
373 Uppsatser om Biologisk mćngfald - Sida 23 av 25
Linderödsgrisen : en inventering av populationsstruktur och produktionsnivÄ
In 1993, Sweden signed the Convention on Biological Diversity and thus agreed to conserve our indigenous biological diversity. As a part of the convention, Sweden is obliged to conserve a number of domestic animal breeds and among them the Linderöd pig. In 1952, the zoo, SkÄnes Djurpark, took care of a pregnant sow that was regarded to be related to the old "forest pig". The old forest pig was thought to have been extinguished by the early 20th century as a result of the ban on boars not approved by state inspectors. However, according to later accounts, several farmers still kept some of these non-approved pigs.
OPTIMERING AV KVĂVEAVSKILJNINGEN PĂ AVLOPPSRENINGSVERKET I HALLSBERGS KOMMUN : EN TEKNISK-, EKONOMISK- OCH MILJĂMĂSSIG UTVĂRDERING
Avloppsreningsverket i Hallsberg kommun Àr belÀget i direkt anslutning till Hallsberg, med RalaÄn som recipient. Tekniken pÄ reningsverket bygger pÄ principerna för en klassisk aktivslamanlÀggning med mekanisk rening, kemisk rening, biologisk rening och en slambehandling dÀr rötning av primÀr- och sekundÀrslam anvÀnds för utvinning av biogas.Hallsberg ARV har under en lÀngre tid haft problem med kvÀvereningen. Under senaste Ären har man överskridit riktvÀrdet för kvÀveutslÀpp vid ett flertal tillfÀllen och under 2009 överskreds Àven grÀnsvÀrdet. RiktvÀrdet för Hallsberg ARV Àr i dagslÀget satt till 10mg NH4-N/l som medelvÀrde per mÄnad, grÀnsvÀrdet Àr satt till 10 mg NH4-N/l som medelvÀrde per kalenderÄr. DÄ Hallsberg ARV inte drivs vid full kapacitet antas en minskning av kvÀveutslÀppen vara möjlig att genomföra genom trimning av befintligutrustning och processer pÄ verket.
Energiskogens pÄverkan pÄ ett landskap
Vi lever idag pÄ ett sÀtt som stÀller stora krav pÄ vÄr miljö och omgivning. Ett sÀtt att minska mÀnniskans klimatpÄverkan Àr att anvÀnda mer förnyelsebar energi. En sÄdan förnyelsebar kÀlla Àr energiskog, vilket kan bli ett viktigt biobrÀnsle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur de karaktÀrer som finns i ett landskap kan pÄverkas, utvecklas och förÀndras av en energiskogsodling, med fokus pÄ den visuella karaktÀren och upplevelsen av landskapet. En viktig frÄgestÀllning har varit om allmÀnna intressen kan tillgodoses, som i detta fall energiförsörjning, möjlighet till upplevelse och rekreation och att bevara kulturvÀrden, samtidigt som hÀnsyn tas till enskilda ekonomiska intressen.Det landskap som undersökts Àr LÄnghundraleden, en dalgÄng en mil sydöst om Uppsala.
Fallstudie: Ăndrings- och tillbyggnadsprojekt : fastigheten Kristen Munck 6 i Halmstad
Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmÄl Är 2012 att materialÄtervinning ska öka med 40 % frÄn 2009 Ärs nivÄ. I materialÄtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig ÄtgÀrd för att uppfylla detta mÄl Àr att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli sÄ framgÄngsrikt som möjligt Àr det viktigt att studera kommuninvÄnarnas instÀllning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning Àr en lÀmplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.
