Att lufta biologiska bassänger vid ett avloppsreningsverk är en mycket energikrävande process. Genom att reglera lufttillförseln kan processen optimeras så att den blir så energisnål som möjligt men samtidigt bidrar till en god kvalitet på utgående vatten. Regleringen bör då ske vid flera punkter längs med en bassäng. I detta projekt har regleringen av syrehalten i aktivslamanläggningen vid Himmerfjärdsverket utvärderats och ett försök till förbättring av processen har genomförts. Verket har efterdenitrifikation varför aktivslamanläggningen enbart består av en luftad del där nitrifikation och oxidation av organiskt material sker.

Tomater finns i dagligvaruhandeln året runt. I Sverige finns ingen produktion av tomater vintertid och då behöver de importeras från länder som har ett varmare klimat. Sverige har en egen produktion av tomater från april till november. Trots egen produktion kan inte efterfrågan på marknaden mötas, inte ens på sommaren. I Sverige har koldioxidsskatterna och diskussionerna om fortsatta höjda skatter i framtiden fått många odlare att byta uppvärmning från fossila bränslen till förnybar energi.

Blåsten i våra bostads- och grönområden i de skånska slättområdena har länge fyllt mina tankar och jag tycker att det borde läggas ner mer resurser på att skapa lä. I jordbruksområdena får vinden fritt spelrum över slätten och i staden skapas turbulens och förstärkta vindar på grund av trånga passager mellan höga hus. Syftet med arbetet har varit att fördjupa mig i ämnet läplanteringar och utarbeta ett konkret förslag till en jordbruksfastighets park och trädgård. I litteraturstudien har jag gjort en växtsammanställning i form av en tabell. Syftet med tabellen är att den ska vara till hjälp vid växtval till en läplantering. Platsen jag har arbetat fram ett förslag till heter Vesum 2 och består av ett jordbruk placerat i slättlandskapet söder om Lund i sydvästra Skåne. På platsen har de flesta träd försvunnit under de två senaste decennierna på grund av almsjukan då trädbeståndet till största del utgjordes av almar.

Det här examensarbetet har utförts på uppdrag av Stockholm Vatten AB och har bedrivits vid Norsborgs vattenverk i Botkyrka kommun utanför Stockholm. Syftet med arbetet har varit att ge underlag för minskning av organiskt material i dricksvattnet. Följande frågor besvaras:? Påverkar aktiverad kiselsyra reduktionen av organiskt material? Påverkar beredningen av den aktiverade kiselsyran reduktionen av organiskt material? Kan den aktiverade kiselsyran ersättas med aluminiumsulfat? Vilka effekter innebär en ersättning av aktiverad kiselsyra med aluminiumsulfatNorsborgs vattenverk tar råvatten från Mälaren och reningsprocessen innefattar mekanisk, kemisk och biologisk rening. I den kemiska reningen används aluminiumsulfat och aktiverad kiselsyra.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ekosystemtjänsternas potential för att användas i designprocessen av en bostadsgård i Lindängen i Malmö. Frågeställningarna som arbetet utgår från är; Vad innebär konceptet om ekosystemtjänster i den mindre skalan? och Vilka ekosystemtjänster kan integreras i en gestaltning för att få en ekologisk och socialt orienterad bostadsgård? Metoderna som använts är litteraturstudie, samtal, platsstudier, gestaltningsförslag och gåturer. Studien utgår från en bostadsgård i Lindängen i Malmö vilket är del av ett miljonprogramsområde från rekordårens byggande. Millennium Ecosystem Assessment gjorde en omfattande utredning av världens ekosystem i början av 2000-talet. Den visade på att många av ekosystemen som finns idag är hotade, och därmed försvagas möjligheterna till att leverera ekosystemtjänster som människan är beroende av.

