Bakgrund: Varje Är drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvÄrdnad. De upplever sig inte fÄ den vÄrd de Àr i behov av. Alla mÀnniskor har, enligt motivationsteorin, behov som Àr ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att mÀnniskan ska kunna uppnÄ sjÀlvförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien anvÀnde en kvalitativ nÀtnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade Ätta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade Ätta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades pÄ upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, KÀnslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade Ätta behov som fanns pÄ de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

In this thesis we have tried to show the problems that the categorisation of ?norrlÀnningar? generates. We have also tried to describe what the stereotypes of ?norrlÀnningar? are by examining what people say on web logs. The method we have used to find the stereotypes in our empirical material is the discourse analyse.

Denna uppsats fokuserar pÄ att fÄnga upp en relativt ny och vÀxande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förstÄelsen för vad en blogg Àr.Ett utmÀrkande drag för bloggen, som Àr en uppdaterad webbplats vars startsida karaktÀriseras av ett antal daterade texter i omvÀnd kronologisk ordning, Àr att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav pÄ kÀllkritik av innehÄllet. Bloggen beskrivs gÀrna som en form av ?grÀsrotsjournalistik? men den anvÀnds ocksÄ som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor KÄre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de anvÀnder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation Àr.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna anvÀnder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det pÄ lite olika sÀtt.Margot Wallström anvÀnder sig av sin privata sfÀr som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.

In this paper we examine how young women present themselves on their weblogs. The main purpose of this study is to get their own opinions and thoughts about their own blogging, to see if we can find norms for how they present themselves and how the presentation online matches themselves offline. We put this in relation to information technologies, social software and Computer mediated communication, CMC. ItŽs also in our interest to see how the phenomenon of blogs, its role and methods of communication have changed and developed in the last few years, and whether there are differences in the way people use it according to age. The major finding is that, unlike previous research, the women in our study tend to be themselves in their weblogs and they do not manipulate their identities.

Denna studie utgÄr ifrÄn Paivios dubbelkodningsteori, som kortfattat sÀger att information bearbetas av tvÄ separata symboliska system. Dessa system Àr det ickeverbala och det verbala systemet vilka Àr specialiserade pÄ att bearbeta tvÄ olika sorters stimulusmaterial: bildlikt och sprÄklikt material. Vidare koncentrerar sig detta arbete pÄ dubbelkodningshypotesen som kan hÀrledas ur teorin. Genom olika minnesexperiment angÄende bilders och ords konkreta vÀrde kom Paivio fram till att vi bÀst minns bilder, dÀrefter konkreta ord och slutligen abstrakta ord. Enligt dubbelkodningshypotesen beror det hÀr pÄ att bilder har störst möjlighet att kodas dubbelt (bÄde ickeverbalt och verbalt).

Den hÀr uppsatsen behandlar kommats anvÀndning vid satsgrÀnser i tvÄ kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet Àr att kartlÀgga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhÄllande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nÀmnda kontexter. Materialet Àr hÀmtat frÄn politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma anvÀnts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och lÀngden hos olika textelement.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hÀstens betydelse för tjejerna  under studietiden och hur viktiga Naturbruksskolorna Àr för mÄnga elever och dÄ framförallt tjejer. Har hÀsten betydelse för motivationen till studierna? Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr jag valt fem elever som gÄr eller har gÄtt pÄ Naturbruksgymnasium med inriktning hÀst. Inom detta omrÄde har det varit svÄrt att finna tidigare studier och det har forskats mycket lite inom detta omrÄde. I mitt resultat har det framkommit att hÀsten har betydelse för val av skola men den har ocksÄ betydelse för att frigöra sig frÄn förÀldrarna.

I denna studie belyser vi uppfattningar om förskollÀrares ledarskap och ledarskapets betydelse i den fria leken. En kvalitativ studie har gjorts dÀr intervjuer har genomförts med sju förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare anser att ledarskapet Àr komplext och att det finns en svÄr balans mellan att vara tydlig och att inte bli auktoritÀr. FörskollÀrarna har ocksÄ uppfattningen att ledarskapet har betydelse för barnens trygghet och utveckling i den fria leken. Ledarskapet har Àven betydelse för att leken utvecklas..

The aim of the study was to through a qualitative method with two focus groups investigate how young women percieve that their identity creation is influenced by them reading celebrities Blogs and in that case, whether this type of Internet activity affect their autobiographical memory, the foundation for personal identity. Since the main task of the autobiographical memory is to give the ego and its social mode a foundation by sharing memories with others, the Internet activity should be seen as an important factor for the identity formation of young people. Today, the young spend equally mauch time being connected to various media as they do socializing with family and friends. The results indicate that young women view the world and lifestyle that known Bloggers expose intheir Blogs as a kind of ideal. The young women got an aha reaction when they realized that what the Bloggers expose is not always equal to the real life..

