Sökresultat:
374 Uppsatser om Biologisk mćngfald - Sida 18 av 25
Kronandelsrelaskopering - metodoptimering och mÀtfelsstudie : metodoptimering och mÀtfelsstudie
I dagens skogsbruk bedöms gallringsbehovet utifrÄn gallringsmallar som ger rekommendationer baserade pÄ avvÀgningar mellan biologisk kunskap, ekonomiska faktorer och risker. Gallringsmallarna Àr anpassade efter tÀnkta produktionsskogar och kan sÄledes vara bristfÀlliga i andra fall. DÀrför behövs en effektiv bedömningsmetod som fungerar i bÄde homogena och heterogena bestÄnd. Studier har visat att tallens (Pinus sylvestris) grönkronandel har pÄvisad effekt pÄ diametertillvÀxten och genom att uppskatta denna kan ett direkt mÄtt ligga till grund för bedömning av gallringsbehov, istÀllet för det indirekta mÄttet grundyta, som nuvarande gallringsmallar Àr utformade efter. Tanken Àr att undvika produktionsförluster genom att gallra innan grönkronan hissats upp alltför mycket.
Tickor pÄ död ved
I dag rÄder det brist pÄ död ved i Sveriges skogar. Detta pÄ grund av det intensiva skogsbruket dÀr man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock Àr det viktigt med mÄnga döda trÀd i olika nedbrytningsstadier för mÄnga skogslevande arter. Svenska skogar har fÄ urskogar dÀr naturliga avdödningsprocesser av trÀd fÄr ske och dÀrför minskar den biologiska mÄngfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog Àr tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, grÀnsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.
Miljökonsekvenser av svensk avfallspolitik : fallstudie i tvÄ regioner
Svensk avfallshantering har förÀndrats mycket sedan början pÄ 1990-talet. AndelenhushÄllsavfall som deponerats har minskat medan förbrÀnning, biologisk avfallshantering ochmaterialÄtervinning har ökat sina andelar. Samtidigt har den totala mÀngden hushÄllsavfallökat. För att kunna nÄ en hÄllbar och miljömÀssigt bra förÀndring i avfallssystemet kan detvara intressant att utvÀrdera vilka miljöeffekter som uppnÄtts genom utvecklingen inomavfallsomrÄdet.Syftet med examensarbetet har varit att titta pÄ hur tvÄ olika regioner har utvecklat sinavfallshantering och studera hur utvecklingen har pÄverkat miljöpÄverkanskategorierna;vÀxthuseffekten, försurning, eutrofiering samt fotooxidantbildning. Olika scenarier för 1994,2004 och framtiden, 2014, har formulerats utifrÄn uppsatta politiska mÄl och styrmedel samtefter de studerade avfallsbolagens planer för respektives avfallshantering i framtiden.Resultaten i form av miljöpÄverkan frÄn respektive scenario fÄs och utvÀrderas med hjÀlp av Excel-applikationen WAMPS, som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och somutvecklats under arbetes gÄng.Resultaten visar att svensk avfallspolitik har styrt avfallshanteringen mot minskad pÄverkanpÄ miljön för i stort sett alla aktuella pÄverkanskategorier för de bÄda studerade regionerna,fram till 2004.
LÀrarens bedömning av elevers psykosociala skolsituation : Dolda funktionshinder/psykosociala problem
Det övergripande syftet med min C-uppsats Àr att granska lÀrarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av sÀrskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elever i behov av sÀrskilt stöd samt fÄ en syn pÄ de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av sÀrskilt stöd kan befinna sig i.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har sex lÀrare inklusive en special lÀrare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska Äterblicken ger oss en uppfattning pÄ hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frÄgorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvÄrigheter och deras syn pÄ diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jÀmförelse med segregering diskuterades ocksÄ samt hur pedagogerna kan hjÀlpa dessa barn.Eleverna i skolan Àr olika och deras olikheter mÄste mötas med omtanke.
Ăpplestekel (Hoplocampa testudinea Klug) : prognos och övervakning i svenska Ă€ppelodlingar
Denna studie genomfördes i samspel med en forskargrupp inom omrĂ„det vĂ€xtskyddsbiologi, avdelningen för integrerat vĂ€xtskydd pĂ„ SLU Alnarp. Undersökningen gick ut pĂ„ att övervaka Ăpplestekelns flygningsperiod utifrĂ„n en prognosmodell baserad pĂ„ en temperatursumma samt att validera modellen under svenska förhĂ„llanden. Studien genomfördes tillsammans med sex odlare för att samla underlag hur stekelns flygningsperiod förhĂ„ller sig mellan olika odlingar samt för att se om Ă€pplestekeln har enkel- eller dubbeltopp i flygningen. En dubbel topp eller en utdragen svĂ€rmning kan innebĂ€ra att det finns ett behov för en upprepad behandling.
