The goal with this essay is to determine if the image of preschool, in a specified number of picture books, is consistent with the posted goals of the preschool operations in the curriculum of preschool published in 1998 (hereafter Lpfö 98). Besides that the essay is also planned to look at how the preschool?s status have changed after Lpfö 98 was established and if this is shown in the picture books. Therefore this essay will focus on picture books published 1998-2009 because after that a new version of Lpfö 98 was published. Also the picture books chosen for this study are all stories about preschool or kindergarten.The questions that this essay will answer are: How are the activities in preschool described, and how do they match the guidelines in Lpfö 98? In what way has the status of preschool been affected since Lpfö 98 was published? In what way has the teachers? role been affected and how is that shown?In order to answer these questions I will use a quality text analysis of picture books for children.

Med utgångspunkt för tre forskningsområden: semiotik, pragmatik och kognition, har det gjorts ett försök i att belysa om språket och bilden har skilda roller i den moderna TV-reklamen. Ett noga urval av dagens TV-reklamfilmer användes som underlag för den empiriska undersökningen undersökningen. För att besvara syftet och frågeställningarna testades reklamfilmerna ur två kognitiva aspekter: kognition och affekt. Resultatet som framkom i undersökningen ligger som grund för en diskussion huruvida det går att tala om skilda roller för språket och bilden..

Studien har genomförts med syftet att komplettera bilden av fri-luftsliv utifrån Friluftsfrämjandets tidskrift, I alla väder. Genom användandet av en bild- och textanalys har sex olika bilder analyserats från 50- talet fram till idag. Den bild som fram-trätt har satts i relation till tre perspektiv; ?skolans friluftsverksamhet?, ?en regeringspropo-sition? samt ?etablerade friluftsforskares syn på friluftsliv?.Bilden av begreppet friluftsliv som framträtt genom åren visar en spegling av samhället i övrigt. Influenser som präglat synen av friluftsliv varierar beroende på tid, det kan handla om t.ex.

Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska staten byggerupp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikasteland, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål.Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande.Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi sombygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden avSverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljandepositiva faktorer som behandlas i uppsatsen.

Bilden har stor betydelse för barns talspråksutveckling. I denna uppsats undersöks hur några pedagoger i fyra olika förskoleklasser använder sig av bilden för att främja en talspråksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden åskådliggörs några olika övergripande arbetsmetoder där man använder sig av bilder för att främja detta: Tematiskt arbetssätt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka är utformade för att utveckla barns språkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna används olika verktyg som samtal, berättande och datoranvändning för att främja en talspråksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfällen.

Denna studie ville undersöka om en viss bild i det perceptgenetiska testet DMTm (Defense Mechanism Technique modified) kan vara på väg att bli omodern. Flickan i bild K1 (som visas för kvinnor) skulle idag kunna misstas för en pojke. En design med två beroende grupper på 30 män i varje användes. En grupp såg M1-bilden med en pojke och den andra såg K1-bilden med en flicka. Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i gruppernas förmåga att korrekt kunna identifiera barnets kön.

Detta arbete behandlar förmedlingen av den vikingatida kvinnan i arkeologisk kurslitteratur. En kvalitativ studie av materialet delar upp förmedlingen i åtta olika teman. Inom dessa teman redovisas citat som har valts ut för att representera de vis som den vikingatida kvinnan har förmedlats på. Resultatet visar att bilden av kvinna har förändrats under perioden som studerats. Den bild som ges i kurslitteraturen är sammankopplad med den arkeologiska forskningsteorins utveckling samt rådande samhällshegemoni.

Bilden har stor betydelse för barns talspråksutveckling. I denna uppsats undersöks hur några pedagoger i fyra olika förskoleklasser använder sig av bilden för att främja en talspråksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden åskådliggörs några olika övergripande arbetsmetoder där man använder sig av bilder för att främja detta: Tematiskt arbetssätt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka är utformade för att utveckla barns språkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna används olika verktyg som samtal, berättande och datoranvändning för att främja en talspråksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfällen.

Detta dokument beskriver hur man kan använda kameramodulen TRDB DC2 från Terasic tillsammans med ett utvecklingskort DE2 för Alteras FPGA-kretsar. Kamerabilder överförs från kameramodulen till en VGA-skärm. VGA-bilden har en upplösning på 640 x 480 pixlar och 10bitars upplösning på färgerna. Systemet presterar maximalt 15 bilder per sekund och det är själva bildsensorn som sätter den begränsningen, man kan bla ändra exponeringstid och frysa bilden om man så vill. Hela projektet är skrivet i VHDL och arbetet är gjort i Quartus 6.0 från Altera.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur mötet mellan eleven, läraren och den rörliga bilden går till i klassrummet. Jag utgick från tre forskningsfrågor som fokuserades på pojkars och flickors medievanor gällande TV och film. Vidare ville jag se hur den rörliga bilden användes i förhållande till det skrivna ordet under svensklektionerna och som sista område ville jag ta reda på vilket förhållningssätt lärarna har till ungdomars fritidskultur med betoning på den rörliga bilden. Metoden bestod i att jag dels gjorde en enkätundersökning samt gruppintervjuer med elever ur båda könen samt två enskilda intervjuer med en kvinnlig och en manlig svensklärare. Resultatet visade att det ungdomar ser på TV under fritiden, och som dominerar deras val av program, styrs av de kommersiella kanalerna vilka betonas av ett utbud av underhållning.

