Available as pdf.

Vi gör dagligen bedömningar av risker i situationer av alla de slag. Trafiken är en av de situationer där riskbedömningar är särskilt viktiga och hur korrekt bedömningen blir beror på hur vi upplever riskerna, vilket i hög grad varierar från person till person. Hypotesen i detta examensarbete är: Kvinnliga Bilister upplever större subjektiv risk i trafiken än manliga Bilister. Undersökningen av hypotesens giltighet utfördes med hjälp av intervjuer av 20 män och kvinnor. Frågorna syftade till att ta reda på deltagarnas subjektiva upplevelser av trafikrisker.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur det nationella ma?let fo?r trafiksa?kerhet ga?r att fo?lja upp pa? la?nsniva? via befintlig statistik fra?n polis och sjukva?rd. Ger de tva? ka?llorna en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade under den ga?ngna tjugoa?rsperioden? Underso?k- ningen omfattar personer som skadats och o?verlevt va?gtrafikolyckor i Va?stmanlands la?n. Data fra?n 1989/1990 respektive 2008/2009 ja?mfo?rs.De tva? statistikka?llorna ger en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade Bilister, motorcyklister och mopedister.

Vi valde att undersöka varför miljöbilspremien infördes, vilka nackdelar respektive fördelar den har, om målen med införandet uppnåtts samt varför den ska slopas i förtid. Förutom detta undersökte vi vilka åtgärder som ska vidtas istället för miljöbilspremien. Därtill försökte vi få svar på vilka insatser som staten har planerat att genomföra för att uppnå de nationella målen gällande koldioxidutsläppsminskningen. Fallstudien baseras på sex intervjuer av personer från både statliga myndigheter och intresseorganisationer: Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Gröna Bilister, Motormännen, Miljödepartementet samt Transportstyrelsen. Utifrån vår studie kom vi fram till att miljöbilspremien infördes för att stimulera användningen av bränsle effektiva bilar, miljöbilar, och öka andelen miljöbilar i nybilsförsäljningen.

Att köra eller inte köra is a qualitative study aiming to show how environmentally conscious people who utilizes cars deal with their dissonant behavior, but at the sametime maintain an identity as environmentally conscious. The study is based on the fact that a third of those who drive cars in the municipality of Växjö would like to decrease their use of cars while at the same time having the infrastructural conditions to utilize other means of transportation. The study investigates inner obstacles in the form of habits and lifestyle, but also the different strategies the motorists use to reduce their cognitive dissonance and maintain a green identity. The indicators show that the reason the majority of the motorists continue to utilize cars is part due to inner obstacles (it's adeeply rooted habit, but also a big part of their lifestyles), part due to that the individuals have defenses for their use of their cars, defenses designed to have a dissonance reducing effect. The indicators also show that the motorists value their family higher than the environment, and in this way they can legitimize many of their car uses.

Denna studie har genomförts genom en litteraturstudie och två enkätundersökningar. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa relevant information om ämnet. Syftet med enkät­ undersökningarna har varit att utforma en enkät och få svar på vilken landskapstyp och skogs­ typ som uppskattas mest av Bilister. I litteraturstudien har information samlats om landskapet och dess uppbyggnad. Den första enkätundersökningen genomfördes i kön till Bilprovningen där utvalda personer intervjuades.

Städer som saknar infrastruktur och som har en låg befolkningsdensitet tycks ha en betydligt lägre andel cyklister. När fler personer cyklar blir cykeln ett naturligare inslag i stadstrafiken, vilket bl.a. medför att städer med fler cyklister generellt sett är säkrare att cykla i. Andra städer skiljer sig från Stockholm beträffande befolkningsmängd, existerande infrastruktur för cyklister och hur stor andel av alla resor som sker med cykel. Att jämföra andra städer med Stockholm är ett problem på grund av dessa skillnader.

Längre resor har blivit nödvändiga för att klara av vardagslivet och bilen upplevs ofta som överlägsen kollektivtrafiken vilket gjort att Sverige idag är ett samhälle präglat av bilism. Detta påverkar miljön negativt och bidrar till en ökad trängsel. Kollektivtrafiken är en viktig del i att motverka dessa problem. Syftet med denna uppsats har mot bakgrund av detta varit att undersöka hur kollektivtrafiken kan främjas för att locka fler resenärer med avseende på ett antal påverkandefaktorer.Kollektivtrafiken i Sverige är under förändring i och med en ny kollektivtrafik lag som träder i kraft år 2012 då även kommersiell kollektivtrafik kommer att tillåtas. I Göteborg införs dessutom trängselskatter år 2013 och stora satsningar på kollektivtrafikens infrastruktur kommer att genomföras framöver inom ramen för det Västsvenska paketet.