I försöket skedde övervakningen av Àpplestekeln pÄ TrÀdgÄrdslaboratoriet i Alnarp med hjÀlp av 8 vita klisterfÀllor (Rebell bianco) för daglig avrÀkning. 6 Rebell fÀllor skickades Àven in succesivt av sex odlare lokaliserade i södra Sverige för avrÀkning och sammanstÀllning.
Den performativa uppvÀxten : en studie i den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar
Uppsatsen Den performativa uppvÀxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen anvÀnds sÄvÀl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bÀrs upp av de logiska fundamenten isÀrhÄllning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterÀra verk som analyseras Àr Agnes von Krusenstjernas Tony vÀxer upp och Tonys lÀroÄr, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppvÀxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterÀra skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet.
LövÀngen i nordöstra SkÄne :
The purpose of this paper is to study how the wooded hay meadow of the forest district of northeastern Scania is preserved today, and what local history it has, to thereby achieve a better understanding of the dynamics of the landscape and the complex of problems involved in keeping a historical element of the cultural landscape alive. To accomplish this, literature concerning the subject has been studied, experts have been consulted and an example, the old farm Sporrakulla in Ăstra Göinge municipality, has been studied. The paper states that the wooded hay meadow constitutes an important part of the history of northeastern Scania, where it provided leaf fodder and hay for the farmers keeping cattle. Today, however, only a few wooded hay meadows remain. One of these is the studied example at Sporrakulla, where juridical protection like Natura 2000 and financial support of maintenance like miljöersĂ€ttningar make sure that the wooded hay meadow will remain.
Effekt och sÀkerhet av venlafaxin jÀmfört med selektiva serotoninÄterupptagshÀmmare (SSRI) för behandling av unipolÀr depression hos vuxna.
Fler Àn 350 miljoner mÀnniskor i vÀrlden hade en depression 2012 och sjukdomen tillhör tillsammans med hjÀrt-kÀrlsjukdom de mest kostsamma sjukdomarna i vÀstvÀrlden. 2007 behandlades över 700 000 personer i Sverige med antidepressiva lÀkemedel till en kostnad av 990 miljoner kronor. Depression kan vara unipolÀr (endast nedstÀmdhet) eller bipolÀr (Àven med maniska inslag). En primÀr ?egentlig? depression, major depression, MDD, har ofta en biologisk orsak.
Nyckelbiotoper och kontinuitetsskog i Vilhelmina Kommun : ett landskapsperspektiv
Med nuvarande trend kommer snart all skog bortsett frÄn de skyddade omrÄdena att vara pÄverkade av trakthyggesbruk. Denna studie inom Vilhelmina kommun och Vilhelmina Model Forest visar hur skogslandskapet i sydöstra delen av Vilhelmina har pÄverkats sedan trakthyggesbruket infördes, med störst pÄverkan i den sydöstra delen och minst i den vÀstra delen nÀrmast fjÀllkedjan. Detta arbete har syftat till att analysera hur skogar som inte blivit brukade med trakthyggesbruk och nyckelbiotoper Àr fördelade geografiskt, och hur de sammanfaller geografiskt, inom ett stort landskapsavsnitt i den sydöstra delen av Vilhelmina kommun. Studien har ocksÄ syftat till att visa om storleken pÄ skogsomrÄden med sammanhÀngande opÄverkad skog har betydelse för antal och areal registrerade nyckelbiotoper och om det finns nÄgon trend frÄn sydöst till vÀst. Alla analyser för arbetet har skett i ArcGIS med hjÀlp av kartmaterial av registrerade nyckelbiotoper och kalavverkade skogar frÄn Vilhelmina Model Forest.
Resultatet visade att 63 % av arealen nyckelbiotop i den sydöstra delen av kommunen ligger i skog som inte blivit genomhuggen med trakthyggesbruk.
Trafikverkets val av trÀdarter : hÄllbart ur ett klimatperspektiv?
Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen Àr skriven pÄ 30 högskolepoÀng vid lÀrosÀtet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp.
Uppsatsen har haft för avsikt att visa pÄ hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trÀdval lÀngs vÀgarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hÄllbart i förhÄllande till det framtida förÀndrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssÀtt och kommunerna har anvÀnts som jÀmförelse. Enligt regeringen (2007) mÄste
transportinfrastrukturen anpassas till ett förÀndrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta mÄste avsÀttas. Det Àr ocksÄ av yttersta vikt att omrÄden som riskerar
att drabbas kartlÀggs sÄ att ÄtgÀrder redan nu kan pÄbörjas.