Floran i BlĂŒchers park; Genarp
Lunds kommun har under nĂ„gra somrar tillbaka inventerat olika faunagrupper i olika naturomrĂ„den i Genarp, en mindre ort som ligger cirka 2,5 mil sydöst om Lund. Under dessa somrar (2007-2010) hittades och registrerades nio olika rödlistade insektsarter i BlĂŒchers park, ett naturomrĂ„de med en mosaik av olika naturtyper pĂ„ sandunderlag. BlĂŒchers park Ă€r cirka 2,7 hektar stort och ligger i Genarps östra del. Detta arbete kompletterar de ovan nĂ€mnda insektsinventeringarna med en florainventering av BlĂŒchers park. Syftet med arbetet Ă€r dels att söka förstĂ„else till varför funna kĂ€rlvĂ€xter i BlĂŒchers park vĂ€xer dĂ€r de vĂ€xer, dels att ta reda pĂ„ vilka skötselĂ„tgĂ€rder som skulle kunna vara lĂ€mpliga i omrĂ„det, det vill sĂ€ga hur förekomsten av funna rödlistade insektsarter kan komma att gynnas genom olika floraskötselĂ„tgĂ€rder.Under juni-augusti 2011 Ă„terfanns 175 kĂ€rlvĂ€xtarter i BlĂŒchers park.
Ăngen och kyrkogĂ„rden : vĂ€rderingar kring Ă€ngsmark utifrĂ„n ett förvaltningsperspektiv
EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.
Hydrolys av primÀrslam för förbÀttrande av biologisk fosforreduktion vid behandling av hushÄllsavloppsvatten [Hydrolysis of primary sludge for enhancement of biological phosphorus removal in household wastewater]
Hammarby Sjöstad is a new district of southern Stockholm built with focus on reduced environmental impact by recirculation of materials and sustainability. The environmental goals aim to cut the water consumption by half and a separate storm water treatment. Thus, the wastewater will be more concentrated and will originate from the households only. The Sjöstad project includes the idea of a local treatment plant for the household wastewater. To evaluate this possibility, Sjöstadsverket, an experimental treatment plant was constructed.
Matavfallsinsamling - vad tycker Danderydsborna?
Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmÄl Är 2012 att materialÄtervinning ska öka med 40 % frÄn 2009 Ärs nivÄ. I materialÄtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig ÄtgÀrd för att uppfylla detta mÄl Àr att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli sÄ framgÄngsrikt som möjligt Àr det viktigt att studera kommuninvÄnarnas instÀllning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning Àr en lÀmplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.
Den hotade marken ? En studie kring de biologiska vÀrdena och bevarandet av ruderatmark
Idag, nÀr industriernas storhetstid Àr över i Sverige, har nya omrÄden för utveckling öppnats upp.
Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit nÄgot som kallas ruderatmark. För
att spara pÄ vÀrdefull naturmark utanför stÀdernas grÀnser vÀljer mÄnga stÀder att idag förtÀta pÄ
dessa marker. Ruderatmark benÀmns Àven som skrÀpmark som trots namnet Àr en yta som ofta
innehÄller unika habitat för flora och fauna och Àr en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik
biodiversitet i stÀderna. Samtidigt Àr den i mÄnga fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot
mÀnniskorna i staden. Ruderatmarkerna Àr dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse.
Olika strategier vid val av allétrÀd : vilka faktorer pÄverkar valet av allétrÀd? hur kan vi skapa bra förutsÀttningar för att kunna bibehÄlla allétrÀds livskvalitet?
Arbetet handlar om trÀd i stadsmiljön, frÀmst allétrÀd. Arbetet visar pÄ problematiken kring trÀden och hur viktigt det Àr att anpassa rÀtt art till rÀtt plats, bÄde gÀllande stÄndort men ocksÄ gÀllande de andra förhÄllandena som spelar roll pÄ en vÀxtplats som utrymme bÄde ovan och under mark. Vegetation i stÀderna spelar en mycket stor roll. Vegetationen Àr Ärstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut Äret om.
Syftet Àr att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar valet av allétrÀd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall Àven beskriva hur vi kan skapa bra förutsÀttningar för att kunna bibehÄlla allétrÀds livskvalitet.
Arbetet visar pÄ mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.
