Sök:

Sökresultat:

806 Uppsatser om Bilens miljöpćverkan - Sida 43 av 54

Den mediala garderobsrensningen : en studie om framstÀllningen av homosexuella hatbrottsoffer och sexualitetens betydelse

Denna uppsats behandlar homosexuella hatbrottsoffer och hur homosexualitet formuleras i artiklar i tvÄ av Sveriges största tidningar med dagsutgivning: Aftonbladet och Dagens Nyheter. De analyserade artiklarna Àr hÀmtade frÄn 1 januari 2003 fram till 1 maj 2010 dÄ analysen pÄbörjades. Anledningen till att urvalet hÀmtades frÄn 1 januari 2003 Àr att hatbrottslagen frÄn och med dÄ Àven gÀllde brott mot personer pÄ grund av sexuell lÀggning. Uppsatsen sökte svar pÄ hur viktigt sexualiteten Àr för hatbrottsoffren och hur hatbrottsoffrens presenteras i artiklar om hatbrott frÄn ovan nÀmnda tidningar.Uppsatsen utgÄr frÄn vad som gör det perfekta mediala offret och vilka kriterier ett offer och ett brott bör uppfylla för att vara idealt för rapportering. Yvonne Jewkes (2004) och Ester Pollack (2000) har bÄda tittat pÄ vad som Àr det perfekta brottet för att rapportera om det.

SvÄrigheter med Balanced Scorecard : En undersökning av vilka svÄrigheter det finns med Balanced Scorecard

Balanced Scorecard hade en blomstrande period med snabb spridning under 90-talet. Dock har det nu gÄtt mer Àn 20 Är sedan Balanced Scorecard först introducerades och modellen har blivit kritiserad. Kritiken visar pÄ att det förekommer tvivel om Balanced Scorecard som styrmodell. DÀrför har syftet med denna uppsats varit att skapa en förstÄelse för varför Balanced Scorecard har kritiserats. Detta genom att svara pÄ frÄgestÀllningen: Vilka svÄrigheter finns det med Balanced Scorecard och varför?För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningen tillÀmpade vi en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde intervjuer pÄ tvÄ företag, The Palladium Group samt SKF Business Consulting.

En kartlÀggning av det förÀnderliga : CSR-rapportering i Ärsredovisning frÄn svenska börsnoterade företag

Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.

Att hitta den bÀttre vÀgen : En studie om hur svenska tillvÀxtföretag arbetar med innovation.

Gasellfo?retag utna?mns i Sverige av Dagens Industri (2010) och enligt Glenberg (2008) som lyfter statistik fra?n Bolagsverket har 25 procent utav gasellerna lagts ner inom sex a?r. Gjerlov och Guenther (2012) menar att snabb tillva?xt kan leda till interna hinder och kompetensbrist vilket kan fa? katastrofala konsekvenser. Ceylan (2013) och Wickham (2006) menar att innovation kan ses som en strategi fo?r o?kad tillva?xt hos fo?retag.

Kommunicera, informera och modellera : Kommunikationsprocessen inom Clas Ohlson

Kommunikation har stor pa?verkan pa? hur en organisation fungerar och hur va?l den arbetar enhetligt mot sina uppsatta ma?l. Kommunikation a?r ett komplext a?mne som kan vara sva?rt att fo?rsta? och beskriva. O?vergripande finns tva? skolor vars synsa?tt a?mnar angripa fo?rklarandet av kommunikation.

HSB och husha?llsna?ra tja?nster : utveckling av tja?nster

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

JAS 39A Gripens interoperabla förmÄga satt i en strategisk kontext

En viktig del av en nations sÀkerhetspolitiska ambition handlar om att skaffa sig handlingsutrymme. Detta görs genomen orkestrering av nationens olika maktmedel. PÄ militÀrstrategisk nivÄ skapar en samordning av politisk mÄlsÀttning,doktriner och resurser en samlad nettoeffekt, vilken utgör nationens möjliga militÀra strategi.Efter att det kalla kriget upphört har stora förÀndringar i den sÀkerhetspolitiska miljön för bland annat Sverige Àgtrum. Sverige har dÀrför förÀndrat sin sÀkerhetspolitiska utformning och Försvarsmakten och dess luftstridskrafter harföljt efter. Det svenska flygsystemet skall idag exempelvis kunna anvÀndas i av NATO eller EU ledda fredsframtvingandeoperationer.