AbstractINSTITUTION:                                        Institutionen för kulturvetenskap LinnéuniversitetetADRESS:                                                  351 95 VäxjöTELEFON:                                                0470-70 80 00HANDLEDARE:                                       Hans T SternuddTITEL:                                                      Den inramade kvinnan och den gränslösa ?kvinnan? ? olika läsningar av en konstbild.ENGELSK TITEL:                                    The framed woman and the limitless ?woman? ? different readings of a pictureFÖRFATTARE:                                        Ewa BladhADRESS:                                                  Parkgatan 16                                                                 360 42 BraåsTYP AV UPPSATS:                                 C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN:                      Ht 2009 Uppsatsen syfte är att se hur olika läsningar av en konstbild påverkar bilden av den representerade kvinnan. I uppsatsen tolkas bilden utifrån tre olika läsningar, för att se hur bilden av den representerade kvinnan ändras och vad det kan ha för betydelse. De olika läsningarna har sin utgångspunkt i olika genusteorier, därefter jämförs analyserna med varandra, samt diskuteras utifrån syftet och frågeställningarna. Här relateras teori och material till varandra. Uppsatsen argumenterar för att ett queerperspektiv öppnar upp för fler tolkningsmöjligheter, genom att det uppmanar oss att tänka bortom uppdelningar och gränsdragningar. Performativitet är en bättre utgångspunkt för analysen av bilder där kvinnor är representerade, eftersom den kan möjliggöra en identifikation över genus- och sexualitetsgränser. Keyword: feministisk konstteori, genus, performativitet, queerteori, representation,.

Denna uppsats undersöker hur personer med funktionsnedsättning porträtteras i svensk barnlitteratur. Metoden som använts är innehållsanalys av kvalitativ art där undersökningsmaterialet består av barnlitterära verk som innehåller personer med funktionsnedsättning som publicerats i Sverige under åren 2000 till 2012. De centrala frågeställningarna handlar om hur bilden av personer med funktionsnedsättning ser ut i dessa verk samt huruvida det går att finna några stereotyper i dessa moderna barnböcker. Resultatet visar att den undersökta litteraturen med några få undantag ger en nyanserad och positiv bild av personer med funktionsnedsättning. Dessa undantag består oftast av ett mindre element i berättelsen och har inte en framträdande roll i skildringen..

AbstractSyftet med denna undersökning är att intervjua pedagoger för att få vet mer om synen på bild som ett verktyg i lärande processen och om de pedagogerna anser att de utnyttjar bilden som en medierande och ämnesövergripande resurs. Undersökningen är gjord genom att fem pedagoger på olika skolor i Skåne och Blekinge har intervjuats. Undersökningen är fokuserad på pedagogernas kunskap och inställning till bildanvändandet. Resultat visar att pedagogerna har en stor vilja att utveckla sig för att skapa motivation och en bättre miljö där eleverna kan utöva bildanvändandet. Det finns en kunskap om hur integrativt lärande fungerar, både hur bild och andra ämnen kan länkas ihop i ett ämnesövergripande arbetssätt och hur bilden kan utnyttjas ämnesspecifikt.Ämnesord: Mediering, bild, bildanvändande, integrativt lärande, motivation, skapande och miljö .

Uppsatsens syfte är att ur ett konstvetenskapligt perspektiv undersöka hybridbilder som uppvisar drag av både konst och reklam, och de gränsöverskridande rörelser som bilderna gör mellan dessa fält. Tre bilder har analyserats för att lyfta fram villkor och förutsättningar för hur förflyttningar mellan konstfältet och reklamfältet kan ske. Den teoretiska utgångspunkten för dessa analyser har varit parametrarna funktion, syfte, upphovsperson och cirkulation utifrån Göran Sonessons bok Bildbetydelser: Inledning till Bildsemiotiken som vetenskap. I varje bild har närvaron av dessa parametrar undersökts i relation till några generella karaktäristiska egenskaper hos konstbilder respektive reklambilder. Resultaten uppvisade en stor variation och ur bildanalyserna utkristalliserade sig tre olika sätt för att uppnå en rörlighet mellan fälten: bilden bygger ett starkt kulturellt kapital som långsiktigt befäster dess rätt till rörlighet; bilden intar en position mittemellan fälten och utnyttjar denna för att kunna förflytta sig i båda riktningarna; bilden befäster sig först som tillhörande en bildkategori och tillhandahåller sedan själv verktygen för att ifrågasätta denna kategorisering..

Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen.