Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbete vid strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens län. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Data analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Teamarbete ger en heltäckande bild vid komplexa symtom?, ?Ett gemensamt perspektiv ? en hörnsten vid teamarbete? samt ? Struktur ? en nödvändighet vid teammöten?.

Texten jämför det analoga- och digitalafotografiet. Disskutioner kring arbetssättet, uttrycket i fotografiet, uppfattningen av det, de olika tekniska asspekterna och känslan i fotografiet är områden som berörs i texten. Även kamerans och fotografiets historia i allmänhet tas upp..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en specifik lärobok i bild utifrån den gällande kursplanen i bild. Tidigare forskning visar att bildlärare är de lärare som sällan eller aldrig använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att bildlärare anser att det finns så pass lite undervisningsmaterial inom bildämnet att de tvingas skapa eget undervisningsmaterial och de få undervisningsmaterial som faktiskt finns lever inte upp till den standarden läraren vill ha på undervisningen. För att undersöka detta djupare genomfördes en undersökning där en lärobok i bild valdes ut och därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys utifrån läroboken och den gällande kursplanen i bild. Resultatet visar att läroboken saknar vissa delar för att leva upp till kursplanens uppnåendemål, men visar även att läroboken har ett rikt innehåll..

Vad är det som är viktigt med bild och drama? I denna undersökning ges det svar på bild- och dramas olika funktioner, och vad det innebär att använda dessa ämnen i undervisningen. Lärare med olika erfarenheter av bild och drama har jämförts, och deras motiveringar till dessa ämnens betydelse har belysts. Tyngdpunkten i uppsatsen är att lyfta fram bilden och dramats funktion för elevens lärande i olika situationer. En kvalitativ metod har således använts till undersökningen av den erfarna lärarens arbetssätt.

Jag har baserat denna studie på att undersöka hur yrkesverksamma bild- och slöjdlärare ser på utvecklingsmöjligheter för sina respektive ämnen för framtidens grundskola, och att relatera detta till aktuell forskning på området. Med en stor litteratur och forskningsbakgrund i detta arbete samt kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma bild- och slöjdlärare har jag besvarat mina frågeställningar: Hur ser forskningen på möjligheter för utveckling av bild- och slöjdämnet? Vad anser yrkesverksamma lärare inom bild och slöjd om utvecklingsmöjligheter för ämnet? Undersökningen har visat på att bildämnet kan vinna på och bör öka sin digitalisering och slöjdämnet skulle vinna på att lyfta fram designaspekten mer. Dessa utvecklingsmöjligheter skulle kunna stärka ämnenas roll i den framtida skolan. Men även ett större helhetstänkande över undervisningen kan vara eftersträvansvärt där lärare kan integrera de så kallade teoretiska och praktiska ämnena med varandra.

Betygen är en självklar och ofrånkomlig del i skolans vardag och diskussioner förs hela tiden kring dess utformning, genomförande och betydelse i samhällsdebatten. Ofta är det politikers åsikter man får höra när det gäller betyg och bedömning. Men de som påverkas mest av betygen, eleverna som går i skolan just nu, hur tänker de? Syftet med undersökningen är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur gymnasieelever upplever betyg och bedömning i bild- och medieämnen. Vi kan se att det finns en uppdelning i elevernas svar.

>>>SYFTE<<<Syftet med uppsatsen är att studera huruvida föreslagna förändringar, avseende hantering av goodwill, vid en tillämpning av IASB:'s Exposure Draft 3: Busines's Combination's kan bidra till en bättre redovisning i form av en mer tillförlitlig, begriplig, relevant och jämförbar värdering av de studerade företagen's goodwillposter. Vi ämnar även undersöka vilket av de båda regelverken som kvalitetsmässigt ger den ?bästa? redovisningen i form av en korrekt värdering och rättvisande bild. >>>METOD<<< Uppsatsen bygger på en fallstudie av tio företag där företagen har illustrerat för- respektive nackdelar vid en implementering av ED 3. Använda företagsspecifik information har främst utgjort's av företagen's finansiella rapporter.

Syftet med detta arbete har varit att bekräfta att film är användbart och bör dessutom enligt styrdokument användas i undervisningen. Vi ville veta hur lärare går till väga för att införskaffa rörlig bild till sin undervisning. Syftet har vidare varit att ta reda på vilka hinder lärare, skolledare och sakkunniga upplever för rörlig bild i undervisningen. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning om varför film är användbart, införskaffandet av rörlig bild, vilka hinder som föreligger, samt om framtidssatsningar för rörlig bild och andra medier. Med hjälp av enkätundersökningar bland lärare på gymnasieskolor i Malmö vill vi se hur lärare använder sig av rörlig bild idag, och vilka hinder de upplever.

