Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..

Det hÀr projektet handlar om att bearbeta den episka teaterns scenografi pÄ ett vissom gör pjÀsen slagstark i vÄr tid och anda. Jag har efterstrÀvat att pÄvisa desspolitiska och samhÀlleliga relevans i kombination med att hÄlla den intressant förÄskÄdaren som direkt upplevelse. Jag har förhÄllit mig till Bertolt Brecht ochErwin Piscators texter om teaterns utförande och dramaturgi och Àven denspektakelkultur som tar större och större utrymme i den samtida teatervÀrlden. Jaghar med hjÀlp av lÀsning, skissande, modellbygge, studiebesök och samtal medscenografer och en teaterregissör arbetat med frÄgestÀllningen hur Bertolt BrechtsDie Dreigroschenoper (1928) ser ut Är 2014..

KlimatfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin tidigare. Detta beror pÄ den akuta situation som vi levande pÄ jorden faktiskt befinner oss i. Det har nÀstan alltid funnits hot mot vÄrt klimat, men det Àr först idag som vi tydligt börjar se följderna av vÄrt tidigare handlande och det jag syftar pÄ Àr den förstÀrkta vÀxthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien Àr att utifrÄn en lÀrandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring vÀxthuseffekten. FrÄgestÀllningarna Àr följande.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida Ă€ndamĂ„let med fĂ„mansföretagsreglerna kan kringgĂ„s genom företagskonstruktioner med svenska stiftelser. I utredningen lĂ€ggs fokus pĂ„ fĂ„mansföretagsreglerna samt de regler som behandlar kontrollmöjligheten av en stiftelse. Även de skattemĂ€ssiga konsekvenser som medförs i en fĂ„mansföretagskonstruktion med en svensk stiftelse behandlas.Syftet med fĂ„mansföretagsreglerna Ă€r att motverka att en delĂ€gares inkomst som hĂ€rstam-mar frĂ„n arbetsinsats i företaget omvandlas till kapitalinkomst. Om en utomstĂ„ende, direkt eller indirekt, i betydande omfattning Ă€ger andel i ett företag eller direkt eller indirekt har rĂ€tt till utdelning, tillĂ€mpas utomstĂ„enderegeln som Ă€r en undantagsregel frĂ„n fĂ„mansföre-tagsreglerna. Tidigare lagstiftning har inneburit att utomstĂ„enderegeln har kunnat tillĂ€mpats vid ett indirekt Ă€gande.

E-learning Àr idag ett omrÄde pÄ framfart. Fler och fler organisationer vÀljer att utbildasina anstÀllda med hjÀlp av elektronisk media. Genom E-learning sparar organisationerpengar och tid i utbildandet av sin personal. En vanlig missuppfattning Àr att man genomatt överföra ett utbildningsmaterial till elektronisk media har skapat ett anvÀndbart Elearningsverktygmen i verkligheten Àr det betydligt mer invecklat Àn sÄ. Den hÀrkvalitativa studien syftar till att ta fram riktlinjer för anpassning av utbildningsmaterialtill E-learning.

Denna studie undersöker möjligheten till vÀrmeÄtervinning och energieffektivisering av mindre varukylanlÀggningar genom en fallstudie.VÀrmeÄtervinning visade sig mest lönsam, med hÀnsyn till energivinst, investeringskostnad samt Äterbetalningstid, frÄn en anlÀggning med ett direkt expansionssystem. AnlÀggningen kompletteras med en kondensorvÀxlare och en sekundÀrkrets för ackumulering av vÀrme i ackumulatortankar.Varvtalsregleringen visar sig vara mycket lönsam med hÀnsyn till behovet av tillförd elenergi, jÀmfört med en anlÀggning med konstant varvtal, Àven vid fullast. Dock minskar driftsÀkerheten av anlÀggningen..

Vi har funnit att makrotrender har en mindre direkt pÄverkan pÄ den direkta utformningen av och innehÄllet i reklam. Samtidigt har vi funnit att mikrotrender oftare kan utnyttjas mer konkret i reklam. Att anvÀnda sig av trendriktig reklam Àr ett strategiskt val beroende pÄ om annonsören vill vara trendsÀttare eller efterföljare. trender kan anvÀndas i reklam som koder för att bÀttre nÄ den avsedda mÄlgruppen..

