Hur framställs bilder av professionella formgivare idag i Sverige? Skildras män på ett annat sätt än kvinnor? Finns det tecken på en könsmaktsordning i representationen? Jag närmar mig också frågan om det finns värderingar om vad som är god respektive dålig smak och om det finns en könsmaktsordning i dessa värderingar. Enligt 1994 års läroplan ska vi som lärare "? aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt".En del i arbetet för att bryta fördomar och traditionella könsrollsmönster i skolan är att studera och analysera hur könen representeras i olika sammanhang och att skapa motbilder.

Ett nyhetsankare är en person som dagligen rapporterar nyheter till oss genom tv-rutan och för att tv-tittarna ska ta in det som sägs krävs det att nyhetsankaret kommunicerar till dem på ett tydligt sätt. Kommunikation styrs inte bara av det man säger i ord, utan också genom icke verbala faktorer som till exempel tics, ansiktsuttryck och utseende. Kläder är ett icke verbalt kommunikationsmedel som man medvetet kan styra genom att välja vad man har på sig. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om SVT1Rapport och Tv4Nyheterna följer några specifika riktlinjer för att anpassa klädseln till ett nyhetsformat. Vi vill undersöka vilka faktorer i kläderna som påverkar kommunikationen mellan nyhetsankaret och tv-tittaren samt jämföra om klädseln skiljer sig åt beroende på vilken kanal man tillhör.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur normer om etnicitet, ålder och genus tar sig i uttryck i processen bakom resereklam och i den färdiga reklamen hos några av de största researrangörerna i Sverige. Studien är kvalitativ och materialet bygger på intervjuer som genomförts med marknadsansvariga och reklammakare hos de tre största researrangörerna i Sverige. För att få en mer konkret och djupare förståelse för hur den färdiga reklamen ser ut och hur den skiljer sig från hur researrangörerna upplever sin reklam har även ett urval av bilder från researrangörernas hemsidor analyserats. Analysen har utförts med Ervin Goffmans studie av reklambilder som underlag. Tidigare forskning på ämnet visar att det inte skett så stora förändringar i hur människor framställs i resereklam.

Syftet med studien är att undersöka hur Nudie Jeans kommunicerar sitt varumärke i olika kanaler, hur konsumenter uppfattar det, samt hur förhållandet mellan den kommunicerade och uppfattade bilden av varumärket ser ut. Teorierna utgår från ett varumärkesperspektiv med begrepp som identitet, image och kärnvärden. Även teorier rörande konsumentperspektiv innefattande aspekter som lojalitet, ansträngning och påverkan behandlas. Metoder som används i studien är dels text- och Bildanalys av Nudie Jeans hemsida, intervju med sälj- och marknadschefen på Nudie Jeans samt en enkätundersökning, som besvarats av 177 konsumenter. Urvalet till enkäten är ett bekvämlighetsurval. Kommunikation från och om varumärket sker dels via hemsidan och dels hos distributörer, ofta i form av butikssäljare.

Syftet för denna uppsats har varit att undersöka hur den växande feministiska kritiken mot objektifierande och stereotypiska framställningar av kvinnor under 1970- och 1980-talet har påverkat framställningen av genus i modereklam i nutid. Jag har även undersökt vilken funktion de nya kvinnouttrycken har i reklam, vars målgrupp är män. Jag har undersökt detta genom en fallstudie, en semiotisk näranalys av 4 bilder från Tom Fords modereklamkampanj för mäns kläder från 2008. Jag har utgått från postfeministiska teorier samt teorier kring maskulinitet.Mina frågeställningar var följande:-          Hur framställs kvinnan respektive/i förhållande till män i Tom Fords reklamkampanj?-          Hur ser den här typen av postfeministisk reklam ut?-          Vilken funktion har den postfeministiska kvinnan i reklam avsedd för män?-          Har man i grunden förändrat reklamens genusuttryck och budskap efter den feministiska kritiken?Resultaten visade att både kvinnor och män framställs genom postfeministiska uttryck, kvinnor ofta som starka individer och sexuella subjekt och män som mer feminiserade och androgyna.

Högskolan för Lärande och Kommunikation, HLKMedie & kommunikationsvetenskap 15 hpSammanfattningPopulärmagasin-vad kännetecknar ett säljande omslag?Anna Larsson och Johanna AngeriaTidskriftsmarknaden har förändrats och utgör idag en betydande del av mediesystemet. Trots detta har det ägnats förhållandevis lite intresse inom medieforskningen. Det man vet är hur magasinomslagens layout bör utformas och att detta har betydelse för försäljningen. En potentiell köpares uppmärksamhet måste fångas på några få sekunder och det är här som vår undersökning har en avgörande roll.Eftersom omslagets layout och innehåll har en viktig roll.

I denna uppsats gör jag en feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar.

