Den allmänna Bilden av kvinnligt ledarskap verkar vara att den utgörs av en uppsättning mjuka egenskaper och att den skiljer sig kraftigt från Bilden av manligt ledarskap. För att beskriva kvinnligt ledarskap, eller vad som är kvinnligt överhuvudtaget, ställs det ofta i relation till manligt. Syftet med den här studien är att undersöka hur en kvinnlig ledarskapsidentitet kan se ut, utan att jämföra den med en manlig bild. Empirin utgörs av intervjuer med fyra högt uppsatta kvinnliga ledare som publicerats i de tre största svenska dagstidningarna och i tre stora affärstidningar. Intervjuerna gjordes i samband med att kvinnorna utnämnts till årets mäktigaste affärskvinna.

-.

SAMMANFATTNING:Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Betydelsen för hur man väljer att skriva någonting blir viktigt eftersom det påverkar den sociala praktiken i fråga om makt och inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den mediala Bilden av invandrarkvinnor och hur det påverkar deras identitetsskapande. Vårt syfte med uppsatsen är att empiriskt undersöka hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den bild som förmedlas i media av invandrarkvinnan. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och samlat in ett empiriskt material bestående av åtta intervjuer.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra Bilden av skriftsamhället i läromedel i svenska som andraspråk genom att undersöka vilka skriftpraktiker som representeras. Materi-alet består av fyra böcker för studieväg 1 på sfi. Det teoretiska ramverket och analysverktygen är hämtade från New Literacy Studies. Metoden är en kvalitativ textanalys där innehållet ka-tegoriseras efter skrifthändelser som i sin tur bildar skriftpraktiker. Resultatet visar att det finns fyra dominerande skriftpraktiker i böckerna.

Syfte: Studiens syfte är att ta reda på hur elever i årskurs 1 skapar multimodala berättelser med hjälp av digitala verktyg, i detta fall läsplattor. Fyra elever och tre processer har följts utifrån följande frågeställningar:Hur kombinerar elever olika teckenvärldar i digitalt berättande?Vilken betydelse har Bilden i berättelsen?Teori: I denna studie redogörs för en teoretisk bakgrund utifrån ett språkutvecklande synsätt utifrån områdena Lgr 11, multimodalitet, Bildens betydelse, literacy och didaktisk design. Metod: I denna studie har deltagande observation, dokumentation av process med film samt kompletterande intervju använts som metod.Resultat: Studien kunde påvisa ett samband mellan grammatiska och effektiva läsare och val av teckenvärldar. Studien visade även att Bilden har en central plats då elever i årskurs arbetar med digitalt berättande..

I va?rt samha?lle har Bilden fa?tt en allt sto?rre betydelse fo?r att fo?rse oss med information om va?r omva?rld och det fo?rflutna. I ett modernt samha?lle utgo?r bilder fra?n kameror va?r huvudsakliga ka?lla till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom pa? va?ra museer skapar vi en fo?resta?llning om hur va?rlden sa?g ut fo?rr.

I dagens samhälle påverkas vi allt mer av bilder runt omkring oss. Trots det har Bilden ett väldigt litet utrymme i skolan. Detta arbete tar upp hur pedagogens syn på bildämnet kan påverka undervisningen. Undersökningen grundar sig på intervjuer som genomförts med sex pedagoger som undervisar i bild och form. För att ge en helhetsbild av hur verkligheten är har de intervjuade pedagogerna olika utbildningar och undervisar i olika åldrar, allt från tidigt på lågstadiet och ända upp på högskolenivå.

Denna uppsats behandlar de undervattenskränkningar som skedde i och omkring Hårsfjärden i oktober 1982. Syftet med uppsatsen har varit att studera förändringen av den offentliga Bilden. Författaren har analyserat Hårsfjärden utifrån fyra jämförelsedimensioner. Motiv för kränkningarna, nationalitet, kränkningarnas karaktär och tekniska indikationer och observationer.Ubåtsskyddskommissionen kunde 1983 peka ut Sovjetunionen som den kränkande makten. De sade likväl att motiven bakom kränkningarna var förberedande skeden i en militär operativ planering.

Det är oändligt det som finns att tillgå, de platser som finns att uppehålla sig vid, det som finns att skildra. De människor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan välja att använda sig av.Jag väljer för den huvudsakliga Bilden i mitt arbete tre hus, sex människor, två får och tretton rävar, ett antal träd och några olika slag av mark. Jag bestämmer mig för att utgå ifrån en symmetri med ett hus i mitten längst bak i Bilden. Människorna placerar jag ut mer eller mindre vända mot varandra eller vända ifrån varandra i en spegelsymmetri.