Inom skolan har det lÀnge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lÀrare ska kunna kommunicera med varandra pÄ nÀtet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier Àr ett vitt begrepp som nÀmns lite var stans idag, men vad innebÀr dÄ sociala medier? Sociala medier Àr ett samlingsnamn pÄ kommunikationskanaler som tillÄter anvÀndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud..

Titel: Drömmen om en lÄngtradare -en kvalitativ studie om informationskanaler och gymnasieval pÄ BrÀckegymnasiets transportprogram.Författare: Klara Hall och Anna PerssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal: 50, inklusive bilagaAntal ord: 17 382Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur ungdomar vÀljer gymnasium samt hur de fÄr information om det.Metod: Kvalitativa fokusgruppsundersökningar.Material: Tre fokusgrupper om sex elever frÄn Ärskurs ett pÄ BrÀckegymnasiets transportprogram.Huvudresultat: De informationskanaler som betytt mest för den hÀr gruppens gymnasieval Àr rykten samt direktkontakt i form av gymnasiemÀssan och studie- och yrkesvÀgledare. NÄgra tog del av information frÄn broschyrer som en slags bekrÀftelse till deras befintliga val, men de flesta tyckte att de inte spelade stor roll för valet av gymnasium. Resultaten visar att de flesta inte sökt upp information om gymnasiet sjÀlva och blir dÀrför passiva informationssökare. De Àr aktiva informationsmottagare i den meningen att de sjÀlva sÄllat bland den information de mottagit för att tillfredsstÀlla sina egna intressen.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrÄn deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt vÄld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna Àr att inte identifiera sig med dessa termer. VÄldserfarenheterna har pÄverkat samtliga respondenter och det prÀglar hur de förhÄller sig till diskursiva termer.

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Abstract Syftet med studien var att ta reda pÄ om eleverna tror att det var deras fysiska prestation, utan hÀnsyn till varje individs specifika förutsÀttningar, som bedöms och betygssÀtts i idrott och hÀlsa. Syftet var Àven att se vilka samband det fanns mellan elevernas motivation, nÀrvaro och med hur de tror att de blir bedömda i Àmnet. Studien hade sin utgÄngspunkt i Vallerands hierarkiska motivationsmodell (Vallerand & Rousseau, 2001) samt Nicholls (1989) Achievement Goal Theory. Metoden var kvantitativ med enkÀter och totalt deltog 99 elever i undersökningen. Resultatet visade att 80 % av eleverna hade enligt min definition en felaktig uppfattning om bedömningen i idrott och hÀlsa.

Syfte: Studien tar sin utgÄngspunkt i hur elever pÄ Hippologigymnasiet ser pÄ hÀsten som moti-verande faktor i deras lÀrande. Syftet med denna undersökning Àr att beskriva och försöka skapa bÀttre förstÄelse för pÄ vilket sÀtt hÀsten direkt eller indirekt betyder för motivationen till lÀrande. Med utgÄngspunkt i Antonovskys (2007) teori om KASAM, kÀnsla av sammanhang, kopplat till stallets sociala arena, samspelet med hÀsten och mÄlinriktning studeras faktorer som har betydelse för elevernas motivation till lÀrande. Metod: Studien baseras pÄ kvantitativ och kvalitativ data frÄn 49 enkÀter (svarsfrekvens 74 %) samt pÄ en gruppintervju med fyra elever. Resultat: Studien visar att egenskaper som disciplin, ansvar, handlingsförmÄga och ledarskap utvecklas i stallmiljön.

De faktorer vi kommit fram till Àr direkt kritiska i en kalkyl för en investeringsbedömning i processindustrin Àr; lönekostnaderna, investeringskostnaderna och WACC. Vidare finns det tvÄ faktorer utanför kalkylen som pÄverkar lönekostnaderna och WACC, dessa Àr mycket viktiga och det Àr upplösande av trÄnga sektorer och ökad flexibilitet. Detta visar att bindningen av rörelsekapital kan komma att bli en kritisk faktor eftersom den pÄverkas av dessa tvÄ faktorer..