Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

This study intends to use a text analysis and analyze Findus crisis communication, on their website, about the horse meat scandal in February and March 2013. The main focus is to examine if Findus crisis communication can be connected to Beniot?s image repair strategies and the rhetorical appeal forms, in five press releases and four blog posts, and also if they are different depending on the media format. The results show that Findus usually used three of the five image repair strategies and the three appeal forms (ethos, pathos and logos) interacted and therefore became Findus crisis communication consistent in all material. The results also show that Findus had a clear position because they conveyed a consistent message..

Jag har valt att göra en jämförande litteraturstudie för att undersöka olika bildanalysmetoder. Utifrån mina urvalskriterier har jag gjort jämförelser och prövat metoderna gentemot några bilder och resonerat kring dessa metoders eventuella giltighet. Utifrån mina litteraturstudier har jag kommit fram till frågeställningar som kan tillämpas i diskussioner och analys av elevers egna bildmaterial. Frågeställningarna och metoderna kan även användas som underlag kring diskussion av andra bilder som eleverna dagligen möter. Jag har kommit underfund med att samtliga metoder är användningsbara vid bildanalys, även om de ibland riktar sig till en specifi k form av analys.

Syftet med denna studie är att undersöka var, när och hur Marte meometoden används i samspelsbehandling. Resultatet bygger dels på enkät ställd till medlemmar i Marte meoföreningen, dels på intervjuer med fyra Marte meoterapeuter. Enkäten visade att Marte meo används på olika platser i landet, inom olika verksamheter och av många yrkeskategorier, främst socionomer och pedagoger. Metoden kombineras med andra metoder och interventioner, oftast samtal. Marte meobehandlingen anpassas efter det enskilda barnets behov och interventionerna modifieras efter barnets utvecklingsnivå. Metodens fördelar anges av de intervjuade vara att den är konkret och har fokus på barnet. Möjligheten att tillämpa ?the three r´s? enligt Sameroffs modell för Marte meobehandling diskuteras.

De senaste åren har karikatyrer vid två tillfällen väckt kraftiga reaktioner i Sverige. Denna undersökning syftar till att undersöka om och hur debatter kring karikatyrer fungerar epideiktiskt och bidrar till formandet av en världsbild. I detta syfte har vi tittat närmare på argumentationen och det underliggande dramat i fyra tidningsartiklar från debatterna kring Lars Hillersbergs karikatyrer som betonade vad som ansågs vara typiska judiska karaktärsdrag och Jyllands-Postens publicering av karikatyrer av den muslimske profeten Muhammed. Resultaten visar att debatterna har epideiktiska funktioner genom att de bidrar till processen av en gemensam definition av de uppkomna situationerna och därmed ökar sammanhållningen i gruppen. Dess medlemmar förnyar sin självbild och sin syn på vad som är gott..

Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ?vi? och ?dem? i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas ? med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ?vi? och ?dem? på ett sätt som framställer ?dem? som annorlunda ?oss?, att ?de? befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ?oss? och att ?de? är underlägsna ?oss?.

An Inconvenient Truth (2006) och The planet (2006) är två stycken dokumentärfilmer som behandlar klimathotet och dess globala följder. Uppsatsen diskuterar den retoriska meningen och de retoriska skiljaktigheter, likheter mellan dokumentärfilmerna. Den diskuterar även syftet av de filmsekvenser som används till varje tal/intervju. Uppsatsen innehåller analyser av varje film samt en analyssummering mellan båda filmerna. An Inconvenient Truth (2006) är en dokumentärfilm med fokus på Al Gores och hans kampanj där han försöker informera folk gällande klimathotet.

Med detta arbete ämnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlärares planeringsarbete. Under vår verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gång och i den rådande samhällsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mål. En konflikt som även berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen är att studera lärares uppfattningar med utgångspunkt i relevant forskning kring ämnet och därmed få utökad kunskap om relationen mellan lärares syn på bildämnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet. För att uppnå syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlärare i grundskolans senare år och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkät till samtliga lärare i vårt undersökningsområde (46 st.). Utifrån de svar vi fick in från enkäten gjorde vi ett urval där 5 lärare fick medverka i fördjupade samtal kring bildämnet och det egna planeringsarbetet. Resultatet visar på att alla lärarna i undersökningen anser sig i någon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.

