Sökresultat:
1567 Uppsatser om Bilens framtid i Malmö - Sida 2 av 105
De kan, de vill, de vet - Barns tankar om utbildning, yrken och framtid
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka skolbarns tankar kring framtid, utbildning och yrken. Följande frÄgestÀllningar har formulerats: vilken beredskap har barn att diskutera frÄgor om utbildning, framtid och yrken? Vad Àr det som gör att barn tÀnker som de gör kring utbildning, framtid och yrken? Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med elever pÄ en F-6 skola och tre intervjuer med lÀrare. Tidigare forskning visar att det inom detta omrÄde finns sparsamt med undersökningar och att det Àven Àr svÄrt att hitta karriÀrteorier som specifikt handlar om hur barn resonerar och utvecklas. För att analysera det empiriska materialet har Supers teori om life span, life space, Gottfredsons teori om begrÀnsningar och kompromisser och Social Cognitive Career Theory (SCCT) anvÀnts.
Car-Pi ? Analys och guidning för bra bilkörning
Syftet med detta examensarbete var att skapa ett serverprogram i en enkortsdator som arbetar i realtid för att kunna hjÀlpa mÀnniskor att köra mer ekonomiskt och miljövÀnligt i deras vardag.Detta var ett av mÄlen stÀllda av produktbestÀllaren Ziggy Creative Colony. Ett mer lÄngsiktigt mÄl frÄn bestÀllaren Àr att datorn skall installeras i en bil och kopplas till bilens on-board diagnostic-II (OBD-II)-uttag. Datorn ska sedan, via OBD-II, kunna samla information som till exempel hastighet, acceleration och brÀnsleflöde frÄn bilens engine control unit (ECU). Serverprogrammet ska bearbeta denna information som sedan kommuniceras och visualiseras till bilföraren via en native mobilapplikation.Serverprogrammet byggdes i en linuxbaserad dator: Raspberry Pi och döptes av oss till Car-Pi. Car-Pi designades enligt arkitekturmönstret Model-View-Controller (MVC) som gör det lÀtt att underhÄlla, vidare-utveckla och implementera programmet av produktÀgaren, Ziggy Creative Colony, i framtiden.
Det attraktiva folkbiblioteket? En undersökning av anvÀndarna pÄ fyra bibliotek i Malmö
In the last few years there has been an ongoing debate concerning the methods of assessing the quality of public libraries and their services. This study investigates the opinions and needs of the users at four different public libraries in Malm : the local libraries in Bellevueg rden, Limhamn, and Kirseberg, and the main library in central Malm . The purpose was to find out whether different user groups display different patterns in their library use and, in addition, to identify what library services they prefer. The data were collected through interviews with users and librarians, and by means of a user survey ccarried out at the four libraries. The results indicate that certain differences in the usage patterns do exist between the main library and the local libraries.
Kustkommuners ovissa framtid : En fallstudie om sk?nska kustkommuners utmaningar med det stigande havet
Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.
Deltagardemokratins förhinder : En fallstudie av det medborgerliga deltagandet i Framtid Oskarström
En intensiv förÀndringsprocess har kunnat identifieras runt om i Sveriges kommuner dÀr en rad reformer genomförts i syfte att skapa forum för ökat medborgerligt deltagande. Syftet Àr att pÄ sÄ vis stÀrka demokratin pÄ lokal nivÄ. I Halmstads kommun arbetar man med medborgerligt deltagande i flera projekt, Framtid Oskarström Àr ett av dem. Det finns dock en spÀnning i debatten kring om den lokala demokratin stÀrks genom att arbeta med medborgerligt deltagande. Omfattande kritik har riktats mot det deltagardemokratiska idealet, ÀndÄ arbetar Sveriges kommuner intensivt med att öka det medborgerliga deltagandet i politiska projekt och processer mellan de allmÀnna valen.Denna uppsats har tvÄ stycken syften.