Detta är en studie kring ämnet intelligent videoanalys som verktyg för framtagandet av rörelseanalyser. Rörelseanalyser är ett brett begrepp då rörelse kan ske på många olika sätt. Det kan vara rörelse av fotgängare, cyklister, Bilister m.fl. Dagens analyser av rörelsemönster baseras bland annat på intervjuer, observationer, egna erfarenheter, spår i marken, som en del av andra analyser (Bland annat genom Kevin Lynch och Jan Gehl) eller koppling till befintliga strukturer. För att få verklighetsbaserad data under en längre tidsperiod och för att kunna utföra mer djupgående analyser av rörelsemönster hos fotgängare på offentliga platser krävs nya verktyg.

Titel Bilen i tidningen. Om hur bilens miljöpåverkan behandlas i dagstidningstext.FörfattareHelena FernándezKursBreddad magisterkurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.TerminVårterminen 2007SyfteAtt beskriva hur Dagens Nyheter under 2006 skrev om bilismens miljöpåverkan.MetodKvalitativ innehållsanalysMaterialEtt totalurval av journalistiken om bilismens miljöpåverkan i Dagens Nyheter under2006, sammanlagt 40 texter.HuvudresultatDen grundsyn som genomsyrar Dagens Nyheters miljöjournalistik är den ekologiskamoderniseringen. Klimathotet och koldioxidproblemen nämns i majoriteten av detexter som undersökts, men den bild som förmedlas är sammantaget att läget är underkontroll, och att tekniken hela tiden utvecklar nya lösningar. Den kulturella hegemonisom dominerar ger mycket begränsat utrymme för alternativa sätt att betrakta världen. Verkligheten beskrivs ur bilistens perspektiv och bilbranschens företrädare är de som allra oftast får komma till tals.

Denna studie riktar in sig på att finna vägar på hur samhället kan påverka Bilister, vägar och viltstammar på ett sådant sätt att risken för att allvarligt skadas eller dödas vid en kollision med en älg minskar. Uppsatsens syfte är att undersöka utbredningen av viltolyckor i Örnsköldsviks kommun samt att finna vägar på hur det lokala samhället kan förebygga dessa olyckor. De källor jag framför allt använt mig av är händelserapporter och minnesanteckningar insamlade ifrån Örnsköldsviks kommun. Jag har dessutom använt mig utav statistik ifrån Naturvårdsverket samt vägverket. För att analysera källmaterialet har jag använt mig av en kvantitativ metod för att påvisa tendenser i polisrapporteringen.

Biltrafiken ökar idag i allt större utsträckning. Bilen, och därmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgänglighet och ger starkt utslag i såväl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de städer som har en trång stadskärna kan det vara svårt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden är det hög efterfrågan på parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken är hög för alternativ markanvändning. Biltrafiken tar ofta även upp stora ytor i städerna och kan på så vis bidra till en lägre densitet och en mer bilberoende stad.

Biltrafiken ökar idag i allt större utsträckning. Bilen, och därmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgänglighet och ger starkt utslag i såväl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de städer som har en trång stadskärna kan det vara svårt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden är det hög efterfrågan på parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken är hög för alternativ markanvändning. Biltrafiken tar ofta även upp stora ytor i städerna och kan på så vis bidra till en lägre densitet och en mer bilberoende stad. För att minska bilberoendet kan städerna satsa på förtätning som gynnar alternativa transportmedel som cykel, gång och kollektivtrafik.

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur olika utvecklings- och miljöorganisationer ställer sig till den polariserade frågan om biodrivmedel som producerats i Östafrika och på vilka grunder de har tagit den ställning som de har gjort. De organisationer jag har studerat i den här uppsatsen är Kooperation utan gränser, Gröna Bilister, Svenska Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden. Den här uppsatsen är en kvalitativ studie vars empiri är insamlad genom intervjuer, litteraturstudier och delvis av observationer i samband med intervjuerna. Genom att studera organisationerna genom Pierre Bourdieus begrepp fält (Broady, 1998) kan jag se vilka skillnader och likheter organisationernas kapital och strategier har fört med sig. I och med detta kan jag förklara varför organisationerna inom det biståndspolitiska sociala fältet har valt att ha olika eller lika argument och ställningstaganden för biodrivmedelsproduktionen i Östafrika. Alla organisationerna ser att det är positivt att bryta oljeberoendet. De alla diskuterar även samma områden inom frågan; markkonkurrens, höjda livsmedelspriser, markomvandling, ökade inkomster för bönder och så vidare.

The aim of the thesis is to examine how central collective actors in the Swedish subsystem of renewable fuels use their positions of power and influence to their own specific interests and needs. In particular the thesis looks at the problems of climate change and oil scarcity and how renewable fuels are described as a potential solution. Using agenda setting theory and Steven Lukes three dimensions of power as a framework, five actors are examined and analysed. The study has been done in two parts. In the first part policy documents are analysed concerning the actors general stance towards renewable fuels, and how this is communicated to the media, politicians and public.