Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 på C-nivå vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska män som väljer att inte ha barn. De övergripande frågeställningarna är: Hur beskriver kvinnor och män sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som väljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som väljer att inte ha barn på bemötandet från omgivningen? Studien är kvalitativ där grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stämpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och män som väljer att inte ha barn, i olika grad beroende på sammanhang, blir ifrågasatta och får möta negativa reaktioner från omgivningen.

Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika åldersgrupper, där både inne- och uterum är av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och användningen av en befintlig park i Stockholm..

Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det finns belägg för att barn med koncentrationssvårigheter har lättare för att ta till sig undervisningen utomhus än inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att läsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvårigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvårigheter ofta har lättare för att ta till sig utomhusundervisningen jämfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar även att alla barn i någon mån har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.

Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.De frågor som jag har ställt mig är följande:Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?Har de några trosfunderingar?Har barn några ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?.

Denna  undersökning  har  studerat  kameraperspektiv  i  spel,  med  fokus  på  survial horror-genren.  Studien har  undersökt  hur  förväntningar  om  ett tänkt  spel  förändras beroende  på  om  spelet  ses  ur  ett  förstapersonsperspektiv  eller  ett tredjepersonsperspektiv.  Studien  har  riktats  till  stor  del  mot  förväntningar  kring  ett spels fokus på action eller mer ickevåldslösningar.För  att  undersöka  detta  har  totalt  sex  bilder  skapats  med  skiftande  miljö  och kameraperspektiv.  Dessa  bilder  har  sedan  presenterats  för  totalt  åtta  respondenter som intervjuats. Undersökningen har fokuserat på respondenter med tidigare spelvana men  inkluderade  även  två  respondenter  utan  spelvana.  Detta  för  att  studera  hur saknaden av spelvana påverkade deras tankar kring kameraperspektiv i spel. Av  de  slutsatser  som  gick  att  dra  av  undersökningen  var  det  tydligt  att  båda perspektiven har  olika för och nackdelar.  Många tyckte att förstapersonsperspektivet var bättre för inlevelsen. Medans andra ansåg att förmågan att se hela sin karaktär ur tredjepersonsperspektiv bidrog mer till spelet..

Syfte med föreliggande examensarbete är att undersöka hur samspelet i förskoleklassen mellan lärare och barn tar sig i uttryck. Vad som framträder som betydelsefullt för samspel mellan barn och lärare. Studien genomfördes med hjälp av videoobservation i förskoleklassernas vardagliga verksamheter. Resultaten har framkommit genom att materialet har bearbetas och analyseras för att sedan utmynna i kategorier. Betydelsefulla aspekter av samspelet mellan lärare och barn visade sig på olika sätt, och resultatet visar på hur samspelet kan bidra med att barn och lärare tillsammans konstruerar den vardagliga verksamheten.

Detta examensarbete handlar om synen på barn som fyra pedagoger från två olika förskolor förmedlar i samband med samtal kring videoobservationer från de båda verksamheterna. Syftet med studien var att ta del av våra informanters tankegångar och resonemang kring de av oss utvalda konfliktsituationer som ägde rum mellan barnen samt synliggöra vilka Bilder av barn lärarna ger uttryck för i dessa diskussioner. Undersökningens frågeställningar var följande: Hur resonerar pedagoger på två olika förskolor kring de av oss utvalda konfliktsituationer som utspelar sig mellan barnen på respektive förskola? Vilken barnsyn återspeglas i pedagogernas utsagor i samband med de specifika situationerna? De metoder som vi valde var videoobservationer av barnen i deras dagliga miljö. Observationerna utgjorde sedan grunden för diskussionsmötena, där vi samtalade med pedagogerna kring de av oss utvalda konfliktsituationerna.

Syftet med denna studie är att studera hur barn i åldrarna tre till fem år använder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhållningssätt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i detta ämne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollärare användes som metoder för att undersöka detta utifrån våra frågeställningar. Resultatet visar att barn använder sig av en mängd olika strategier innan de får tillträde till leken samt att barn använder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer är mycket viktig.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig är inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebär att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten består av råder det delade uppfattningar om. Varje gång vi använder ordet kvinnlig så ger vi det ett innehåll som är större än bara det kön som en person är född med. Vad detta innehåll består av beror på hur vi förhåller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgår från syftet att utforska hur samtida feministiska konstnärer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrån en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrågasätts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Många barn lider i det tysta av oro och ångest. En del barn har fobier och rädslor som de kan ha svårt att sätta ord på. Deras rädslor kan ibland avläsas i deras kroppsspråk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vägledning och hjälp av t.ex. föräldrar och skolpersonal.Syftet med examensarbetet är att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och ångest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och ångest.

Denna studie handlar om barn som inte leker i förskolan. Vårt syfte med denna undersökning är att verksamma förskollärare ska få större förståelse samt ökad kunskap varför kan det vara så att vissa barn inte tycks leka?Studien innehåller två frågeställningar som känns relevanta när det kommer till barn som inte leker. De två frågeställningarna är: hur kommer det sig att vissa barn inte upplevs leka samt hur gör förskollärarna för att stötta och utveckla dessa barn då leken tycks vara viktig för barns lärande.För att få svar på dessa frågor så har det gjorts fem kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare, studien har även innehållit samtal med flera barn i de olika barngrupperna.Studien visar att de flesta av de tillfrågade förskollärarna hade erfarenheter av barn som inte lekte och att det var upp till själva förskollärarna att hjälpa dessa barn som hade svårt med leken.Resultatet pekar på på att tryggheten är en viktig faktor för att barn ska kunna leka. Även förskollärarnas engagemang och intresse är av stor betydelse för att barnen ska kunna komma in i leken..

1992 höll FN ett toppmöte om miljö- och utvecklingsfrågor i Rio de Janeiro med representanter från länder världen över. Resultatet av mötet blev bland annat en internationell överenskommelse, Agenda 21, som behandlar barn och ungdomars roll i arbetet med miljö-och rättvisefrågor. Massmedier av olika slag är den huvudsakliga kanal genom vilken bilder av miljöproblemens art och förslag till lösningar förmedlas varför de massmedier som riktar sig till barn är viktiga för deras engagemang och förståelse då det gäller miljöfrågor. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera den bild av miljö och miljöfrågor som kommuniceras till barn och ungdomar genom att analysera miljödiskursen i tidskriften Kamratposten. Målet har varit att få en uppfattning om vilken samlad bild av miljö och miljöfrågor som denna miljödiskurs skapar och förmedlar till tidskriftens läsare.

I Sverige är förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolåldern ca 5 %, diagnosen är sex gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Huvudsymtomen består av uppmärksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser på diagnosticeringen och bemötandet från sin omgivning. Studien bygger på intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förälder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, föräldrar, upplevelse, stigmatisering.