Traditionell paketresa eller flexibel paketering? : -en kvalitativ studie om charterresans framtid
Charterresor har under en lÄng period varit och Àr fortfarande en populÀr reseform bland turister. Internet har medfört att tillgÀngligheten för turister att sjÀlva paketera sin resa har förenklats, vilket bidrar till ett mer flexibelt resande. Utvecklingen av nya reseformer har medfört att forskare börjat frÄgestÀlla charterresans framtid och tror att den kommer att bli utkonkurrerad av andra reseformer. Syftet med uppsatsen var att undersöka charterresans framtid och vilka faktorer som pÄverkar reseformens framtid. För att kunna besvara frÄgestÀllningen har en kvalitativ studie genomförts, dÀr sex stycken intervjuer med aktörer inom resebranschen utförts.
En idéstudie för skuthantering: LKAB, fjÀrrlastning
Studien inriktar sig pÄ att inventera vilka olika metoder som i dag finns pÄ marknaden för hantering av skut. Utöver detta sÄ har Àven en idéstudie gjorts för att ta fram förslag pÄ hur LKAB eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanlÀggning. Idag hanteras skuten pÄ produktionsomrÄden pÄ skutgaller som Àr belÀget ovanför slasen och med en fjÀrrstyrd skutknackare pÄ sidan. Gallret bestÄr av tvÄ öppningar med en balk mellan, mÄtten pÄ vardera öppningen Àr 1,1x1,2 meter. För att ta reda pÄ om potential finns för att Àndra skuthanteringen i LKAB har data samlats in frÄn fjÀrrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhÄllande till grÄberg.
Ingen död för journalistiken ? men kanske konstgjord andning? : En studie om frilansjournalisters syn pÄ pÄstÄenden om journalistikens undergÄng
Journalistiken gÄr en dyster framtid till mötes. Det Àr vad som framkommer i en stor del av den litteratur som riktar sig till journalister och journaliststudenter. Huvudparten av forskningen om journalisters framtid rör de som har en fast anstÀllning vid ett medieföretag. Den hÀr studien undersöker hur de frilansande journalisterna ser pÄ sitt arbete i dag och vad de tror om framtidens utmaningar, utifrÄn de aspekter som beskrivs i litteraturen. Genom en enkÀtundersökning har frilansjournalister besvarat i vilken mÄn de hÄller med om de pÄstÄenden som finns i litteraturen.
Kostnadsnyttoanalys för malmtransporter frÄn Kaunisvaara
Examensarbetet gÄr ut pÄ att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna frÄn den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens lÀn. Företaget Northland Resources planerar att pÄbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och dÀrefter skeppa ut det frÄn hamnen. De första Ären handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per Är, men siktet Àr instÀllt pÄ att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per Är. PÄ grund av företagets brytning kommer ökningen av vÀgtransporter mellan frÀmst Kaunisvaara och Svappavaara (dÀr omlastning till jÀrnvÀg sker) öka markant. För att bibehÄlla ett fungerande transportnÀt bör transportinfrastrukturen utökas pÄ ett eller annat sÀtt, och ett bra sÀtt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bÀst för hela samhÀllet Àr att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet Àr inriktat frÀmst pÄ att göra en analys över transportalternativen jÀrnvÀg eller elvÀg, jÀmfört med referensalternativet baserat pÄ vanlig vÀg med konventionella lastbilar.
Dannemora gruva : en verksamhet med lÄng historia och stor betydelse för det lokala samhÀllet
Den svenska jÀrnindustrin har en mÄnga hundraÄrig lÄng tradition och jÀrn har under stora dela av tiden varit en av landets frÀmsta exportvaror. JÀrnindustrin har dÀrför spelat en viktig roll för sÄvÀl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den Àldsta jÀrnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, nÀrmare bestÀmt i orten Dannemora. DÀr har jÀrnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har Àven, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgÄngsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har Àven varit kÀnt och eftertraktat pÄ bÄde den nationella och internationella marknaden och det Àr tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den hÀr uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestÄende av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara pÄ hur en verksamhet som Dannemora gruva med lÄng historia har betydelse för det lokala samhÀllet.
