Det finns ungdomar som deltar i studien som talar om döden i familjen, med sina kompisar, i skolan och/eller i sina församlingar. Dock är det en betydande andel på 18 % som aldrig har talat med sin familj och 31 % som aldrig talat med sina kompisar om döden. 17 % anser att religionskunskapen i skolan påverkar deras personliga tro. De elever som utvecklar sitt resonemang beskriver att religionskunskapen får dem att tänka till på hur deras privata handlingar yttrar sig eller att lektionerna gett dem ett annat synsätt på religioner. Flest ungdomar svarar att Familjen och alternativet ?TV, film, musik, tidningar, böcker? har störst betydelse var deras syn på döden kommer från.

I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex.

Syfte: Hur ser samarbetet ut mellan förskola och socialtjänst? Hur arbetar förskolan med socialt utsatta barn? Hur uppfattar förskolan sin anmälningsskyldighet?Metod: Detta är en kvalitativ intervjustudie av hur förskolelärare arbetar med socialt utsatta barn. Under arbetets gång har förskola, socialsekreterare samt förskolechef deltagit i intervjuer för att få svar på dessa frågor.Resultat: Under våra intervjuer har vi kommit fram till att förskollärare ofta känner att de saknar utbildning för att våga göra en anmälan. Däremot berömmer socialtjänsten förskolan då det gäller att göra en anmälan och att se tidiga tecken på barnen.Diskussion: Förskolan kan arbeta med socialt utsatta barn utefter många metoder, en utav de metoderna är samtalet. Samtalet kan till exempelvis vara ett utvecklingssamtal.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen. I denna studie undersöker vi de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen utifrån deras egen upplevelse av Arbetsförmedlingen. Vi undersöker även vilka andra faktorer, utanför Arbetsförmedlingen, som kan tänkas ha betydelse för uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Detta undersöks genom sex kvalitativa intervjuer med långtidsarbetslösa. Resultatet visar vilka faktorer som förklarar uppfattningen av Arbetsförmedlingen.

Förändrade samhällsstrukturer har lett till att ungdomars uppväxtvillkor under de senaste decennierna har förändrats. Föräldrarna ses idag inte längre som självklara förebilder och identifikationsobjekt när det handlar om norm-, värderings- och kunskapsförmedling. Familjens roll som förmedlare av dessa värden har istället delvis förskjutits till förmån för exempelvis media, skola, dagis och andra samhällsinstitutioner. Vi ställde oss frågan hur denna samhällsförändring påverkar ungdomars identitetsbildning och då framförallt ungdomar som är i behov av stödinsatser av olika slag. Studien bygger först och främst på tankar sprungna ur den konstruktionistiska teoribildningen.

I Sverige har barnfattigdom funnits i alla tider. Den här uppsatsen handlar om barnfattigdom i Sverige i dag. Det var en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Syftet var att undersöka hur barnfattigdom visar sig i en mellansvensk stad och hur professionella inom socialt arbete ser på barnfattigdom och vilket stöd som finns att få. Studien byggde på fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom kommunens enhet Familj och Fritid.

Diabetes Mellitus Typ 1 är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige. Diabetes är i tonåren fyllt av motstridiga krav, som kan ha betydelse och inverkan på tonåringens självständighetsutveckling och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som påverkar livskvalitén hos tonåringar med Diabetes Mellitus Typ 1. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskningsmetod. Artikelanalysen gjordes enligt en kvalitativ innehållsanalys.

Individens uppsatta livsmål och planering kring dessa kan ha inverkan på långsiktigt välmående. Olika samhällen har kulturella skillnader som kan vara en bidragande orsak till varför personer gör vissa val. Syftet med studien var att identifiera dessa skillnader för att se samband där olika livsmål kan bidra till olika upplevelser av ett meningsfullt liv. Intervjuer genomfördes med åtta respondenter från en storstad och åtta respondenter från en landsort, med lika många av vardera kön i åldrarna 20-27 år. Detta gjordes för att identifiera vilka livsmål de olika grupperna säger sig sträva efter och se om det fanns en skillnad i livsmål mellan grupperna.

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hälften av nittonhundratalet har inneburit stora förändringar för odlingslandskapet. Den biologiska mångfalden har minskat kraftigt och kulturbärande landskapselement har hotats. Därför finns det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som främjar växt- och djurliv, men som också är värdefullt för människan utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket värde jordbrukets kulturmiljö har för människans välbefinnande och hur den kan användas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i Skåne som bedriver rehabilitering i gårdsmiljö har intervjuats för att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för denna typ av verksamhet.

Miljöutvecklingen på de svenska golfbanorna går ständigt framåt, mycket beroende på strängare direktiv i form av mer miljötillsyn och begränsade möjligheter att använda bekämpningsmedel. Golfbanor är viktigt för det svenska näringslivet, som ger jobb, ökad biologisk mångfald och friskvård bland annat. För att kunna utveckla och förbättra golfbaneskötsel är det viktigt med utbildning. Detta har förändrats radikalt från 1980-talet till idag. Utbildning inom skötsel av golfbanor började inte komma förrän på mitten av 1980-talet och utvecklades något under 1990-talet. Under 2000-talet har även utbildning börjat ges på universitets- och gymnasienivå. Golfbanor har länge förknippas med att ha en stämpel av ?miljöbov?, vilket växte sig allt starkare under 1980- och 1990-talet.

Ta?by kommun har sommaren 2013 info?rt en fo?r Sverige ny dagvattenreningsteknik i form av en flytande va?tmark, som har anlagts i Ro?nningesjo?n. Tekniken kan fo?rklaras som en hybrid, da?r de biologiska reningsprocesserna liknar en naturlig va?tmark, medan anla?ggningen hydrologiskt fungerar mer som en sedimentationsdamm.Att va?tmarken a?r den fo?rsta i Sverige go?r det extra intressant att utva?rdera. I och med denna rapport har dels en specifik underso?kning av anla?ggningen gjorts, med sa?rskild vikt vid det begra?nsande na?ringsa?mnet fosfor.

Syftet med denna studie var att jämföra ensamstående och gifta/samboende mammors syn på arbetsliv, familjeliv och hushåll samt konflikterna mellan dessa. En enkät lämnades till kvinnor på två förskolor och mailades även till en grupp deltagare, varav 64 svarade. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan grupperna; ensamstående mammor upplevde större konflikter angående de nämnda områdena än gifta/samboende mammor. Resultatet visade även att ju sämre upplevd ekonomi, desto större konflikter gällande dessa områden. Upplevd ekonomi visade sig vara en viktigare faktor än civilståndet.

I den här studien har jag undersökt hur par gör sina efternamnsval vid äktenskap. De alternativ som finns är att antingen ta endera partens efternamn, att ta ett nytt efternamn (namn som tidigare funnits i släkten inkluderat) eller att behålla sina respektive ogiftnamn. Jag har även undersökt hur fördelningen ser ut mellan ovanstående alternativ. Studien består av två delundersökningar, en kvantitativ och en kvalitativ. Materialet till den kvantitativa undersökningen består av 80 bröllopsannonser i UNT och materialet till den kvalitativa undersökningen består av intervjuer med 14 personer.

Palliativ vård innebär en helhetsvård av personer med obotlig sjukdom. Målet med palliativ vård är den fysiska och psykiska livskvalitén för både patient och närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av stöd i palliativ vård av vuxna. 19 vetenskapliga studier analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att få omtänksamhet och tid från vårdpersonalen: Att få svar på frågor: Att känna att andra tar över ansvaret: Att få dela erfarenheter med andra samt Att få möjlighet till ett andrum och finna styrkan i sig själv.

Interaktioner mellan vilda herbivorer och nötboskap är väldigt komplexa. Bland nackdelarna väger överföring av sjukdomar tyngst. Uppskattningsvis har cirka 70 % av alla sjukdomar hos boskap (inklusive zoonoser) som uppkommit på senare tid sitt ursprung hos vilda djur. Sjukdomar kan spridas via direkta kontakter eller indirekta interaktioner (luft, kroppsvätskor, avföring, kött eller mjölk) mellan vilda djur och boskap. Några exempel på sådana sjukdomar är: East Coast Fever, Corridor disease, January disease, katarralfeber, trypanosomos samt mul- och klövsjuka.