Biodiversity is under threat in Sweden and many species are on the brink of extinction. This is mainly due to the large-scale drainage projects during the 19th and 20th century and the increasingly intensive land use in agriculture and forestry. The intensive land use with sharply defined boundaries between the production units has in many cases led to either overgrazing or overgrowing. As a result many species have been pushed back to "leftover" habitats like shooting ranges, power line corridors, roadsides, dumps, embankments and other similar areas. Therefore the question has been raised, wether or not it is needed to re-introduce large herbivores into the wild in order to maintain the biodiversity that is related to the extensive land use.This study has been conducted as a literature review and will focus on the European bison?s (Bison bonasus) impact on other species and biodiversity; conditions for reintroducing large herbivores in Sweden are also discussed.Free roaming populations of large herbivores have a positive impact on plants, insects and many other groups of organisms.

SAMMANFATTNING Jag har velat göra ett förslag på utformning och växtval till en skuggig innergård i Malmös äldsta stadsdel, Gamla väster. Där ligger bostadsrättsföreningen Västerut som tycker att deras gård behöver förnyas och bli mer grönskande. Föreningen har dessutom önskemål om att gården ska vara barnvänlig och lättskött. För att kunna göra ett ståndortsanpassat växtval till platsen har jag undersökt vilka problem som kan finnas när det gäller marken, jorden och klimatet i urban miljö och vilka åtgärder man kan vidta för att avhjälpa dessa problem och förbättra villkoren för växterna. I ett extremt läge, när man vill framhäva en viss karaktär och det ska vara lättskött och hållbart samtidigt som det är frodigt grönskande krävs det att man är extra noggrann med växtvalet och förberedelserna innan plantering. Genom att utföra en enkätundersökning bland de boende i fastigheten fick jag svar på hur de vill att deras gård ska vara och hur de vill använda den.

Detta arbete handlar om en gestaltning av området Emmeryd 5:11, med hänsyn till natur-, kultur- och upplevelsevärden. Syftet är att främja biologisk mångfald, den historiska läsbar-heten samt rekreationsvärdet i området. Arbetsområdet utgör större delen av fastigheten Emmeryd 5:11, vilken är belägen i en mindre by, Emmeryd, i Karlskorna kommun. Området är en del av Kvistagården, som i sin tur utgör en del av ett varierat och starkt kulturpåverkat landskap. Emmeryd 5:11 är karakteristiskt för den Blekingska mellanbygden. Området både ramas in och genomskärs av stenmurar och marken utgörs numera av igenvuxen gödslad och ogödslad åkermark, naturbetesmark och tidigare ängsmark samt skogsmark.

Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste åren, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mångfald. I dom besluten som vi har antagit ingår våra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, järv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv står det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fångst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall också vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, särskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan då Sverige som land bedriva jakt på dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsättningar får förekomma jakt på dessa.

Den värld vi känner till står inför stora förändringar. För första gången i historien bor det fler människor i städer än på landsbygden. I dagsläget förbrukar vi mer av jordens resurser än den klarar av. Klimatförändringarna kommer inom en snar framtid att påverka vårt sätt att leva. Allt fler människor får stressrelaterade sjukdomar och behöver ett nytt sätt att hitta kraft.

Detta examensarbete behandlar det biologiska reningssteget vid Stora Enso Fors AB kartongfabrik.Examensarbetet omfattar 20 p och ingår i slutskedet av Magisterutbildningen, 60 p, i Kemiteknik med inriktning industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Stora Enso Fors AB är en kartongfabrik som är lokaliserat i Fors strax nordost om Avesta.Tillverkning sker av både mekanisk massa samt kartong. Fabriken har ett eget reningsverk som tar hand om avloppsvattnet från processen.De biologiska anläggningarnas utformning har under årens lopp utvecklats främst genom bättre syresättning i luftningsbassängerna samt förändringar i avloppsvattnets sammansättning. För att klara av dessa förändringar kan styrparametern slamhalten behöva ersättas med andra alternativa styrsätt.Examensarbetets syfte är just att studera möjligheten att styra det biologiska reningssteget vid Fors kartongpappersbruk efter nyckeltalet nettoslamproduktionen. Projektet innefattar även att undersöka hur COD-reduktionen och mikroflorans sammansättning påverkas av denna styrparameter.Litteraturstudier av reningsteknikens processer har utförts samt den befintliga reningsanläggningen i Fors har studerats. Det första steget i projektet var att besluta vilket målvärde som skulle användas på nettoslamproduktionen som skulle användas under en försöksperiod där den biologiska reningen skulle styras efter nettoslamproduktionen.För varje dygn under tre olika tidsperioder ( period 1, period 2 och period 3) har driftsdata samlats in och sammanställdes och därefter beräknades nettoslamproduktionens dygnsvärde.Driftsdata för period 1 och halva period 2 har använts som underlag för att kunna bestämma målvärdet för nettoslamproduktionen.