Revisorns anmÀlningsplikt - revisorns roll efter dess införande

Under de senaste decennierna har den ekonomiska brottsligheten ökat allt mer, vilket har resulterat i omfattande diskussioner angÄende hur denna ska kunna bekÀmpas. Staten tvingades att agera för att öka effektiviteten att komma till rÀtta med lagövertrÀdarna. Genom en lagÀndring i aktiebolagslagen infördes en anmÀlningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet, vilken trÀdde i kraft den 1 januari 1999. Kritikerna fruktade att revisorn genom anmÀlningspliktens införande, i företagsledningen ögon, skulle komma att uppfattas som statens förlÀngda arm, en form av ekopolis pÄ uppdrag av myndigheterna, med en försÀmrad förtroenderelation som en naturlig följd. Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka hur revisorn ser pÄ sin roll idag, efter anmÀlningspliktens införande, och stÀlla detta mot vad lagstiftaren Äsyftar med lagÀndringen.

Köttfri Kommunikation : En studie av den digitala kommunikationen i kampanjen Meat Free Monday

Denna studie har genomförts för att undersöka hur Meat Free Mondays kampanj för att minska mÀnniskors köttkonsumtion representerar och presenterar relevanta frÄgor om miljö och hÀlsa i delar av deras externa kommunikation.Syftet har varit att se hur miljö- och hÀlsofrÄgorna presenteras och representeras i Meat Free Mondays digitala kommunikation via videoklipp och delar av hemsidan. Vi har diskuterat vilka motiveringar som finns för att helt eller delvis sluta Àta kött och utgÄtt frÄn tidigare forskning och teori i miljö- och hÀlsokommunikation. Vidare har vi utgÄtt utifrÄn begrepp som kommunikationskampanjer och social marketing, och utifrÄn ett teoretiskt ramverk över miljö- och hÀlsoutfall undersökt vilka motiv och retoriska resurser som anvÀnds i kommunikationen. Det har Àven diskuterats vilken roll och verkan Paul McCartney har som ambassadör för kampanjen.Studiens metodologiska ram har baserats pÄ Karlberg & Mrals neoaristoteliska retorikanalys av bÄde text och bild, och huvudsakligen de tre appellerna ethos, logos, och pathos. Materialet innefattar fyra videoklipp frÄn Meat Free Mondays YouTube-kanal dÀr Paul McCartney framför tal, samt delar av Meat Free Mondays hemsida, med innehÄll som berör aspekterna hÀlsa och miljö.Studien visar att innehÄllet av Meat Free Mondays kommunikation kombinerar olika strategier för att stÀrka kampanjens teser. Budskapet förmedlas genom att anspela mycket pÄ mÀnniskors ekologiska drift och gemensamma vÀrderingar, och anvÀndandet av den retoriska appellen pathos framtrÀder tydligt i materialet.

Vilken betydelse har Mark & Spencer-domen för svensk rÀtt?

