I planeringssammanhang är det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet är svårdefinierat. Dels därför att det är starkt kopplat till individens egna värderingar, men också därför att begreppet består av många faktorer. Det är därför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns många teoretiker som forskat inom området, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition på vad som utgör en attraktiv stad.

Kultur som en strategi för tillväxt i en stad blir således allt mer vanlig, dock saknas en mer ingående studie kring Jönköping som stad..

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken påverkan Jämförelseprojektet har på Malmö stads arbete med benchmarking. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har en kvalitativ fallstudie genomförts. En blandning av deduktiv och induktiv ansats har möjliggjort att arbetet med teori och empiri har kunnat utföras parallellt. Den teoretiska referensramen belyser problematiken utifrån olika synvinklar. Dels förklaras benchmarking men också centrala delar som nyckeltal, lärande och organisationskultur.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och i så fall hur förskollärare arbetar med dans och drama i en mindre stad i västerbottens inland eftersom dans och drama nämns i läroplanen för förskolan (utbildningsdepartementet, 1998).

Detta är en uppsats baserad på fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benämna stad X för att säkerställa dess anonymitet. Syftet med denna uppsats är attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gällande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stängas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Befolkningstillväxten medför att fler och större skolverksamheter blir aktuellt i Sverige. Byggnationer medför att den befintliga källsorteringen kan förhindras vilket skapar ett behov av ett tillfälligt miljöhus under byggnationen.Rapporten presenterar ritningar, beräkningar samt en enkätundersökning om miljöhus i Växjö stad. Innehållet byggs på teori kring bygglov, sopsorteringens historia, renhållningens råd och rekommendationer, egenskaper hos material samt beräkningsmetoder.För miljöhusets konstruktionselement används trä som takstolsmaterial och stål för resterande bärande element. Miljöhuset ska med enkla hjälpmedel kunna förflyttas inom Växjö stad. Utformningen och de förutsättningar som krävs för ett tillfälligt bygglov för miljöhuset presenteras..

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskärna i en kommun som angränsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie på böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag på åtgärder har arbetats fram med utgångspunkt från analyser och Mölndals stads planförslag.

I planeringssammanhang är det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet är svårdefinierat. Dels därför att det är starkt kopplat till individens egna värderingar, men också därför att begreppet består av många faktorer. Det är därför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns många teoretiker som forskat inom området, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition på vad som utgör en attraktiv stad. Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad, som sedermera lett fram till olika faktorer och beståndsdelar som bygger upp definitionen attraktiv stad.

Detta är en uppsats baserad på fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benämna stad X för att säkerställa dess anonymitet. Syftet med denna uppsats är attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gällande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stängas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Malmö stads jämställdhetsarbete har, liksom mångfaldsarbetet, pågått under enlång tid. I en stad som Malmö där det finns många olika nationaliteter ärmångfaldsarbetet och integrationsfrågan extra viktig. Intersektionalitet skullekunna vara ett perspektiv som möjligen kunde påskynda och förbättra arbetet förallas jämlika värde. Genom att analysera Malmö stads jämställdhets- ochmångfaldsplaner diskursivt samt att intervjua förvaltnings/personalchefer på olikaförvaltningar inom Malmö stad vill vi undersöka hur arbetet med dessa frågor serut idag och ifall intersektionalitet kan och borde genomsyra arbetet mera. Eftergenomgången kartläggning kan konstateras att normtänkandet är starkt.

This is a study of Eyvind Johnson?s novel Stad i ljus from 1928, first published in French as Lettre recommandée, 1927. The purpose has been to prove that motives, themes and narrative techniques characteristic to Johnson?s later writings is present as early as in this novel from the twenties. In the novel as well as in the contemporary short stories Johnson starts to explore the symbiosis between living, traveling and writing and begins to use metafictionality as a method to approach autobiographical material.

Det finns vissa svårigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor då produkten och kunden skiljer sig från den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, då de också är delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumärke, utan måste också betraktas som interna medarbetare. Svårigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor är dessutom att offentliga organisationer måste ta hänsyn till en mängd olika värden.Vi har studerat hur olika värden inom Borås Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlägga kommunikationen för att se hur Borås Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pågående satsningar på det textila klustret Textile Fashion Center.

I Stockholm pågår i dagsläget ett stadsutvecklingsprojekt som kallas Norra Djurgårdsstaden, där visionen är att skapa en hållbar och klimatanpassad stadsdel i världsklass. Stockholms stad har valt att bland annat arbeta med olika former av ekologisk dagvattenhantering i projektet, där en av dessa former är regnträdgårdar. Syftet med denna kandidatuppsats är att ta fram ett gestaltningsförslag för hur dagvattenhanteringen kan lösas med hjälp av regnträdgårdar längs en planerad gata i Norra Djurgårdsstaden. Gestaltningsförslaget baseras på underlag av landskapsarkitektkontoret URBIO, som har erfarenhet av att arbeta med regnträdgårdar. Växter och växtbäddsmaterial är huvudsakligen valda utifrån råd från sakkunniga. För att få förståelse för regnträdgårdens funktion och uppbyggnad gjordes en litteraturstudie i arbetets inledande fas.

Undersökningen syftar till att få svar på frågor kring hur uteliggares privata liv i det offentliga rummet hanteras, på kommunal nivå i Malmö stad. Med fokus på den fysiska planeringens roll ställer jag följande frågeställningar; hur ser uteliggares livssituation ut, med exempel från Malmö stad? hur hanterar man uteliggare på kommunal nivå, med exempel från Malmö stad? och hur ser ett eventuellt planeringssamarbete ut mellan myndigheter/organisationer på kommunal nivå för hur uteliggare hanteras i stadens offentliga rum, med exempel från Malmö stad? Genom litteraturstudier, som står för undersökningens teoribakgrund, belyser jag frågeställningarna från olika författares, forskares och myndigheters perspektiv. Egna intervjuer; med Skånes Stadsmission, kommunstyrelserepresentanter, mobila teamet och avdelningen för drift och underhåll (Gatukontoret) i Malmö stad, står tillsammans med observationer för undersökningens exempel från Malmö stad. Analysen och diskussionen tar upp samband och avvikelser mellan vad som framkommer i litteraturen och intervjuerna/observationerna.

Abstract: I denna uppsats presenterar vi de insatser som finns för män som misshandlar och kränker kvinnor i nära relationer, i Malmö stad. Vi har undersökt verksamheten Kriscentrum för män. Vi har belyst problemet mäns våld mot kvinnor. Detta genom tre olika förklaringsmodeller, där genusbegreppet ingår i en av dem..