Syftet med uppsatsen har varit att se vilka värderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stämmer överrens med lärarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lärare har jag fått fram en bild av både värderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av läroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstå elevernas värderingar bättre har jag använt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta på sig hela ansvaret när det gäller överförandet av samhällets värden..

Titel: Ledarens kommunikationsstilar: Vilken påverkan har ledarens användning av specifika kommunikationsstilar på de anställdas bild av ledarens prestation? Nivå: C?Uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Pontus Eriksson & Aram AmeinHandledare: Per?Arne WikströmDatum: 2013-08 Syfte: Syftet är att undersöka vilken påverkan ledarens användning av sex specifika kommunikationsstilar har på de anställdas bild av ledarens prestation. Vi ämnar öka förståelsen för dessa kommunikationsstilars betydelse för upplevd ledarprestation.  Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ forskningsmetod. Informationen som samlats in utgör grunden för analysen och slutsatsen. Empirin är insamlad i form av tolv personliga intervjuer, med anställda på medelstora företag som har daglig kontakt med sin ledare.

Syftet med arbetet är att få ökad förståelse för hur elever på gymnasiet tolkar och påverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hämtade i massmedia, samt att utreda hur man kan använda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. Forskningsfrågorna som besvaras är hur elever uppfattar att män och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lärande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys användes också som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker från normen i en bild och då ofta i negativ bemärkelse och särskilt gällande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet.

Bakgrund och problem: Syftet med bolags årsredovisningar är att upplysa intressenterna om bolagets ekonomiska ställning och andra väsentliga händelser som inträffat under året. Användaren av en årsredovisning ska genom att läsa den få en rättvisande bild av bolaget för att kunna fatta beslut baserade på den information som ges. Redovisningen baseras dock ofta på olika bedömningar samt att det kan finns en vilja hos ledningen att presentera information på ett sätt som gynnar bolaget.Syfte: Syftet är att undersöka två bolags årsredovisningar, Aranäs och BRIO, för att se om användaren får en rättvisande bild av bolaget genom att läsa årsredovisningarna.Avgränsningar: Undersökningen omfattar endast dessa två bolags koncernredovisningar under tre år, 2008-2010. Fokus ligger inte på att analysera bolagens ekonomiska siffror i detalj utan på att bedöma helheten och årsredovisningens utformning i förhållande till bolagets verksamhet och ekonomiska ställning.Metod: En beskrivande studie har genomförts där vi har läst årsredovisningarna flera gånger för att vi ska kunna skaffa oss en uppfattning om kommunikationen genom årsredovisningen. Utifrån en undersökningsmodell har olika delar i årsredovisningen sedan bedömts för att se hur väl årsredovisningen som helhet kan anses ge användarna en rättvisande bild av bolaget.Resultat: Aranäs och BRIO har olika strategier för att upplysa sina intressenter.

Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.

Syftet med den här studien har varit att lära känna skolsystemet i utvecklingslandet Tanzania för att kunna ge en bild av vilka möjligheter lärare där har att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. För att bättre förstå under vilka premisser lärare i Tanzania arbetar har vissa jämförelser gjorts med svenska förhållanden. Genom att studera Tanzanias policydokument har jag fått en bild av hur Tanzanias regering vill att den tanzaniska skolan ska se ut. Frågan är om den bilden stämmer överrens med den bild lärare i Tanzania ger. För att ta reda på det åkte jag till Tanzania där jag genomförde intervjuer i grundskolor och på ett universitet där man utbildar specialpedagoger/speciallärare.

När vi ser en annan människa börjar vi redan där kategorisera henne eller honom. Anledningen är att förenkla och att lättare kunna orientera oss i den sociala verkligheten. I vår studie har vi undersökt hur en sådan kategorisering eller identifikationsprocess ser ut när det första mötet sker via en bild.Studiens utgångspunkt var en kvalitativintervju med bilder som diskussionsunderlag fyra stycken personer deltog och fick försöka tillskriva en identitet till ett objekt i en bild. Totalt användes sex stycken bilder föreställandes olika typer av människor och händelser.Resultatet visar att identifikationsprocessen går igenom fyra faser med tillhörande underprocesser. Den första fasen ämnar till att ringa in vad som sker och hitta ett underlag för vidare personbeskrivning.

Mitt syfte är att analysera hur ett urval läroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jämfört med avsnitten om kristendomen, i både text och bild. De värderingar och normer som framkommer ska dessutom sättas i förhållande till Lpf 94. Metoden jag använder mig av för att analysera texterna och bilderna är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag även tillfogat två av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att på ett enkelt sätt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen.

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vår kunskap inom området.

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet på grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.

Kärnkraften har så länge den funnits varit en omdebatterad energikälla. Syftet med denna uppsats är att utreda och få en bild av hur och på vilket sätt natursynen hänger ihop med åsikter om kärnkraft. Jag har redogjort för vad energi är, kärnkraftens historia i Sverige och som energikälla samt beskrivit för- och nackdelarna med kärnkraften. För att kunna ge en bild av kärnkraft och natursyn har jag genomfört kvalitativa intervjuer med personer som på olika sätt är insatta i problematiken kring kärnkraften. Min undersökning visar bland annat att natursyn är ett komplext och stort begrepp som vi bör vara medvetna om hur det fungerar i arbetet för att förbättra miljön..

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret?Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning.Lpo-94 nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald.

Denna undersökning syftar till att undersöka sanningshalten i medias artiklar om barns TV-tittande. För att göra det, jämfördes flera tidningsartiklar med vetenskapliga artiklar som handlar om barns tv-tittande. Endast de tidningsartiklar som hänvisar till vetenskapliga artiklar användes för denna undersökning. Resultaten visar att media ibland vinklar fakta, men överdriver riskerna med yngre barns tv-tittande i jämförelse med vad som skrivs i de vetenskapliga artiklarna. I flera fall har även de positiva effekterna tonats ned, såväl i tidningsartikeln som i den vetenskapliga artikeln.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna om komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av periodisering av kostnader.För att uppfylla huvudsyftet har vi fyra delsyften, det första är att redogöra för vad regelverket och experterna anser om ämnet. Det andra är att undersöka om komponentavskrivning uppfyller de kvalitativa kriterierna genom en bättre kvalitet på redovisningen. Det tredje är att illustrera de för- och nackdelar som finns i och med komponentavskrivning. Det fjärde vill belysa hur det kommer sig att vissa företag väljer att tillämpa anskaffningsvärdemetoden med avskrivningar, komponentavskrivning, medan andra väljer att redovisa till verkligt värde..