Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskämpe, präst och lärare under perioden 1920-1940 i jämförelse med bilden av honom idag, 1980-2006, utifrån de källor jag valt att använda mig av. Utifrån dessa källor som jag studerat kan jag se att bilden av honom förändrats från fullkomlig hjälte till en mer mänsklig person om än mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig är det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förändring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhällets förändring. Samhällets värderingar har förändrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhållandesätt till historien.

För att sammanfatta mitt examensarbete har jag undersökt vad de bakomliggande faktorerna för en bilds genrekategorisering påverkas av, ifall det är innehållet i bilden som påverkar dess effekt eller om det är antingen publikskontexten/produktionskontexten som avgör en bilds genre. Till min hjälp bestämde jag mig för att åka till Japan och träffa en fotograf vid namn Said Karlsson för att genomföra en etnografisk studie och intervjua honom på plats. Dels gjorde jag detta genom att hitta skillnader mellan varandras bilder och att fotografera saker som intresserar mig i Japan som blev en del av min medieproduktion. Vad undersökningen resulterade, med hjälp av intervjun och diskussionerna om varandras bilder, var att en bilds genre avgörs inte av innehållet i en bild, det är i kontextsammanhanget bilden befinner sig inom..

Bakgrund: En utgångspunkt för problembaserat lärande (PBL) är verklighetsanknutna situationer, scenarier. På Hälsouniversitet i Linköping har man sedan ett par års infört interaktiva scenarier. Interaktiva scenarier, med både texter, bilder och videosekvenser tillför nya dimensioner i basgruppen, som ökad realism, interaktivitet och aktivering av fler sinnen. I de interaktiva scenarierna har material i form av bilder kommit att användas i mycket högre utsträckning än tidigare. Med tanke på att bilder kan vara svåra och tidskrävande att läsa är det viktigt att få ökad kunskap om hur bilderna används.

Syftet med uppsatsen har varit att få en uppfattning om hur andra ser på Afrodite, om de beskriver henne som i myterna eller om det finns en annan bild av henne, men också att få en beskrivning av Afrodite som en kvinna av idag och vilka egenskaper hon i sådana fall har.Empiriska data har samlats in med hjälp av kvalitativ intervju med öppna frågeställningar. Utgångspunkten har varit en bild av en staty med Afrodite, Pan och Eros och informanterna fick beskriva vad de såg och kände inför bilden. Därefter följde en frågeställning om vem Afrodite-kvinnan av idag är. Förutom bilden av statyn diskuterade informanterna Afrodite som barn och tonåring, kvinnan Afrodite, kärlek och sexualitet, yrke och makt, man och barn, utseende och skönhet..

Jag vill med min uppsats undersöka bilden av kvinnan i samtida iransk konst och besvara frågor om-        vilken kvinnobild som lyfts fram-        vilket kvinnoideal-        huruvida kvinnorna i bilderna är bundna till dessa ideal eller om de är fria att bestämma själva-        om kvinnorna bryter mot sin egen kulturs ideal, och i sådant fall, fastnar de då i någon annan kulturs kvinnoideal?För att kunna besvara frågorna har jag valt ut tre samtida kvinnliga iranska konstnärer och analyserar två verk var av dem. Konstnärerna är Shadi Ghadirian, Shirin Aliabadi och Sagher Daeeri, alla tre verksamma i Iran.Jag har i mina analyser använt mig av en semiotisk analysmetod och jag har en feministisk och kulturell infallsvinkel i mitt resonemang och använder mig av feministiska konstteorier..

I den här uppsatsen kommer jag att redogöra för hur jag använder mig av tecken och symboler i mitt kandidatarbete. Jag beskriver olika metoder och tillvägagångssätt jag utarbetat, samt förklarar och ger konkreta exempel på hur jag bildligt och språkligt kommunicerar. I ett samhälle som vårt, i vilket bilderna har blivit ett av de dominerande betydelsesystemen, är det lika viktigt att förstå hur bilderna förmedlar betydelser som att undersöka hur det verbala språket gör det, i synnerhet som det finns all anledning att förmoda att förmedlingen tillgår på mycket olika sätt i de två fallen.Göran Sonesson docent i semiotik talar här om hur man genom bildsemiotiken analyserar konstbilder och hur man genom att ?förklara de allmänna kategorier som alla bilder, också konstbilder, bygger på? ges möjligheter att genom bildsemiotiken ?djupare förstå det säregna hos vissa bilder?. Bildsemiotiken sysslar också med hur bilden förhåller sig till andra bilder, tidigare sådana, samtidiga eller senare skapade.

Syfte: Syftet är att belysa hur mobilitet och konsumtion samverkar på 2000-talets järnvägsstation som servicelandskap. Teoretisk referensram: Studien fokuserar teori kring servicelandskapet och platsbegreppet. Metod: För att besvara syftet har vi använt oss av ett induktivt tillvägagångssätt, vilket har inspirerats av grundad teori, dikotomier och berättelseforskningens narrativa analys. Det empiriska materialet, berättelsen om järnvägsstationen, har samlats in genom öppna intervjuer, icke-deltagande observationer och broschyrer från konceptutvecklare på tre större centralstationer i Tyskland. Slutsatser: Slutsatserna i studien är att bilden av den traditionella järnvägsstationen är både positiv och negativ.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till bild och användning av bild som en uttrycksform vid undervisningen av de teoretiska ämnena i skolår 1-5. I undersökningen vill vi även diskutera om pedagogernas intresse, erfarenheter eller kunskaper inom bildområdet kan styra eller påverka deras val av implementering av bilden i undervisningen. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger bestående av fyra lärare och två fritidspedagoger alla verksamma inom skolår 1-5. Analysen tolkas med hjälp utav forskarna Skinner, Piaget och Vygotskijs olika teorier om barns utveckling, lärande och inlärning samt av andra teorier relevanta för ämnet och av skolans styrdokument. I undersökningen framgår att alla pedagogerna har en positiv inställning till bild som uttrycksform och att alla pedagogerna arbetar i någon utsträckning med bild i undervisningen.