Entreprenöriellt lärande (EL) är en pedagogisk form baserad på bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mängd skolor i Sverige på senare år. Eftersom EL innebär en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikämnet i längden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lärandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjälp av en grupp lärares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklärarna på John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkät med öppna frågor ämnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken.

Mängden information och informationskällor ökar exponentiellt med tiden och metoder för hantering av information blir därför allt mer relevanta. Privata och offentliga organisationer uppmärksammar allt mer behovet av en strukturerad och effektiv metod för att kunna hantera denna oundvikliga informationstillväxt.Uppsatsen syftar till att identifiera potential att förbättra det nuvarande informationssystemet inom Bild- och Funktionsregistret genom att tillämpa en Information Lifecycle Management-strategi utifrån Leanperspektivets värderingar. Studien inleddes med en litteraturstudie där de huvudsakliga Lean- och Information Lifecycle Management-principer definierades för att skapa ett teoretiskt underlag för vidare studier. Den efterföljande empiriska fallstudien av Bild- och Funktionsregistret och Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomfördes för att få en ordentlig och tydlig bild av den organisationen och dess informationssystem.Fallstudien identifierade de huvudsakliga problemen och möjligheterna i den nuvarande organisationen. Problemen i form av organisatoriska brister, bristande användning av systemet och växande informationsvolymer bemöts genom införande av klassificering, strategisk integration och hierarkisk lagring av information.

Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå undervisande lärare i ämnet bilds nyttjande av läroböcker och hur stort behovet är efter ett nytt. Undersökningen fokuserar på grundskolans senare år. Tidigare forskning visar att lärare i ämnet sällan använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att det är främst nyexaminerade eller obehöriga lärare i ämnet bild som nyttjar läroboken. Teoretiska utgångspunkter och diskussioner angående lärobok som verktyg redogörs.

Detta arbete syftar till att undersöka vad bilder, gestaltande religiösa berättelser, kanförmedla om den religiösa kontext där de har sitt ursprung. Hur väl dessa bilder kantjäna som hjälpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion iundervisningssammanhang är även en del som kommer att undersökas. Det aktuellabildmaterialet består av två bilder hämtade ur den kristna och den buddhistiskabildtraditionen. För att behandla aktuella bilder används en kvalitativ observationsmetodi form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av både den ikonologiskaoch semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuellatypen av bilder kan, under gynnsamma omständigheter, förmedla information om sinreligiösa kontext och på sätt även tjäna som ett didaktiskt hjälpmedel..

I mitt examensarbete har jag studerat hur klarspråk samt text och bild i samverkan kan öka läsbarhet, läslighet och läsvärdet i myndighetstexter. I denna studie har jag avgränsat mig till att analysera Valmyndighetens broschyr Valet i fickformat, som är den enda informationen som från myndigheten som förklarar hur valet går till. Syftet med studien är att skapa förbättrad information till förstagångsväljare, som också hade lägst valdeltagande i Sverige under riksdagsvalet 2010. I studien har jag genomfört två olika metoder; en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet med textanalysen var att få en helhetsbild kring hur Valmyndigheten utformat tidigare material vad gäller målgrupp, kontext, språkligt bruk, text och bild i samverkan samt den grafiska formen. Detta för att ta reda på vad som har fungerat bra/mindre bra med Valmyndighetens befintliga information, för att i sin tur skapa förbättrad information som ökar läsbarhet, läslighet och läsvärde hos målgruppen förstagångsväljare.

I vårt examensarbete ville vi undersöka hur nära skolverkets kursplaner för fotografisk bild ligger näringslivets önskemål, och vad som är relevant kunskap. Anledningen är att inom fotografisk bild går utvecklingen väldigt snabbt tack var den digitala tekniken. För att få en relevant bild av kursplanerna vände vi oss till branschfolk som dagligen hanterar bilder inom olika områden. Vi genomförde dels en enkätundersökning där vi på en skala kan se hur de olika yrkena ser på de olika delmomenten, dels en intervju där det framgår hur fotografyrket förändrats och vart yrket är på väg. Vi gjorde även en intervju med en kursplaneskribent som arbetade med gymnasiereformen 2007 för att få en bakgrund till hur kursplaner tas fram.

I detta examensarbete är det övergripande syftet att ta reda på i vad mån lärare integrerar bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lärprocesser. Studien belyser även de möjligheter och hinder lärarna upplever genom att integrera bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion är de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lärare i grundsolans tidigare år. Reslutatet visar på att lärarna på flera sätt inbegriper bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lärprocessen. Gemensamt för lärarna är även att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv där flera resurser för lärande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..