Uppsatsen handlar om det tidiga 1900-talets syn på kvinnor och sexualitet. Utgångspunkten förundersökningen är Franz von Bayros portfölj av erotiska Bilder Bilder aus dem Boudoir derMadame C.C. från 1912. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om och hur den tidens syn påkvinnor och sexualitet kan ses i dessa Bilder. Detta är genomfört genom en deskriptiv analys av detrettio Bilder som är med i denna samling och genom att sedan sätta teman från Bilderna mot teorieroch idéer från decennierna före och efter sekelskiftet 1900.

Syftet med arbetet var att undersöka läroböcker i matematik för att se om det fanns några svårigheter kring uppgifter med tillhörande Bilder. Vi ville även se om förändrade Bilder till en uppgift påverkade elevernas förmåga att lösa den, i förhållande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga Bilderna. För att ta reda på detta valde vi att granska tre olika läroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning då en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika Bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande Bilder som saknar vardagsanknytning och där bilden är orealistisk, vilket skulle kunna skapa svårigheter för elever.

En vanlig åsikt bland lärare är att genetiken är ett intressant avsnitt, men att det är svårt att undervisa så eleverna förstår. Därmed är det viktigt att det bör finnas illustrativa Bilder som förtydligar texten, och är pedagogiskt framställda. Som lärare är man ansvarig för lärandet, och använder olika hjälpmedel, exempelvis lärobok. Läroböckernas kvalitet är därför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur Bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasieläroböcker. Samtliga Bilder analyseras och tolkas med hjälp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur historielärare som undervisar i grundskolans senare år använder sig av Bilderna som finns i elevernas läroböcker. Syftet är även dels att undersöka vilka bildgenrer som finns i läroböckerna och dels varit att se på hur bild och text samspelar med varandra. Jag upplevde under min egen skoltid att Bilder snabbt bläddras förbi okommenterade. Kunde detta bero på lärares okunskap om Bilder eller var Bilder bara dekorativa? I denna undersökning presenteras teorier som exempelvis bildens roll i skolan, semiotik, bild som kvarleva, hur Bilder väljs till läromedel och att Bilder uppfattas olika beroende på vilken social och kulturell kontext vi kommer från. En kvalitativ undersökningsmetod blev vald till denna undersökning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lärarna anser att bilden har och hur lärarna tolkar fysikinnehållet i de använda Bilderna. Detta jämför vi med vilken betydelse eleverna lägger i Bilder och deras tolkningar av de Bilder läraren använder. Läraren intervjuades för lektionstillfället och observerades vid tre olika lektionstillfällen.Tio elever i år 7 intervjuades.En tolkning visar att om läraren använder olika typer av Bilder i undervisningen underlättar det förståelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen är rolig..

I vår undersökning gör vi en läroboksgransknig av kapitlet som berör Islam i två läroböcker som idag används i religionsundervisningen på högstadiet. Vi har fokuserat oss på Bilderna, vad de innehåller och relationen mellan bilden och texten. I litteraturgenomgången ger vi en kort presentation om läroböcker i allmänhet, Bilder i läroböcker och även hur bildtolkning sker. Vi presenterar även tidigare forskning inom samma område. Syftet med vår undersökning är också att med hjälp av denotation och konnotation, göra en djupare analys av en del av de Bilder vi stöter på i läroböckerna.

Studien utvärderade bildkvaliteten hos digitala panoramaröntgenBilder och korrelerade denna med synbarhet av normalanatomiska strukturer i Bilderna. Studien undersökte även påverkan av subjektiv bildbehandling med avsikt att förbättra synbarheten av strukturerna. 500 panoramaröntgenBilder (DICOM-format) framtagna med ett digitalt bildplattesystem utvärderades kvalitativt. Bildkvaliteten och synbarheten av utvalda normalanatomiska strukturer utvärderades i samtliga Bilder. Bristande bildkvalitet medförde en subjektiv bildbehandling varefter en ny utvärdering gjordes. Enbart 10% av samtliga Bilder var optimala. Felen bland de resterande Bilderna dominerades av att patienten inte höll tungan mot gommen och positioneringsfel.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare arbetar med Bilder som ett verktyg för språkutveckling i undervisningen. Forskningsområdet rör Bilders förekomst i grundskolan. För att synliggöra Bilder inom undervisning valde vi ett lärarperspektiv där vi intervjuat och samlat in enkäter som utgör vårt empiriska material. De teoretiska utgångspunkter vi valt att applicera på vårt resultat är teorier kring språkutveckling, bildspråk och bildanalys. Vårt materialinsamlande utmynnade i ett resultat som visar på att lärare använder Bilder men delvis oreflekterat i sin undervisning.

Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med Bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Bilders egenskaper påverkarade hur elever använder Bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur Bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka Bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta Bilder, välja ut Bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter.

Eftersom att samhället förändras ställs nya krav på vad läskunnighet innebär. Bilder omgeross ständigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger omeffekterna av användandet av Bilder i samband med läsutveckling med utgångspunkt ilärandepotential för eleverna.Artiklarna var åtta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse är i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med Bilder samt läsförståelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lärarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vår tids krav.

Denna studie avser att undersöka hur man kna använda Bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien är utförd på tre olika skolor med åtta informatanter, både lärare och elever. Studien rör ämnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebär att den bygger på vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrån olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som använts är av semistrukturerad karaktär, d.v.s.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur streetstyle-Bilder förhåller sig till sin visuella kultur i det nya bloggmediet genom att besvara följande frågor: ?Hur möter betraktaren dessa Bilder??, ?Vilka omständigheter finns kring fotografens bildskapande??, ?Hur förhåller sig Bilderna till sin visuella kontext? samt ?Hur påverkas genren streetstyle-Bilder till den nya bloggkontexten??. Uppsatsen har en performativ utgångspunkt och hör hemma på området visuella kulturstudier. Den använda metoden undersöker seende- och produktionskontext samt bildkonventioner för streetstyle-Bilder i två utvalda bloggar: The Sartorialist samt JAK&JIL. Resultatet av studien är att identifikation är central för betraktandet av dessa Bilder.

Mitt examensarbete utgår från mina praktiska erfarenheter av att använda Bilder i historieundervisningen. I arbetet analyserar och utvärderar jag mina erfarenheter ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Mitt empiriska material utgörs dels av elevernas skriftliga berättelser och tolkningar av Bilder, dels mina nerskrivna reflektioner ur VFU-dagboken är mina direkta erfarenheter och upplevelser av metoden åskådliggörs och dels av en enkät där eleverna ger sin syn på undervisningssättet i vilket historiska Bilder har en central roll. Detta empiriska material ligger till grund för uppsatsens analys och diskussion. Jag beskriver även de teorier som ligger till grund för hur vi uppfattar Bilder och historiska budskap ? bland annat receptionsteori samt vad som ligger i begreppet palimpsestisk historisk medvetenhet.

Emilia Sundström. (2010). Några förskolebarns perspektiv på sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet.

Genom a?rhundraden har bilden varit en viktig del i va?rt samha?lle. Den har varit en ka?lla till underha?llning, sparande av minnen och a?ven ett sa?tt att kommunicera pa?. Bilder har anva?nts pa? ma?nga olika sa?tt och sedan 1800-talet har vi kunnat fa?nga Bilder genom fotografier.