Sökresultat:
360 Uppsatser om Biologisk dricksvattenrening - Sida 15 av 24
Rönn, asp, sälg och ek i skogslandskapet : effekter av skogsbruk och bete i nordöstra Uppland
Under de senaste årtiondena har mängden rönn, asp, sälg, ek (RASE) minskat i de svenska skogarna. RASE är älgens favoritföda och bär en stor biologisk mångfald vilket gör att minskningen är ett stort problem. Därför är mitt syfte med detta arbete att undersöka vad som påverkar mängden och rekrytering/förekomst av dessa arter.
Inom Österbybruks älgförvaltningsområde lades tjugofem transekter upp. Vardera transekt var 400 m lång varav 100 m på ett uppväxt hygge och 300 meter i äldre skog. Inom transekten lades det ut provytor med 50 meters avstånd, 2 på hygget och 6 i skogen.
Sänk sopkostnaderna - Hur man ska minska kostnaderna för biologiskt avfall i Norrköpingg
Under en längre tid har Norrköpings Kommun haft problem med sin avfallshantering. En ny avfallsplan upprättades 2004, med nya riktlinjer som kommunen nu vill anpassa sin verksamhet efter.Särskilt hanteringen av biologiskt avfall har eftersatts, idag går mycket hushållsavfall till förbränning, trots att det till stor del skulle kunna användas till utvinning av energi genom olika metoder som är bättre ur miljösynpunkt. Min uppgift var att ta reda på vilka regler som gäller, och hitta ett sätt att få avfallet sålt till de intressenter som finns. Ett problem var att det saknades kunskap och rutiner för att kunna kvalitetsmärka avfallet.I rapporten inkluderas utdrag från de regler och föreskrifter som är relevanta. De förordningar som främst reglerar detta område är Miljöbalken och Avfallsförordningen.
Ekens förekomst i Ludvikatrakten
Ekens (Quercus robur) nordgräns sägs gå vid Dalälven, Limes Norrlandicus ? den biologiska Norrlandsgränsen. Ludvikabygden skiljer sig naturgeografiskt och topografiskt från övriga Dalarna och tillhör Mälarens avrinningsområde. Trakten runt sjön Väsman har ett varmare klimat och fler soltimmar än den övriga bygden.
För mellan 5.000-8.000 år sedan vandrade eken in i Sverige efter den senaste istiden.
Hur ska en köttfärssås smaka? : Klimatpåverkan, sensoriska egenskaper och hälsoaspekter ur ett måltidsekologiskt perspektiv
Inledning: Olika typer av kött har olika stor påverkan på klimatet. Kött från idisslare anses ha högst klimatpåverkan eftersom deras metabolism ger upphov till metangas, samtidigt som idisslare har stort värde som vårdare av det svenska landskapet med öppna marker och biologisk mångfald. Syfte: Syftet med denna studie var att med hjälp av sensorisk analys studera om köttfärssås tillagad med ekologiskt respektive konventionellt producerat nötkött samt köttfärssås med reducerad mängd kött påverkar konsumenters gillande. Syftet var också att beräkna innehåll av järn och vitamin B12 i köttfärssåserna för att jämföra med rekommenderat näringsinnehåll enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer. Metod/material: En kvantitativ datainsamling har gjorts med hjälp av 25 konsumenter som deltagit i sensoriska konsumenttester av köttfärssåser, där ingredienserna dels varit anonyma, dels framgått i klartext. Resultat: Konsumenter visade större gillande för köttfärssås tillagad av konventionellt producerat nötkött vid anonyma prov och större gillande för köttfärssås tillagad av ekologiskt producerat nötkött när de informerades om innehållet. Enstaka konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött vid anonyma prov och ett fåtal konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött när de informerades om innehållet. Innehållet av järn och vitamin B12 är tillräckligt i en köttfärssås med reducerad mängd kött enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer. Slutsats: Studien visar att det kan vara möjligt att påverka konsumenters uppfattning om en matvara om konsumenten får information om matvarans ursprung..
Aktiv stadsplanering : fallet Orminge
Stadens form är en viktig faktor som påverkar människans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i västvärlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan härledas till att människan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. Samhället har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att människan inte behöver anstränga sig fysiskt i lika stor utsträckning. Städerna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstånden mellan städernas målpunkter har blivit längre.
Utredning om en ökad biologisk behandling av matavfall i Halmstads kommun
Environment and sustainable development are very current topics in today's society, bothnational and international. The government's bill 2004/05:150 ?Swedish environment objectives - a common commission? contains several environmental quality objectives, that in turn is divided up in smaller secondary objectives. One of the secondary objectives says: ?Latest year 2010 shall at least 35% of the food waste from households, restaurants, largescale kitchens and shops be recycled through biological treatment.
Tropiskt virke : ett hållbart materialval för svensk landskapsarkitektur?
Denna uppsats har skrivits i syfte att översiktligt undersöka hur hållbar den tropiska virkesproduktionen är med avseende på dess effekt på fysiska landskap och sociala strukturer. Uppsatsens syfte har dessutom varit att utforska hur landskapsarkitekter och andra tänkbara konsumenter av tropiskt virke kan välja hållbart producerade tropiska träslag eller lokala virkesalternativ med liknande egenskaper. Med utgångspunkt i uppsatsens huvudfrågeställning ? Vad behöver has i åtanke vid val av tropiskt timmer för offentliga utomhusmiljöer?? har tre underfrågeställningar formulerats.
