Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur såväl lärar- som barnperspektiv.Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lärare på förskolan.I resultatet presenterar vi de svar som vi fick från barn och lärare på förskolan. Vi har även kategoriserat svaren efter lämpliga ämnesområden.Barn har väldigt livlig fantasi och använder sig dagligen av den när de leker sina lekar på förskolan. Lärarna är däremot väldigt koncentrerade på sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara på vilka intressen barnen har.

Idén till denna studie uppkom efter att vi tagit del av en tidigare studie. Den tidigare studien behandlade bilder i årsredovisningar och de tog upp olika budskap ett företag sänder via dessa. Resultaten de kom fram till var att företag har förutsättningar för att arbeta medvetet med att skapa budskap genom bilder i årsredovisningar. Vår uppsats går ut på att undersöka om budskapen ett företag sänder via bilderna i årsredovisningen når fram till mottagaren. Problemfrågan vi har är: når de budskap ett företag skickar via bilderna i årsredovisningen fram till dess mottagare? Syftet med arbetet är att undersöka om de budskap som sänds via bilderna i årsredovisningar når fram till mottagaren.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilan för de större barnen, vilken betydelse har den för barnen och vad anser pedagogerna att vilan har för funktion. Avsikten har också varit att studera om barnen får vara delaktiga och påverka sin vila med innehåll och uppbyggnad. Bakgrunden till att vi valde att göra studien är för att det är ett ämne som sällan diskuteras utan sker oftast bara på rutin inom förskolan. Studiens tidigare forskning fokuserar på områdena barnperspektiv och barns perspektiv och delaktighet och inflytande. Genom intervjuer med både pedagoger och barn samt observationer på två olika förskolor har vi fått en inblick i hur vilostunden anses ha för funktion för barn och pedagoger samt hur den är uppbyggd med innehåll och miljö. Slutresultatet av vår studie är att vilan för det mesta är en rutinsituation efter lunch och innehållet varieras med till exempel böcker, cd-sagor och massage. Pedagogernas syn på vila handlar först och främst om att barnen behöver en stunds avkoppling och varva ner från vardagens stress. Barnen ges möjlighet till att använda sina erfarenheter och fantasi när de skapar egna bilder av böckernas och cd-sagornas innehåll.

En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gå tillväga för att underlätta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss på barn i åldrarna sju till tolv år för att diagnoser oftast inte ställs förrän barnen uppnått skolålder. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som har ägt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lärare. Uppsatsens syfte är att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt från definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgår från frågeställningarna: Hur är kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlätta skolmiljön för barn med ADHD? Hur väljer pedagogerna att underlätta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom föräldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fått fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Denna uppsats är en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlätta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen är att få insikt i hur det är för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det påverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjälpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjärnan påverkar DAMP och ADHD, pedagogik gällande DAMP och ADHD. Resultatet grundas på våra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under många år.

I examensarbetet studerades bildutveckling som även jämförts med författarens egen uppväxtmiljö. Metoden har varit en litteraturstudie som behandlar ämnet estetiska uttrycksformer och kreativ uppväxt. Därtill har en granskning av författarens uppväxtmiljö gällande möjlighet till övande av kreativ förmåga tagits upp i relation till personlig utveckling. Jämförelse har gjorts med stadieteorier om utvecklande av barns bildanvändning. Genom dokumenterade av författarens egna bilder under tidiga år visades bildutveckling i de olika teckningsutvecklingsstadierna.

Billboarding är en teknik som ofta används i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken går ut på att istället för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut på ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktärer som representeras av billboards ur flera vinklar istället för en 3d-modell?En spelmiljö med både 3d-karaktärer och billboardskaraktärer skapades. Billboardskaraktärerna bestod av bilder av 3d-karaktärerna för att ge illusionen av att de också var 3d-karaktärer.

Billboarding är en teknik som ofta används i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken går ut på att istället för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut på ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktärer som representeras av billboards ur flera vinklar istället för en 3d-modell?En spelmiljö med både 3d-karaktärer och billboardskaraktärer skapades. Billboardskaraktärerna bestod av bilder av 3d-karaktärerna för att ge illusionen av att de också var 3d-karaktärer.

Billboarding är en teknik som ofta används i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken går ut på att istället för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut på ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktärer som representeras av billboards ur flera vinklar istället för en 3d-modell?En spelmiljö med både 3d-karaktärer och billboardskaraktärer skapades. Billboardskaraktärerna bestod av bilder av 3d-karaktärerna för att ge illusionen av att de också var 3d-karaktärer.

Billboarding är en teknik som ofta används i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken går ut på att istället för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut på ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktärer som representeras av billboards ur flera vinklar istället för en 3d-modell?En spelmiljö med både 3d-karaktärer och billboardskaraktärer skapades. Billboardskaraktärerna bestod av bilder av 3d-karaktärerna för att ge illusionen av att de också var 3d-karaktärer.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Detta examensarbete är utfört vid Avdelningen för datorstödd maskinkonstruktion, Luleå tekniska univeritet, på uppdrag av SwedPower AB. SwedPower AB är ett konsultföretag inom energisektorn och företaget är helägt av Vattenfall. Företaget finns representerat i stora delar av världen, med över 500 anställda inom energi och kraftsektorn. I arbetet har ett visualiseringsverktyg för rotordynamiska beräkningar utvecklats i CAE-programmet I-DEAS. Ett makro har skrivits som läser in geometri och förskjutningar i en rotorsträng, ritar upp rotorsträngen och producerar bilder på förskjutningarna.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten är at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Vår undersökning är genomförd som observation på två förskolor och i en förskoleklass.

Vårt problemområde berör TV/filmens inflytande på barn. Anledningen till vårt val av problemområde beror på att både vuxna och barn ägnar mycket tid av sin vardag åt TV/film. I vår framtida roll som lärare är det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna är viktiga för att hjälpa barn att sortera, ifrågasätta och reflektera kring saker som har hänt. Vårt syfte med undersökningen är att förstå hur TV/film inspirerar barn. Vår huvudfråga är; På vilket sätt kan vi se att TV/film är en inspirationskälla för barn? Hur yttrar det sig? Underfrågor till denna är; På vilket sätt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett på TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att få fram resultat i studien har vi använt oss av metodtriangulering.

Psykosomatiska symtom hos barn är mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis på grund av användning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant fråga är betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jämfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen själva samt rapporterade av deras vårdnadshavare. Studien bygger på data om 4548 barn i årskurs 4 och 7 som insamlades för elevhälsodatabasen ELSA i Värmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret främst med avseende på konkret symtom.