Förtätning tillsammans med klimatförändringarnas effekter som är synliga redan i vår samtid ställer krav på en annan syn på dagvattenhantering där öppna dagvattenlösningar är ett komplement till ledningsnätet och där dagvatten är en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lägger grunden för en hållbar dagvattenhantering där det främst är genom planområdets utformning som dagvattenfrågan kan regleras. Genom en genomtänkt höjdsättning samt olika öppna dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön så som multifunktionella ytor kan dagvattenhanteringen ges plats även i den täta staden.Kommunernas arbete mot en hållbar dagvattenhantering försvåras av de begränsade möjligheterna att reglera dagvattenhanteringen. Det finns begränsade möjligheter att styra med planbestämmelser och få möjligheter att påverka eller ålägga fastighetsägarna att utföra åtgärder.Lagstiftningen kring styrmedel för dagvattenhantering är otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns få rättsfall att utgå ifrån vilket lämnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser är att det finns svårigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda områden utanför planområdet samt att ställa krav på lokalt omhändertagande (LOD).

Strukturrationaliseringen i jordbruket påverkar i stor utsträckning lantbruksmaskinernas storlek vilket gör att vi går mot allt större och tyngre maskiner. Detta påverkar i stor utsträckning markpackningen. Ett sätt att komma förbi detta är att använda sig av fasta körspår (CTF ). Andra sätt är att välja strukturförbättrande grödor och strukturförbättrande bearbetningsmetoder. Denna uppsats tar upp de två sistnämnda punkterna och deras effekt på biodiversiteten. Arbetet har bestått av två delar: en litteraturstudie och ett infiltrationsförsök.

Under de senaste årtiondena har insikten ökat kring betydelsen av mänsklig påverkan på miljön och vikten av att i ökad utsträckning skydda miljön. I Sverige har det bland annat medfört en likställning av produktions- och miljömålen inom skogsbruket. Sveriges regering har arbetat vidare för att utveckla miljöarbetet, vilket lett till ett antal konkreta miljömål inom olika sektorer. För skogen kallas det övergripande miljömålet "Levande Skogar". Målet är där bland annat att bevara en hög biologisk mångfald i skogarna.

Skoghalls Bruk fick i juni 2005 tillstånd av miljödomstolen att öka kartongproduktionen från 665 000 till 800 000 ton kartong per år. Villkoren för tillståndet var att under en prövotidsperiod bl.a. utreda möjligheten att minska utsläpp till omkringliggande vatten.Syftet med examensarbetet var att kartlägga Skoghalls Bruks avloppssystem med avseende på komplexbildarna EDTA (etylendiamintetraättiksyra) och DTPA (dietylentriaminpentaättiksyra), kväve samt fosfor.Dessutom genomfördes nedbrytningsförsök i luftade dammar i laboratorieskala.För att få en klarare bild av nedbrytningen i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes även en molekylviktsfraktionering på inkommande och utgående avloppsvatten.Komplexbildare används inom pappers- och massaindustrin för sin förmåga att binda till sig metalljoner som kan vara skadliga i processen. Metalljoner katalyserar nedbrytningen av väteperoxid i blekningen och påskyndar bildandet av aldehyder i kartongen vilket kan leda till lukt- och smakpåverkan.EDTA och DTPA anses vara stabila ämnen, vilket innebär att de är biologiskt svårnedbrytbara. Under den litteraturstudie som genomfördes fanns motsägande uppgifter angående nedbrytningen av komplexbildare, där vissa menade att de genomgår biologisk nedbrytning, men att det sker mycket långsamt.