?Hur påverkar produktionen fysiska landskap och sociala strukturer?
?Finns det lagar och certifieringssystem som kan bidra till hållbara materialval?
?Finns det lokala träslag med motsvarande eller bättre egenskaper?
Uppsatsen har sammanställts genom en kvalitativ litteraturstudie. Avverkning av träd i Tropikerna uppges kunna minska de tropiska skogarnas artrikedom och försämra deras ekosystemtjänster.
Enens betydelse för stora alvaret
Det stora alvaret är en unik biotop, där många säregna arter existerar. Stora alvaret karakteriseras som ett mosaikartat landskap bestående av blottade kalkstensplattor, gräsdominerade ytor, och buskmark. Den vedart som dominerar på stora alvaret är juniperus communis Enen (här efter betecknad som JC). Alvaret har sedan länge varit påverkat av människan, men efter 1950-talet avtog användningen. Det här ledde till att JC började överta ytan på alvaret.
Älgarås avloppsreningsverk- studie och metodisk felsökning av en biobädds BOD-rening
Wastewater contains biodegradable materials, which are often measured as BOD7.Trickling filters are sometimes used as a purification step for BOD-reduction. Atrickling filter is a tower, which is filled with a carrier material. Microorganisms growon the carrier material in the form of a biofilm. This biofilm consists mostly of bacteriathat purify water from BOD.In Älgarås? wastewater treatment plant the water is purified by a trickling filter.However the treatment plant has difficulties reaching the emission requirements forBOD.
Zonerat skogsbruk på fastighetsnivå ? effekter på ekonomi och miljö
Det traditionella svenska skogsbruket bygger på ett trakthyggesbruk som tillämpas på största delen av arealen. Generell hänsyn lämnas vid skogliga åtgärder i form av levande och döda träd samt orörda områden. Utöver detta lämnas hela bestånd och nyckelbiotoper. Denna modell har fått kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dåliga förutsättningar för många skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ är triadskogsbruk där arealen delas upp i zoner med olika mål.
Inverkan av anjoner på MIEX® reningsförmåga
Stockholms- och Uppsalaregionen tar sitt dricksvatten från Mälaren och dess tillflöden. Med ett varmare och fuktigare klimat, vilket är ett scenario i framtiden, kommer troligen kolhalten i vattnet att öka vilket kan leda till att nuvarande reningstekniker måste utvecklas. Organiskt material i dricksvatten kan orsaka en rad problem så som desinfektionsbiprodukter, biologisk tillväxt i distributionssystemen samt även dålig lukt, smak och färg. En lovande metod för rening av organiskt material har visat sig vara anjonbytaren MIEX® (Magnetic Ion Exchange resin process).Syftet med detta projekt var att utvärdera MIEX® förmåga att rena vatten från löst organiskt material (DOC), då anjoner (Cl-, HCO3- och SO42-) som kan konkurrera finns närvarande. Detta gjordes genom experiment med vatten som innehöll olika kombinationer och koncentrationer av de fyra ovan nämnda jonerna.
Planering av grönstruktur : utveckling från 1940-talet till idag
Grönstrukturens utrymme i svenska städers planering har inte alltid varit självklar, vilket den idag kan anses vara i varierad utsträckning. I takt med en ökad urbanisering ställs växande krav på stadsplaneringen och städers mål för utnyttjande av mark och vatten. Att se tillbaka på planeringshistoria ger en inblick i de trender och förändringar som städer genomgått och hur de har påverkat planeringen av grönstrukturen.
Syftet för uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringen, med avseende på grönstrukturen, förändrats sedan 1940-talet till idag i Norrköping och Västerås. Målet var även att studera hur grönstruktur har definierats, vilka ställningstaganden som ligger till grund för dagens grönstruktur samt om planeringen i Norrköping och Västerås skiljer sig åt eller är likvärdig.
Förslag till skötselplan för Seths hage
Seths hage är ett cirka 15 ha stort markområde som ligger i direkt anslutning till Gislaveds tätort. Området består av gammal jordburksmark samt vissa partier av ädellöv och hagmark.I förslaget till fördjupad översiktsplan för Gislaveds tätort är Seths hage utpekat som värdefullt naturområde och idag finns ingen skötsel av markområdet.Syftet med mitt examensarbete är att beskriva markområdet och göra ett förslag för markområdets framtida skötsel. En prioritering i skötselplanen blir att utveckla markområdet och tillgängliggöra den för skolundervisningen eftersom Seths hage ligger i närheten av Gislaveds gymnasium och Lundåkerskolan. Även en avvägning mellan utveckling av biologisk mångfald och rekreation måste göras. För att få en insikt i vad skolorna behöver gjordes en intervju med båda skolorna.
Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?
G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.
Exploaterad surrogatmamma eller altruistisk värdmamma? En diskursanalys av den svenska debatten om surrogatmödraskap
Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska debatten om
surrogatmödraskap där metod och teori utgörs av diskursanalys. Det textmaterial
jag valt att undersöka består av tre artiklar med medföljande kommentarer från de
svenska tidsskrifterna Bang och Ottar. Debatten om surrogatmödraskap i Sverige
är polariserad, antingen är man för eller så är man mot. Mitt syfte med denna
uppsats är att redogöra för och analysera de argument och föreställningar som
kommer till uttryck inom dessa två motsatta positioner. Min teoretiska
utgångspunkt är Laclau & Mouffes diskursteori.