F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Denna studie riktar in sig på att finna vägar på hur samhället kan påverka bilister, vägar och viltstammar på ett sådant sätt att risken för att allvarligt skadas eller dödas vid en kollision med en älg minskar. Uppsatsens syfte är att undersöka utbredningen av viltolyckor i Örnsköldsviks kommun samt att finna vägar på hur det lokala samhället kan förebygga dessa olyckor. De källor jag framför allt använt mig av är händelserapporter och minnesanteckningar insamlade ifrån Örnsköldsviks kommun. Jag har dessutom använt mig utav statistik ifrån Naturvårdsverket samt vägverket. För att analysera källmaterialet har jag använt mig av en kvantitativ metod för att påvisa tendenser i polisrapporteringen.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebär och på vilka sätt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte är därför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebär, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgångspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jämför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmåga att bidra med en helhetssyn på barnen är framträdande både nu och i tidigare forskning. Från att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Eftersom ett av skolans centrala uppdrag enligt styrdokumenten är att förebygga ojämlikheter av olika slag har intresset i denna uppsats fallit på att studera reproduktion av social ojämlikhet. Då området är förhållandevis outforskat på mikronivå har undersökningen avgränsats till lärarens bidrag till reproduktionsprocessen i klassrummet med fokus på kommunikation. Tillvägagångssättet har varit litteraturstudie. Utifrån den tidigare forskning som gjorts har nyare studier från Sverige och internationellt sammanställts. På detta sätt har tendenser i dagens forskning kunnat identifieras.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Flexibilitet utgör idag en generell trend inom organisationer vilken förändrat arbetets villkor och ökat kravet på självständighet för arbetstagare oberoende av verksamhet och bransch. Forskning visar att det finns ett positivt samband mellan flexibla arbetsvillkor och den anställdes arbetsmotivation. Eftersom människorna i en organisation i många fall utgör den viktigaste resursen är det viktigt ur konkurrenssynpunkt att arbetsgivaren utformar arbetet på ett sätt som genererar arbetsmotivation hos den anställde och därmed bättre prestationer. Vad en individ motiveras av har dock enligt tidigare forskning visat sig skilja åt bland annat beroende på dennes generationstillhörighet. Därav är det av intresse att öka förståelsen för hur olika generationers arbetstagare upplever att de flexibla arbetsvillkoren inverkar på deras arbetsmotivation.

Varje dag kan du i någon av våra största kvällstidningar läsa om hälsa, utrymmet för hälsa har ökat både i media och samhället. Hälsa som begrepp är både brett och svårdefinierat och har även förändrats genom åren. Den forskning som finns sedan tidigare pekar på att undervisning om hälsa främst fokuserar på de fysiologiska delarna av hälsan. Denna studies syfte har varit att undersöka vad idrottslärare har för uppfattningar om hälsa och hälsoundervisning.Metoden som använts har varit kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i Idrott & hälsa på högstadiet. Mitt resultat visar att lärarna ser hälsa utifrån ett salugent synsätt, deras beskrivningar av vad de vill att eleverna skall lära sig om hälsa pekar också på ett salugent synsätt.

Att arbetstagaren innehar arbetsmotivation är ett nödvändigt och avgörande fenomen inom alla företag runt om i världen. Forskningen kring ämnet är bred men långt i från avslutad.Föreläggande studie kommer endast att fokusera på de stora drag som uttalats under 1900-talets forskning. Därför att det dels är de studierna som än i dag utgör en bas för inspiration för mycket forskning inom området. Samt att arbetsgivare och chefer inspireras av dessa än idag.Studiens syfte är att studera arbetsmotivationen på avdelning Y på företag X. Avdelning Y innefattar krävande arbetsuppgifter och syftet med föreläggande studie är därför att utforska vad som motiverar just dessa arbetstagare.En stor del av den tidigare forskning som formulerats inom området utgår från en kvantitativ ansats, medan denna fallstudie utgår från en kvalitativ ansats.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur de största rikstäckande dags- och kvällstidningarna beskriver ungdomar. Exempel på diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper återfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom området genom att undersöka ett aktuellt material från 2008 och framåt. Detta för att sedan jämföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet består av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvällstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjälp av diskursanalys.