För att kunna avgöra om ett vÀxtval Àr hÄllbart eller inte behövs aktivt arbete gÀllande vÀrnandet av den biologiska mÄngfalden, utförliga vÀxtlistor med vilka arter det Àr
som har planterats, i vilken utstrÀckning de har planterats samt ett lÄngsiktigt klimatarbete gÀllande vÀxtval.
Svenska mjölkbönder, snart ett minne blott? - Markbygdens mjölkbönder i tankar om mjölkproduktionens nuvarande situation och framtidsutsikter
Major changes within the agricultural politics today have forced the dairy production to scaleup, in order to compete on a global market. This has resulted in a reduction in the number ofsmaller dairy farms in Sweden, from about 40000 to just over 4000 over the last 30 years. Thepurpose of this study Svenska mjölkbönder, snart ett minne blott? ? Markbygdensmjölkbönder i tankar om mjölkproduktionens nuvarande situation och framtidsutsikter, is topresent the opinions of dairy farmers in Sweden, regarding the Swedish dairy industry and therelation to their own dairy production. A secondary purpose is to problematize how theconsequences of pastures and cultural landscapes influences human society as dairy farms andgrazing animals are becoming fewer.
NaturvÀrden i en vÀrmlÀndsk bruksskog : en skogshistorisk studie av à bengtshöjden/Bogranghöjden
In this study I have analysed the history of a forest belonging to SaxÄhyttan in VÀrmland. The study area is 448 hectares and has been used by iron industry since the 16th century. A forest that has been used by man during at least 400 years should have few ecological values. This inventory however shows the opposite.
The aim of the study is to interpret the history of the forest in the area, i. e.
Visualisering av energiflöden vid avloppsreningsverk ? Ett verktyg för kartlÀggning och planering av resurseffektiva system
Kommunal avloppsvattenrening Àr en energikrÀvande verksamhet. Det beror till stor del pÄ att avloppsvattnet behöver transporteras med hjÀlp av pumpar och att den biologiska reningen krÀver syretillförsel. Reningen ger Àven upphov till ett slam och behandlingen av detta krÀver ytterligare energi. Samtidigt kan det energirika slammet utnyttjas för att alstra energi. Att minska energiförbrukningen Àr till nytta bÄde för samhÀllet och för miljön.Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett enkelt verktyg som stöd till personer som arbetar med avloppsvattenrening.
KorttidsfrÄnvaro ? en pilotstudie av alkoholens betydelse
Bakgrund: MÄnga arbetsplatser har haft upprepade problem med korttidsfrÄnvaro hos arbetstagarna. Arbetsgivaren kan dÄ krÀva sjukintyg frÄn första dagen.De företag som har Feelgood som företagshÀlsovÄrd ansÄg att det fanns ett stort behov av att ta reda pÄ orsakerna till detta.Syfte: Denna pilotstudie undersökte hur stor andel av korttidsfrÄnvaron som var kopplad till sannolik överkonsumtion av alkohol. UtvÀrderingen utfördes med frÄgeformulÀr i kombination med alkoholmarkör i blod. Arbetsgivaren och arbetstagaren fick ocksÄ uppge sin uppfattning om tÀnkbar orsak till denna frÄnvaro.Undersökt grupp: Studien omfattade 10 patienter varav 6 mÀn och 4 kvinnor, dÀr arbetsgivaren hade begÀrt sjukintyg frÄn första sjukdagen. Patienterna kom frÄn 10 olika företag som under ett halvÄr hösten 2007 till vÄren 2008 hÀnvisades till Feelgood för utredning.Metoder: Vid utvÀrderingen trÀffade företagslÀkaren arbetstagaren för en kartlÀggning med anamnes, status och provtagning.
Unga lagövertrÀdare
Ă
r 2004 var 27 % av alla som var misstÀnkta för brott mot BrB mellan 15 och 20 Är gamla. Som grupp betraktad Àr ungdomar mer brottsaktiva Àn vuxna. Det Àr vanligtvis under en kort period, mellan 15 och 16 Är, som en person begÄr brott. Det Àr dÄ man i Sverige gÄr ur grundskolan. PÄ den tiden dÄ man fortfarande registrerade misstÀnkta under 15 Är framgick av statistiken att det var en kulmen i Ärskullarna runt 14-16 Ärs Älder.