Denna uppsats undersöker hur det fotografiska självporträttet används av ungdomar i tonåren och vilken betydelse det har i skapandet av den egna identiteten. Undersökningen besvarar frågeställningarna: På vilket sätt använder tonåringar den fotografiska Bilden som redskap i sitt identitetsskapande? Hur kan fotografiet fungera som hjälpmedel för konstruktionen av självBilden? På vilket sätt väljer man att presentera Bilden av sig själv? Hur kan man använda det jag sökande fotografiet i ett didaktiskt sammanhang och vad bör man vara uppmärksam på som pedagog? Insamling av empiriskt material till undersökningen har skett genom inhämtning av visuellt bildmaterial från en community på internet, via kvalitativa intervjuer med en grupp informanter samt via en litteraturstudie. Parallellt med det skrivna arbetet har jag genomfört en undersökande gestaltning på communityn bilddagboken.se. I gestaltningen har jag fotograferat mig själv kontinuerligt samt publicerat bilderna för att inta en betraktad-position.

Syftet med undersökningen, var att se hur 6-åringar i en förskoleklass uppfattade och resonerade i möte med en konstbild, "Starry Night över Rhone" 1880, målad av konstnären Vincent Van Gogh. Någon tidigare forskning om barns möte med konst har jag inte funnit och hävdar att jag ville få inblick i, om och hur det skulle gå att använda och genomföra bildtolkning av en konstbild hos yngre barn. Tolkningen gjordes med en del inslag av bildanalys. Metoden som användes var strukturerade intervjuer. Samtalen genomfördes enskilt med barnen.

Syfte: Att utforska studenters upplevelse av sjuksköterskeutbildningen i Uppsala ur ett genuspesrpektiv.METOD: Vald forskningsmetod var en kvalitativ metod med fokusgruppsintervju samt semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultat: Deltagarna i studien ansåg att sjuksköterskeutbildningen är könsstereotyp. Sjuksköterskan var en kvinna med stereotypt kvinnliga egenskaper. Informanterna upplevde att Bilden av sjuksköterskan var svår att leva upp till, då de inte kunde relatera och känna igen sig själva i Bilden som målats upp. Sjuksköterskestudenter som bryter mot könsnormen på utbildningen upplevde detta som mycket påtagligt och frustrerande. Andra vårdyrken upplevdes inte lika tydligt könspräglade som sjuksköterskan även om hierarkin ansågs vara mycket tydlig och frustrerande.

Hur vi människor ser på oss själva och vårt samhälle påverkas mycket av de bilder som medier visar oss. Medier visar upp ideal som förklarar för oss vad som är manligt och kvinnligt. Ur den aspekten är det därför relevant att undersöka hur dessa bilder ser ut. I den här uppsatsen undersöker jag hur Bilden av idealt föräldraskap och moderna föräldrar ser ut i tre svenska föräldramagasin. Mitt mål är att få fram föräldramagasinens bild av moderna föräldrar och föreställningar om vad föräldraskapet innebär.Jag har kommit fram till att de tre magasinen framställer föräldraskapet som både krävande och präglat av dåligt samvete, men något som samtidigt inte är så svårt som det kan verka.

Syfte: Att utforska studenters upplevelse av sjuksköterskeutbildningen i Uppsala ur ett genuspesrpektiv.METOD: Vald forskningsmetod var en kvalitativ metod med fokusgruppsintervju samt semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultat: Deltagarna i studien ansåg att sjuksköterskeutbildningen är könsstereotyp. Sjuksköterskan var en kvinna med stereotypt kvinnliga egenskaper. Informanterna upplevde att Bilden av sjuksköterskan var svår att leva upp till, då de inte kunde relatera och känna igen sig själva i Bilden som målats upp. Sjuksköterskestudenter som bryter mot könsnormen på utbildningen upplevde detta som mycket påtagligt och frustrerande. Andra vårdyrken upplevdes inte lika tydligt könspräglade som sjuksköterskan även om hierarkin ansågs vara mycket tydlig och frustrerande.

När vi ser en annan människa börjar vi redan där kategorisera henne eller honom. Anledningen är att förenkla och att lättare kunna orientera oss i den sociala verkligheten. I vår studie har vi undersökt hur en sådan kategorisering eller identifikationsprocess ser ut när det första mötet sker via en bild.Studiens utgångspunkt var en kvalitativintervju med bilder som diskussionsunderlag fyra stycken personer deltog och fick försöka tillskriva en identitet till ett objekt i en bild. Totalt användes sex stycken bilder föreställandes olika typer av människor och händelser.Resultatet visar att identifikationsprocessen går igenom fyra faser med tillhörande underprocesser. Den första fasen ämnar till att ringa in vad som sker och hitta ett underlag för vidare personbeskrivning.