Att lÀra för skolan eller livet Barns tankar om sin framtid
Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka tankar elever i Är 6 har om sin framtid men ocksÄ att ta reda pÄ vad dessa elever anser Àr viktigt att lÀra sig i skolan inför framtiden samt att se vilken anvÀndning de finner för det de lÀr i skolan. Jag vill ocksÄ se om det finns nÄgra skillnader mellan barnens tankar i tvÄ olika bostadsomrÄden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör frÀmst tidigare undersökningar som har gjorts inom ÀmnesomrÄdet. Den empiriska undersökningen bestÄr av intervjuer med 21 barn frÄn tvÄ skolor i olika bostadsomrÄden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv.
Salvuppföljning: MÀtning och analys av skillnaden i indrift före och efter skrotning
Syftet med examensarbetet var att följa upp tillredningens salvor genom att mÀta indriften före och efter skrotning och sedan analysera mÀtdata. LKAB Malmberget har ett behov av att följa upp sprÀngsalvor för att kunna förbÀttra och effektivisera driften av orter. MÄlen med examensarbetet har varit att undersöka om lÀngden pÄ borrstÀngerna, antalet hÄl i borrplanen och om gaveln befinner sig i malm eller grÄberg pÄverkar det behövda skrotningsarbetet. Arbetet har innefattat litteraturstudie av ortdrivning och dess processer, fem veckors fÀltstudie vid tillredningen i LKAB Malmberget dÀr insamling av mÀtdata skedde, analys, jÀmförelse och slutligen dokumentering i rapportform. Tillredningen Àr det första steget i utvinningen av malm.
Flygets framtid : -Ăndrade resvanor?
Flyget har inneburit en enorm förÀndring för turismen och möjliggjort resor till mer avlÀgsna platser Àn tidigare. Idag Àr priset pÄ en flygresa fortfarande rimligt. Flyget Àr dock beroende av olja som drivmedel och som en följd av stigande rÄoljepriser, minskad tillgÄng pÄ fossila brÀnslen samt den pÄgÄende klimatdebatten Àr flygets framtid osÀker. Kommer flygresor i framtiden vara sÄ dyra att svenskar ska passa pÄ att resa idag, medans de kan och har rÄd, och hur kommer flygets utmaningar pÄverka framtida resvanor? .
Ungas framtid : En hermeneutisk studie om hur ungdomar upplever sin framtid
Det finns en tendens i dagens samhÀlle att ungdomar, istÀllet för att resa och 'hitta sig sjÀlv', satsar pÄ en bra utbildning och/eller jobb. De verkar inte följa sina drömmar i allt större grad, utan deras förvÀntningar Àr mer realistiska och nÄbara. FrÄgan Àr om detta Àr ett beslut som individen fattar helt sjÀlv eller om det finns andra krafter som pÄverkar detta beslut. Denna studie har tagit upp hur dagens ungdomar upplever sin framtid, vad som pÄverkar denna syn och om det finns plats för drömmar i dagens samhÀlle. Det teoretiska och begreppsliga ramverket bestod av Giddens teori om reflexivitet, Sennetts teori om flexibilitet samt begreppet govermentality, dessa har hjÀlpt till i förstÄelsen av hur ungdomarna ser pÄ sin framtid.
Elevers tankar om hÄllbar utveckling : En studie kring elevers tankar och engagemang för en hÄllbar utveckling.
Jordens framtid Àr nÄgot som bekommer var och en. För att jag som pedagog ska kunna utgÄ frÄn mina elever vid planering av undervisning Àr det viktigt att jag Àr medveten om hur de tÀnker sig jordens framtid. Tror eleverna pÄ en hÄllbar utveckling, Àr eleverna optimister eller pessimister? Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring jordens framtid. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts gÀller hur eleverna tÀnker pÄ framtiden och om de sjÀlva kÀnner nÄgot engagemang för att gynna en hÄllbar utveckling.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever som gÄr i gymnasiet.