Sjukskrivningar har blivit ett växande problem och företag måste värna om sin personal för att hålla den frisk. Många företag har insett vikten av att satsa på förebyggande åtgärder för att undkomma långtidssjukskrivningar. Vårt huvudsyfte med denna undersökning är att ta fram de friskfaktorer som påverkar välmående. För att göra detta har vi valt ett företag med låg sjukfrånvaro, SBAB i Karlstad.Tidigare forskning visar på lönsamheten av förebyggande åtgärder framför rehabilitering. För att kartlägga vart insatserna bör göras är det angeläget för företag att vara medvetna om vad som håller personalen frisk.

Alla företag måste ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga och ett viktigt konkurrensmedel är företagens tjänster. De senaste tio åren har mycket forskning fokuserat på hur kunden kan involveras i tjänsteutvecklingen. Hur företaget kan ta tillvara på idéerna och kunskapen hos medarbetarna som möter kunderna finns det inte lika mycket forskning kring. Dock är de flesta överens om att medarbetarna är en viktig resurs och att medarbetarna som möter kunderna har en unik relation till kunderna. Med bakgrund av detta menar vi att det är viktigt att studera hur företag tar tillvara på dessa medarbetares idéer.  Detta var utgångspunkten för studien.Den tidigare forskning som finns inom fältet har till stor del fokuserat kring vilka faktorer som påverkar och/eller gör ett förslagssystem framgångsrikt.

Uppsatsen syfte är att studera vilka ord elever med svenska som andraspråk finner svåra i gymnasieskolans lärobokstexter i historia och vad de gör när de inte förstår ett ord. Detta resultat har sedan jämförts med vad lärarna anser om lärobokstexterna och vilka ord de tror är svåra och slutligen har jag studerat vad som står i skolans styrdokument. Uppsatsen består i huvudsak av en kvantitativ undersökning, men har mindre kvalitativa inslag.Som underlag för min undersökning har 32 elever på två gymnasieskolor i Västsverige få genomföra en allmän enkätdel och en ordförståelsedel, även de lärare som intervjuats har fått genomföra ordförståelsedelen med uppmaning att stryka under de ord som de tror att eleverna finner svåra. Ordförståelsedelen består av fem texter, alla hämtade ur läroböcker som används i gymnasieskolans undervisning i historia. Resultatet av undersökningen har sedan jämförts med tidigare forskning i ämnet.För att finna en struktur för vilka ord eleverna har svårt med har jag använt mig av en klassificeringsmodell framtagen i OrdiL-projektet vid Göteborgs universitet.

Barn behöver röra på sig och vara fysisk aktiva för att må bra, detta är något som både WHO och andra forskare konstaterat i omgångar. Det har dock visats sig att det i dagens samhälle finns en brist på denna fysiska aktivitet. Det finns många bidragande faktorer som påverkar hurvida barn kan, får och vill röra på sig. Två av dessa hittar man på den arenan där barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta är en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen säger gällande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lärares påverkan, vilket visat sig vara två viktiga pusselbitar.

Sammanfattning Titel: Företagskulturens roll inom banksektorn ? Samspelet mellan företagskultur och arbetstillfredsställelse. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Daniel Larsson och Daniel Elmersjö. Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling. Datum: 2015 ? Juni Syfte: Syftet med vår studie är att belysa samspelet mellan företagskultur och hur de anställda upplever arbetstillfredsställelse. Företagskultur studeras med hjälp av beslutsfattande på individnivå som en faktor inom begreppet företagskultur. Tidigare forskning tyder på ett samspel mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse men den berör inte specifikt beslutsfattande på individnivå som är en aspekt inom begreppet delaktighet.  Metod: Denna studie antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv.

En hård konkurrens på en global marknad har gjort att leanproduktion, som är ett flexibelt produktionssystem, har blivit vanligare hos tillverkande företag. I dag konkurrerar företag inte bara med pris utan också med kvalitet, produktflexibilitet och omställningstid. Motiverande medarbetare är helt grundläggande i hur leanproduktion ofta beskrivs, samtidigt som det finns en potentiell konflikt med övriga delar som beskrivs som mycket formalia och rutin. Syftet med studien är att undersöka vad leanproduktion kan betyda för medarbetaren, sett ur en operatörs och dennes chefers perspektiv, vid produktionslinjen och vilken påverkan den har för motivationen. Studien, som är en fallstudie, baseras på semistruktureradeintervjuer, genomförda med fyra respondenter som arbetar på olika nivåer i Husqvarna AB, samt på tidigare forskning om leanproduktion och motivation.