I den här uppsatsen har jag analyserat tre tidningsartiklar från herrtidningen Moore, och tre tidningsartiklar från tjejtidningen Solo. Jag har analyserat en artikel i varje nummer, så totalt har jag använt sex tidningar. Utöver artiklarna har jag också analyserat två av tidningarnas omslag. Efter analyserna har jag gjort jämförelser mellan de båda tidningarnas artiklar och omslag för att se om det går att påvisa några skillnader, men även likheter.     Min avsikt med att göra det här var att bevisa vetenskapligt att skillnader finns i tidningarnas informationsdesign, alltså deras bilder, texter och layout. Jag har analyserat artiklarna efter en ganska strikt modell, men även tagit mig friheten att välja bort eller lägga till vissa element i modellen beroende på vilken sorts artikel jag analyserat.

When the public artwork Dr?mmarnas monument was installed at G?taplatsen in Gothenburg in the summer of 2023, it became the starting point for one of Gothenburg's most talked about and controversial cultural events. Politicians, journalists, artists and the public made their voices heard, either criticizing the art installation or defending it. The local newspaper G?teborgs-Posten became a central arena for this cultural debate.

Konstnären Claude Monets trädgård, som är belägen i byn Giverny några mil nordväst om Paris, är en trädgård som anlades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men som sedan rekonstruerades på 1970-talet. Trädgården, som har sitt ursprung i impressionismen, har genom sin koppling till Monet, hans konst och till en viss tid, en viss betydelse som kan skapa krav på att den rekonstruerade trädgården ska vara så lik och autentisk den ursprungliga trädgården som möjligt. Denna upplevelse av autenticitet kan i historiska trädgårdar beröra aspekter som objekt, idé, tanke eller känsla i trädgården. Inom bevarande av trädgårdar finns det flera olika metoder för bevarande, varav konservering, restaurering, rekonstruktion, och ny/-omgestaltning finns representerade i detta arbete. Rekonstruktion, som innebär ett återskapande av något som tidigare funnits, har i Monets trädgård inneburit ett återskapande som har utgått från representationer av olika slag.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka Siri Derkerts Sverigeväggen 1967-69, främst genom att studera skisserna till verket. Derkert gjorde väldigt många skisser på familjemedlemmar, vänner och andra närstående och detta blev en kraftkälla som användes mot en pressande omvärld. Alla de skisser hon gjorde och sparade kunde hon senare plocka fram för att använda till olika verk och sammanhang. Till Sverigeväggen finns ett mycket omfattade skissmaterial som i viss mån bygger på återanvända skisser, bland annat på kursdeltagare från Fogelstad, där även Derkert var deltagare vid ett flertal tillfällen. Derkerts porträttskisser är väldigt abstraherade och det kan vara svårt att se vilka de föreställer.

Det är inte som att läsa en deckare, det finns ingen löst gåta beskriven på skriftens sista sidor. Läser man delar av den här skriften deltar man i delar av ett sammanhang. Jag föreslår att man läser den som en upplevelse. Mening skapas mellan delarna, mellan raderna, den blir till i mellanrummet. För att kunna läsa mellan raderna måste man först läsa raderna. Då är det möjligt att det jag vill berätta kan förmedlas. Varje del i den här texten har egen mening.

Människor lever alltför mycket utifrån normer och allt de gör inplaceras i fack och värderas efter klasstillhörighet. Det kan tyckas självklart att man kan tycka om vitt skilda saker inom kulturen: konst, musik, dans och litteratur ? ändå finns det en vag känsla hos många människor att det inte passar sig att samtidigt uppskatta t ex klassisk musik och dansbandsmusik. Vad är det som håller dem tillbaka ? vad är det som styr dem?Den här uppsatsen har som syfte att undersöka gränsöverskridande kulturmöten mellan populärkulturella och finkulturella konstnärer, med huvudfrågeställningen om dessa skilda konstformer kan mötas och sammansmältas på ett likställt sätt.

Den här uppsatsen startade i en reflektion över vilka elever som kommer in på populära gymnasieutbildningar. Uppslaget kom efter en genomgång av skolkatalogernas klassfotografier, på en gymnasieskola i en medelstor svensk kommun. På bilderna som visade det populära Medieprogrammets elever var två aspekter tydliga. För det första att flesta studerande är flickor. Det andra är att många av flickorna har ett utseende och en kroppsform som anknyter till de klassiska proportionerna och dragen hos klassisk grekisk och italiensk konst, ett ideal som ligger till grund för vad vi idag upplever som estetiskt vackert.

Uppsatsen beskriver konstverket ?Vridning? av Kalmarkonstnären Anders Lönn. På den pre-ikonografiskanivån beskrivs verket i avseende på vad som är möjligt att konkret uppfatta med ögat, både gällande material och form på den plats där det står. På samma nivå beskrivs också vad som finns i konstverkets omedelbara närhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhållande till konstverket och regionen. Verket är placerat i den så kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar.

Denna uppsats försöker utreda innebörden av den kritik Vilhelm Fredrik Palmblad i sin år 1840 utgivna Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla (TBN) riktade mot Carl Jonas Love Almqvists författarskap. Bokens kritik undersöks mot bakgrund av Palmblads verksam-het som kritiker i Swenska Litteratur-Föreningens Tidning. Dessutom sätts Palmblads este-tiska hållning vid denna tid i relation till dels den han själv som ung, under 1810-talet, ut-tryckte, dels till den som dominerade 1830-talets debatt. Uppsatsens metod är huvudsakligen idéhistorisk.I början av TBN är kritiken mot Richard Furumos, d.v.s.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i så fall hur, skolböckerna i årskurs åtta på högstadiet befäster traditionella genussystem som finns inom vårt samhälle och kultur, eller om det finns möjlighet för eleverna att förhålla sig öppna för andra synsätt. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Det analysverktyg som vi har använt är Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. Vårt urval av undersökningsmaterial har skett genom att först välja ut fyra skolböcker i olika ämnen från en årskurs åttas läromedel. Sedan smalnade vi av undersökningen ytterligare genom att välja ut ett kapitel ur varje skolbok för närmare analys.

Syftet för följande examensarbete var att undersöka möjligheterna att tillämpa en viss kallmurad stödmur i Sverige. Muren har fått en stor spridning i Norge, och används där både i vägmiljöer, stadsmiljöer och som stödmur för att ta upp landskapets varierande nivåer. I Sverige existerar inte den här typen av mur. Om muren har fått så stor användning i Norge, varför kan den då inte byggas i Sverige? Muren byggs av större råhuggna och rektangulära granitblock som staplas på varandra med hjälp av grävmaskin och genom blockens tyngd erhålls en stabil konstruktion.

Uppsatsen tar upp museipedagogik på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn. Eftersom det är ett konstmuseum handlar pedagogiken om konstpedagogik men också om pedagogik som står i relation till skolan. De pedagoger som tas upp är de som varit speciellt inflytelserika för 1900-talets skola och undervisning. Pedagoger som Piaget, Vygotskij, Dewey och Klafki nämns såsom förebilder även till museipedagogiken. Undersökningens huvudsakliga material är samlat genom en intervju och några samtal samt från ett antal observationer av visningar för barn.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.