Hinder för hÄllbar konsumtion : En studie om konsumenters attityder och beteende gÀllande ekologiska livsmedel
Knappast nÄgon kan ha undgÄtt det faktum att förÀndringar i klimatet, obalanser i vÀrldens ekosystem och förlusten av biologisk mÄngfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för mÀnniskor och planet.Vi mÀnniskor har med dramatisk populationsökning, obegrÀnsad ekonomisk tillvÀxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden pÄ ett oansvarsfullt och ohÄllbart sÀtt. Matkonsumtionen Àr ett av de konsumtionsomrÄden som stÄr för störst negativ miljöpÄverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) stÄr den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. NaturvÄrdsverket (2014) konstaterar att en förÀndring av mÀnniskans konsumtionsbeteende Àr ett mÄste för att kunna vÀnda negativa trender och frÀmja ett hÄllbart samhÀlle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi pÄ ett enkelt sÀtt frÀmja och minska belastningen pÄ miljön utan att behöva allt för stor anstrÀngning.
Ett Gestaltningsförslag till en MiljövÀnlig TrÀdgÄrd
SammanfattningDet sjÀlvstÀndiga arbetet gestaltar en trÀdgÄrd i omrÄdet Kobjer, nordvÀst om centrum i Lund.Huset som ligger pÄ tomten, Villa Trift 3.0, Àr ritad efter en ekologisk byggnadsdesign och skafungera som en miljöanpassad bostad. Som huvudfokus i byggnadens uppförande finner viresurshÄllning, kretslopptÀnkande, sunda levnadsmiljöer samt en anpassning efter platsensförutsÀttningar. TrÀdgÄrden Àr tÀnkt att gÄ i samma anda för att skapa en helhet tillsammans medbostaden. MÄlet med arbetet har varit att ta reda pÄ hur vi kan gestalta trÀdgÄrdar uteftermiljöpÄverkan, estetik och önskemÄl frÄn bestÀllaren.En litteraturstudie inleder arbetet för att fÄ klarhet i vad en miljövÀnlig trÀdgÄrd innebÀr. Denbörjar med beskrivandet av vÄrt förhÄllande till de levande processerna som finns i jorden.
Högstatus inom presentationsteknik : ekot av alfahannes vrÄl
BÄde mÀnniskor och djur har i alla tider och alla kulturer sett vissa individer i sin omgivning som ledare. De har kÀnt sig manade att lyssna pÄ dem, följa dem och tro pÄ dem. Jag har intresserat mig för vad det Àr som föranleder detta beteende, eftersom det Àr min fasta övertygelse att det styr vÄrt samspel med andra individer Àn idag, överallt och stÀndigt. I sökandet efter en biologisk förklaring, dÀr vissa egenskaper och kroppsliga attribut sannolikt spelar betydligt större roll Àn andra, har jag utgÄtt ifrÄn begreppet hög social status (Àv. högstatus).
Hur ljuset pÄverkar könsmognad och ÀgglÀggning hos vÀrphöns (Gallus domesticus)
Det Àr sedan lÀnge kÀnt att om höns hÄlls i naturlig belysning varierar ÀgglÀggningen med Ärstiderna. LÀgst antal Àgg lÀggs nÀr dagarna Àr som kortast och ljusstimuleringen Àr som lÀgst. Eftersom hönan reagerar Àven pÄ artificiellt ljus kan ljusprogram anvÀndas för att styra antalet ljusa respektive mörka timmar per dygn för att dÀrigenom undvika Ärstidsvariation. Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ hur ljuset styr hönans könsmognad och Àgg-lÀggning.
Ljus registreras av fotoreceptorceller i retina, hypotalamus och epifysen vilka omvandlar energin i fotonerna till en biologisk signal. Vid ljusstimulering stimuleras gonadotropinfrisÀt-tande hormon (GnRH) vilket ökar frislÀppningen av gonadotropinerna follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH).
1700-tals kökstrÀdgÄrd möter Varbergs fÀstning : -en processbeskrivning
Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.