Från och med år 2005 ska alla noterade företag upprätta sina koncernredovisningar i enlighetmed de standarder som utfärdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En avIASB:s grundläggande riktlinjer är att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagetssituation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, då de ansåg att denskulle misslyckas med att ge en rättvisande bild. Vårt syfte med uppsatsen är att studera ivilken utsträckning banker i sin redovisning kan ge en rättvisande bild av ekonomiskahändelser i enlighet med IAS 39. Vårt empiriska material baserar sig till största del påintervjuer med fyra bankkoncerner samt två revisorer och en analytiker.

Titel: Sagan om Rescuerunner ? hur corporate storytelling kan förbättra markandskommunikationen på Rescuerunners hemsidaFörfattare: Elin DahllövUppdragsgivare: Safe at SeaKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborg universitetTermin: Vårterminen 2013Handldare: Orla VigsøSidantal: 56Antal ord: 16 075Syfte: Att ta reda på hur corporate storytelling kan stärka varumärketMetod: Kvalitativ bild- och textanalysMaterial: Texter och bilder från www.rescuerunner.comHuvudresultat: Att Rescuerunner, en produkt som framställs som ganska tekniskt avancerad och med en rad finesser som inte är uppenbara vid första anblicken, kan tjäna på att använda sig av corporate storytelling. Främsta anledningen till detta är att produkten blirmer lättillgänglig och lättare kan förklaras. Istället för att nämna en massa teknisk information och data, kan man berätta en historia om hur det fungerar och vad det innebär i verkligheten..

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur den enskilde elevens självförtroende påverkades då eleverna fick möjlighet att träna sig i att tala inför såväl större som mindre grupper. Vår undersökning genomfördes i en åk 5 där vi med hjälp av handledaren valde ut sex försökspersoner. Dessa elever blev intervjuade både i början och i slutet av praktikperioden för att vi skulle kunna utläsa om någon förändring skett. Eleverna skrev loggbok en gång i veckan och vi förde egen dagbok. Vi arbetade genom att gå från enkla och lekfulla muntliga uppgifter till mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framträdande inför grupp, en så kallad soloredovisning.

Följande studie är ett bidrag till forskningen inom strategisk kommunikation och varumäkeskommunikation. Huvudsyftet med studien är att klargöra och finna svar på huruvida varumärkena Audi, BMW och Mercedes-Benz lyckas vara särpräglade i sin kommunikation. Studien ämnar även klargöra var de särpräglade dragen gör sig synliga. Genom att studera varumärkenas homogenitet, och inkongruenta inslag, inom de två dimensionerna; retorik och grafik avser resultatet ge svar på varumärkenas koncept och således tydliggöra de särpräglade dragen i kommunikationen.Önskan med studien är att ge mottagaren en vidare inblick och förståelse för varumärkesskapande och varumärkeskommunikation i en snäv konkurrenssituation. Målet är att besvara de två frågeställningar som studien vilar pa?, följaktligen: 1) Hur skiljer sig Audi, BMW och Mercedes-Benz varumärkeskommunikation åt utifra?n inkongruens och homogenitet? 2)    Lyckas    varumärkena    vara    särpräglade    trots    den    påtagliga    konkurrensen? Studien utgår huvudsakligen från tre teoretiska ramverk; 1) Teorier kring inkongruent varumärkeskommunikation,    2)    teorier    om    det    traditionella    perspektivet    inom varumärkeskommunikation, 3) teorier om de tre dimensionerna inom studerandet av varumärken.

Jag har med hjälp av en enkät undersökt vad en grupp elever från NT-gymnasiet i Järfälla själva anser sig ha haft för nytta av en retorikkurs de genomgått. Jag har tittat på, om de använt sig av kunskaperna när de gjort presentationer i andra ämnen och om de tror att de fått högre betyg i andra ämnen på grund av retorikkunskapen. Min hypotes var: Elever som gått en retorikkurs har nytta av den i övrig utbildning. Min infallsvinkel var: Upplever elever att de har nytta av den retorikkurs de gått, när de gör presentationer i andra ämnen? Jag har undersökt om de också upplever sig ha fått andra vinster av retoriken och jag diskuterar om ett ?embryo? till att bli en god samhällsmedborgare, en ?vir bonus? kunde anas och utläsas av enkätsvaren.

Denna uppsats bygger på en bildanalys av Ikeas annonsering i Kina respektive Sverige. Vi har analyserat två annonser i vardera land. Uppsatsens teoretiska grund baseras på kommunikationsteori, färglära, bildanalys och semiotik. I komparationen mellan annonser publicerade i de två länderna kunde vi konstatera att de kulturella skillnaderna är påtagliga. Ikea i Sverige tar ut svängarna, lämnar mer öppenhet och nyttjar komisk retorik i sin marknadsföring.