Bakgrund:I den svenska skolan har det under en längre tid funnits olika pedagogiska, beslutsbaserade rollspel i undervisningen. Nu har skolan digitaliserats, vilket har öppnat upp för datorspel i undervisningen, främst inom matematik och språkliga ämnen. Samhällskunskapen är ett mer komplext ämne att reproducera och därför har inte dataspel i undervisningen använts i lika stor utsträckning. I och med den tekniska utvecklingen, kan spel återskapa mer komplexa företeelser och har därför möjligheten att inkluderas i fler skolämnen än tidigare. Spelindustrin är idag i en position, grafiskt och tekniskt, där det går att simulera hela länder, historiska händelser och hela ekonomier med varierande komplexitet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hälso- och kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i läromedlen?Vilka hälsosamma kroppsideal och ohälsosamma kroppar framställs i läromedlen?Skiljer sig idealen beroende på kön?MetodFem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av kropps- och hälsoideal. Text- och Bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig kropp, ohälsosam kvinnlig kropp, hälsosam manlig kropp, ohälsosam manlig kropp, hälsosam kropp obestämt kön och ohälsosam kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hälsosamma kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga.

Med denna uppsats vill jag komma till någon slutsats om vad meningsfull bildundervisning är. Jag menar att detta bör diskuteras i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Genom skrivprocessen har jag gjort vägningar mellan olika perspektiv, men velat lägga eftertrycket på elevperspektivet.Via en litteraturstudie undersöker jag tre olika forskningsperspektiv på bildkommunikation. Bildsemiotiken, som studerar bilden som tecken, fokuserar därmed på bilden i sig. Inom visuell kultur ägnar man sig åt hur det visuella formar vår förståelse av oss själva och världen.

Trots epitetet ?ett av världens mest jämställda länder?, lagar om förbud mot diskriminering p.g.a. könstillhörighet och styrmedel i skolan som betonar vikten av att all utbildning genomsyras av jämställdhet, visar forskning av läromedel förekomsten av könsstereotyper och en överrepresentation av män jämfört med kvinnor i innehållet.I bakgrund av detta och med uppfattningen om en brist av läromedelsgranskning framförallt av läroböcker för moderna språk, syftar föreliggande uppsats till att undersöka representationen av kvinnor och män på bilder i fem läroböcker konstruerade för första årets studier i franska på högstadiet. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys där syftet är att undersöka hur kvinnor och män framställs på bilderna i materialet. Uppsatsens frågeställningar fokuserar på mäns och kvinnors representation gällande synlighet, yrken och färger samt på hur resultatet kan tolkas ur ett genusperspektiv.

Denna studie jämför det visuella materialet från Gudrun Sjödéns klädkataloger med Kilroys resekataloger. Huvudfrågan i undersökningen är vilka olika diskurser somhittas i de utvalda texterna från Gudrun Sjödéns klädkataloger och Kilroy travels resekataloger och hur dessa hittade diskurser opererar. Vad berättar dessa bilder om? Hur berättas det? Och till Vem berättas det. Som en del i undersökningen intervjuas Gudrun Sjödén konsumenter, bildlärare, en lektor i journalistik och ungdomar från ett estetiskt gymnasieprogram.

Denna uppsats jämför illustrationer av läraren i svenska och brittiska bilderböcker. I uppsatsen diskuteras nationella likheter och skillnader av lärarillustrationerna. Fokus ligger på hur bilderböckerna bidrar till att socialisera in barnen i förberedelserna inför skolstarten. Bildanalyserna jämförs även med den brittiska läroplanen The National Curriculum, och den svenska läroplanen, Lpo94, för att se hur pass realistisk den presenterade bilden av läraren är.Vi har valt att analysera illustrationer från tre böcker från vardera land, alla med ordet ?school? eller ?skola? i titeln.

Bakgrund:I den svenska skolan har det under en längre tid funnits olika pedagogiska, beslutsbaserade rollspel i undervisningen. Nu har skolan digitaliserats, vilket har öppnat upp för datorspel i undervisningen, främst inom matematik och språkliga ämnen. Samhällskunskapen är ett mer komplext ämne att reproducera och därför har inte dataspel i undervisningen använts i lika stor utsträckning. I och med den tekniska utvecklingen, kan spel återskapa mer komplexa företeelser och har därför möjligheten att inkluderas i fler skolämnen än tidigare. Spelindustrin är idag i en position, grafiskt och tekniskt, där det går att simulera hela länder, historiska händelser och hela ekonomier med varierande komplexitet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en biståndsorganisation använder sig av retoriska grepp för att övertyga sina mottagare genom kampanjfilmer. Den här studien är relevant för att kunna förstå hur biståndsorganisationer påverkar mottagarna av kampanjfilmer. I den här studien har Unicef Sverige varit studieobjektet och de är en av Sveriges största biståndsorganisationer och en organisation som regelbundet visas i media.De teorier som är relevanta i den här studien är retorik och retoriska inriktningar på exempelvismarknadsretorik och visuell retorik. Huvudfrågeställningen i studien är att se på vilket sätt Unicef Sverige använder sig av retorik i sina kampanjfilmer för att övertyga människor att bli givare. Delfrågor i studien är att undersöka, vilka är de marknadsretoriska begrepp och medel som Unicef Sverige använder i kampanjfilmer för att övertyga sina mottagare samt på vilka sätt använder sig Unicef Sverige av visuell retorik i sina kampanjfilmer.I studien har två kvalitativa innehållsanalyser utförts på tre till fem filmer i utvalda filmkategorier.