Syftet med mitt arbete är att genom analyserna se på ikonotexten,d.v.s.den totala upplevelsen av bild och text, i bilderboken. På vilket sätt kan illustrationerna vara ett stöd till texten och vilken vinst har det för det pedagogiska arbetet? Uppsatsen består av två avsnitt, teori och analys. Teoriavsnittet består av tidigare forskning som gjorts av Ulla Rhedin och Maria Nikolajeva. Analysavsnittet utgörs av två analyser, Tutu och Tant Kotla och Nusse-kudden i Paris.

I den här uppsatsen kommer jag att redogöra för hur jag använder mig av tecken och symboler i mitt kandidatarbete. Jag beskriver olika metoder och tillvägagångssätt jag utarbetat, samt förklarar och ger konkreta exempel på hur jag bildligt och språkligt kommunicerar. I ett samhälle som vårt, i vilket bilderna har blivit ett av de dominerande betydelsesystemen, är det lika viktigt att förstå hur bilderna förmedlar betydelser som att undersöka hur det verbala språket gör det, i synnerhet som det finns all anledning att förmoda att förmedlingen tillgår på mycket olika sätt i de två fallen.Göran Sonesson docent i semiotik talar här om hur man genom bildsemiotiken analyserar konstbilder och hur man genom att ?förklara de allmänna kategorier som alla bilder, också konstbilder, bygger på? ges möjligheter att genom bildsemiotiken ?djupare förstå det säregna hos vissa bilder?. Bildsemiotiken sysslar också med hur bilden förhåller sig till andra bilder, tidigare sådana, samtidiga eller senare skapade.

BAKGRUND: Under vår tid här på Högskolan i Borås har vi läst mycket omskönlitteratur i svenskämnet i relation till meningsfullt och lustfylltlärande. Bilden som vi tycker är vag i detta sammanhang är hurpedagogerna arbetar med skönlitteratur. Därför tyckte vi att det voreintressant att undersöka samt försöka göra bilden tydligare. Vi harfunnit mycket forskning inom området vilket vi redogör för ibakgrunden.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka variationen av hur skönlitteratur användsav pedagoger i undervisning för grundskolans tidigare år.METOD: Vi har valt att utföra vår undersökning med hjälp av redskapet selfreport.RESULTAT: Vår undersökning visar att det finns en bred variation i pedagogernasbeskrivningar om hur de använder sig av skönlitteratur. Främstanvänder sig pedagogerna av högläsning och tyst läsning men även avskönlitteratur som material för att integrera olika skolämnen för atteleverna ska få en djupare kunskap..

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika traditioner har berättat, läst och tolkat bilden av den bibliska Eva. Detta för att få en förståelse för den bild vi har av Eva i den kristna världen idag. De traditioner jag har studerat är den rabbinska/hebreiska, den gnostiska och den tidiga katolska genom en del av de antika kyrkofäderna. Med hjälp av tre teman, skapelsen, syndafallet och sönerna, har det målats upp tre olika bilder av Eva. Den hebreiska bygger mycket på legender som inte finns i de övriga två och förmedlar en praktisk gemenskap med Adam.

Intentionen med denna uppsats var att, genom att göra en semiologisk analys av myten om samerna och deras symbiotiska förhållande till renarna, få klarhet i vilka konsekvenser denna stereotyp har, och har haft, för det samiska folket.   Undersökningen visar inte bara negativa konsekvenser, så som nedvärdering och förskjutning, utan att bilden även har en positiv sida. Idag när myten mer eller mindre avslöjat sig själv, givetvis mycket tack vare mytkonsumenternas ökade intresse och förståelse för ursprungsbefolkningar, blir stereotypen avmytifierad ? d.v.s. den blir åter en symbol för samerna och det samiska. Samerna kan nu själva, i förmedlandet av den egna historien, använda sig av bilden och medverka till att den förändras.   .

Jag har närmat mig Yat-tekniken ur en genuskontext för att se om det är möjligt att med den kunna göra mer medvetna val som skådespelare utifrån behovet av att inte följa den normativa bilden av vad en kvinna eller man ska vara, representera eller presenteras som på scenen. I mitt arbete har jag använt och undersökt Yat-tekniken som en möjlighet att se schablonen eller kategoriseringen i den vedertagna bilden av vad en människa ska vara. Jag har utgått från att femininiteter och maskuliniteter betecknar mänskliga karaktärsegenskaper fritt flytande. De har således inget med skådespelarens biologiska kön att göra. Med den utgångspunkten vore det potentiellt möjligt att med hjälp av Yat- tekniken kroppsligen applicera dessa rörelsekvalitéer på alla individer oavsett könstillhörighet.

Ett starkt arbetsgivarvarumärke blir allt viktigare för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Vårt uppdrag har varit att studera vilka faktorer medarbetare i Skellefteå kommun ser som attraktiva med sin arbetsgivare. Studiens syfte har varit att undersöka och skapa en djupare förståelse för vad medarbetarna inom identifierade bristyrken i Skellefteå kommun upplever som attraktiva faktorer hos arbetsgivaren och arbetet, samt vad medarbetarna har för syn på organisationens image. Tillvägagångssättet för vår studie har utgått från kvalitativa fokusgruppsintervjuer samt en gruppintervju. De resultat som framkommit från intervjuerna har analyserats för att nå en slutsats samt för att svara på studiens syfte och frågeställningar.