Bakgrund: EG-domstolens förhandsavgörande i Marks & Spencer mÄlet har vÀntats utgöra ett efterlÀngtat besked kring problemen med grÀnsöverskridande resultatutjÀmning. Genom en prejudicerande verkan Àr domen betydelsefull för samtliga lÀnder som tillÀmpar liknande koncernbidragsregler som Storbritannien och pÄverkar hÀrmed Àven svenskt rÀttssystem.Marks & Spencer fallet: I Storbritannien finns regler som möjliggör koncernbolag att utjÀmna vinster och förluster inom koncernen med villkoret att förlusten inte gÀller ett utlÀndskt dotterbolag. Marks & Spencer begÀrde att fÄ göra just ett sÄdant koncernavdrag och menade att reglerna strider mot EG-fördragets fria etableringsrÀtt.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att klarlÀgga vilken betydelse EG-domstolens utslag i Marks & Spencer domen har för svensk rÀtt.Metod: Uppsatsen tillÀmpar den traditionella rÀttsdogmatiska metoden, varmed avsikten Àr att beskriva, förklara och analysera gÀllande rÀtt.Analys och slutsats: EG-domstolen konstaterar att den brittiska lagstiftningen strider mot etableringsfriheten, men att denna inskrÀnkning Àr berÀttigad dÄ syftet Àr legitimt och motiverat av tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset. I det aktuella fallet strider det dock mot proportionalitetsprincipen att inte medge avdrag dÄ det utlÀndska dotterbolaget uttömt möjligheterna att i hemviststaten utnyttja förlusten i dÄtid, nutid och framtid.Domen efterlÀmnar ett tvetydigt budskap dÀr den Europeiska Unionens önskvÀrda utveckling pÄvisas samtidigt som en mycket lÄngtdragen rÀttfÀrdigandebedömning stÀrker medlemsstaternas suverÀna skattesystem gentemot den inre marknadens fria rörlighet.NÄgon omfattande revidering av svensk lagstiftning Àr inte aktuell utöver vad som gÀller de mycket begrÀnsade situationer som EG-domstolen anger. PÄstötningen att den nationella lagstiftningen, under vissa kriterier, Àven skall omfatta koncernbolag med hemvist i andra medlemsstater visar dock vÀgen för en önskvÀrd utveckling som medlemsstaterna nu sjÀlva ansvarar för..

Det gemensamma ansvaret för lokal folkhÀlsoutveckling : En studie om folkhÀlsoarbetets villkor pÄ kommunal nivÄ

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Obehöriga transaktioner med betalningsinstrument

Jag har i detta arbete undersökt hur rÀttslÀget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primÀrt utgÄtt frÄn ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter Àr pÄverkade och kommer pÄverkas av den lagstiftning som finns pÄ omrÄdet. I dagslÀget finns det tvÄ lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nÀmligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gÀller retroaktivt Àr fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gÄtt igenom all relevant rÀttspraxis pÄ omrÄdet.

Mamma eller pappa, spelar det nÄgon roll? En genusrÀttsvetenskaplig studie av könstillhörighetens betydelse för möjligheten att tillerkÀnnas ensam vÄrdnad

Betydligt fler mammor Àn pappor tillerkÀnns ensam vÄrdnad. I dagens debatt hÀvdas ofta att rÀtten Àr ?mammavÀnlig? och att kvinnan i princip alltid utses till ensam vÄrdnadshavare. Uppsatsen ska ses som mitt bidrag till debatten och syftar till att öka medvetenheten om könstillhörighetens betydelse för domstolens vÄrdnadsbeslut. En rÀttsfallsanalys har genomförts utifrÄn 14 tingsrÀttsdomar frÄn 2012, för att fÄ en bild av om det finns skillnader i hur kvinnor och mÀn utses till ensamma vÄrdnadshavare.

Fysisk aktivitetsgrad och nedstÀmdhet : En studie av elever i Ärskurs 3 pÄ gymnasiet

SyfteHuvudsyftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och nedstÀmdhet/depression bland elever i Ärskurs 3 pÄ gymnasiet. Vidare syften var att undersöka om nedstÀmda/deprimerade elever upplever kÀnsla av meningsfullhet, glÀdje och lycka, lugn och harmoni samt kontroll över sin vardag i samma utstrÀckning som icke nedstÀmda eller deprimerade elever. Dessutom Àr ambitionen att undersöka om den upplevda stressnivÄn samvarierar med graden av fysisk aktivitet. Slutligen skulle alla dessa aspekter undersökas ur ett genusperspektiv.MetodTill denna studie har en kvantitativ enkÀtmetod anvÀnts. Deltagarna i undersökningen bestod av 252 gymnasieelever i Ärskurs tre frÄn olika gymnasieprogram pÄ tvÄ gymnasieskolor.

 VÀrdeöverföringar frÄn aktiebolag :  ? Vilka Àr tolkningssvÄrigheterna?

Jag har i detta arbete undersökt hur rÀttslÀget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primÀrt utgÄtt frÄn ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter Àr pÄverkade och kommer pÄverkas av den lagstiftning som finns pÄ omrÄdet. I dagslÀget finns det tvÄ lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nÀmligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gÀller retroaktivt Àr fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gÄtt igenom all relevant rÀttspraxis pÄ omrÄdet.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->