Blogpics ? young girls views on photography online Young people create new forms of social interaction on the internet, and in Sweden, especially young girls, have become very active bloggers. Girls write, publish pictures and build networks with, mostly, other girls.  This new phenonomen has been described in Swedish media partly as a problem, where adults are worried that the information the young girls publish about themselves is too personal, and can be used for the wrong purposes. It has also been suggested that the content of young girls blogs has little value, beeing mostly narcissitic, superficial and obsessed with fashion and shopping. The purpose of this paper has been to investigate how young girls reflect upon their photographic communication on the internet.  The idea has been to ask the girls themselves about their own experiences, to get a more complete picture of them as internet users, to investigate their communication strategies and solutions when it comes to net integrity  and to talk about how they create gender and identity online..

Den hÀr uppsatsen behandlar kommats anvÀndning vid satsgrÀnser i tvÄ kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet Àr att kartlÀgga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhÄllande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nÀmnda kontexter. Materialet Àr hÀmtat frÄn politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma anvÀnts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och lÀngden hos olika textelement.

Studien behandlar pressfotografers instÀllning till bildbehandling, hur de motiverar de ÄtgÀrder de sÀger sig vidta under bildbehandling och hur tÀnker de sig att bildbehandling inverkar pÄ bilders trovÀrdighet. Studien syftar ocksÄ till att identifiera nÄgra av de premisser som potentiellt kan ligga till grund för pressfotografens vÀgval under bildbehandling, samt att visa hur dessa premisser tillsammans skapar stringens som pÄverkar pressfotografens syn pÄ bildbehandling.Studiens resultat, som bygger pÄ djupintervjuer med fem pressfotografer, redovisar bildbehandling som ett personligt förfarande sÄ till vida att varje fotograf pÄ individuell basis bedömer hur en bild bör justeras. Bildens syfte, genre, kvalitet och budskap samt medielogiska aspekter, med betoning pÄ fotografens arbetssituation, Àr ocksÄ aspekter sompÄverkar potentiellt pÄverkar handlingsvalen.Bland intervjupersonerna framtrÀder Àven tvÄ huvudlinjer i synen pÄ bildbehandling: den ena vilken ger uttryck för en tekniktilltro ? kamerans begrÀnsningar respekteras och ses i viss mÄn ocksÄ som en garant för bildens Àkthet. Den andra linjen manifesterar en mer dynamisk syn pÄ bildbehandling som utgÄr frÄn fotografens subjektiva upplevelse av fototillfÀllet.

Uppsatsens frĂ„gestĂ€llning handlar om att beskriva hur konsumenter anvĂ€nder sociala medier inför ett köpbeslut. Syftet Ă€r dĂ€rmed att beskriva de olika sĂ€tt som konsumenter anvĂ€nder tjĂ€nster i sociala medier i denna process och hur de vĂ€rderar det innehĂ„ll som de vĂ€ljer att ta del av. Arbetet har en induktiv ansats utifrĂ„n tankarna att anvĂ€ndandet av sociala medier Ă€r ett nytt Ă€mne dĂ€r det saknas utförlig forskning. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes 10 intervjuer dĂ€r respondenterna utgjordes av ett bekvĂ€mlighetsurval bestĂ„ende av studenter pĂ„ Örebro universitet i Ă„ldrarna 21 till 30. Respondenterna valdes utifrĂ„n premissen att de anvĂ€nder sociala medier och urvalet blir sĂ„ledes inte representativt för samtliga konsumenter, oavsett om de anvĂ€nder sociala medier eller ej.UtifrĂ„n intervjusvaren har en modell konstruerats dĂ€r konsumenter delas in i fyra olika typer av anvĂ€ndare utifrĂ„n tvĂ„ aspekter.

Syftet med denna uppsats var att fÄ en uppfattning om hur idrottslÀrare för Ärskurserna 7 till 9 definierar begreppet motivation och vilken betydelse de anser att motivationen har för att uppnÄ undervisningens mÄl, samt hur de arbetar för att göra eleverna aktiva i undervisningen. Som en del av detta ville jag ocksÄ skildra ledarskapets betydelse för motivation. En kvalitativ intervju anvÀndes som metod. Resultatet visar att relationens betydelse Àr viktig i motivationsarbetet.  Dessutom framkommer kommunikativa mellanmÀnskliga aspekter emellan idrottslÀrare och elever som sker utanför Àmnet Idrott och HÀlsa som betydelsefulla..

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser pÄ anknytning och vilken betydelse de ger den vad gÀller möjligheter till barns lÀrande och utveckling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr data analyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats. UtifrÄn de kategorier som framtrÀdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och lÀroplanens utsagor om förskolans uppdrag sÄ framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lÀr och utvecklas ? dÀremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lÀra och utvecklas pÄ ett sÄ positivt sÀtt som möjligt för att pÄ sÄ vis klara framtidens krav och förvÀntningar bÀttre..