I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

Syftet med studien är att skapa ett material med fokus på olika matematiska aktiviteter, matematikinnehåll och uttrycksformer.Frågeställningarna för att konkretisera syftet är:? Vilket matematikinnehåll lyfts fram vid genomförandet av lärandeaktiviteterna?? Vilka matematiska aktiviteter synliggörs i de planerade lärande aktiviteterna?? Vilka uttrycksformer använder barn vid genomförandet?För att få svar på frågeställningarna tillämpades aktionsforskning där 14 matematiska lärandeaktiviteter planerades, genomfördes och utvärderas. Barnen som genomförde lärandeaktiviteterna var 4-5-åringar i en förskolaResultatet visar att i dessa lärandeaktiviteter är samtal den uttrycksform som lyfts fram flest gånger, därefter följer lek och drama, rörelse, samt bild och form. Uttrycksformerna sång och musik respektive dans förkom inte alls. Bland de matematiska aktiviteterna har räkna och lokalisera lyfts fram flest gånger och därefter leka, mäta, konstruera och förklara..

Syftet med denna studien är att undersöka vad dramapedagogiska övningar kan bidra med i ett projekt om läsförståelse med en andraklass samt att undersöka hur eleverna förhåller sig till gestaltandet med kroppen i studien. Studien undersöker även hur eleverna skapar förståelse om bokens innehåll tillsammans. Undersökningen omfattade tolv lektioner i klassen med mig som lärare samt en intervju med klassläraren. Undervisningen i studien bestod av högläsning och dramatiskt berättande, textsamtal samt gestaltningsövningar. Dokumentationen bestod av observationsanteckningar från lektionerna, ljudinspelningar från intervjun och två lektioner samt videoinspelningar från tio lektioner.

Syftet var att beskriva, förstå och kritiskt analysera tre dramapedagogers beskrivna upplevelser av att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap. Genom fokusgruppsamtal framkom upplevelser av att arbetet som dramapedagog och regissör innebär att leda två parallella processer, dels en med fokus på gruppens utveckling och dels en som ska mynna ut i en konstnärlig produkt. Att leda arbetet beskrivs som utmanande och förvirrande, men också som fritt och kreativt. Kombinationen av ledarskap upplevs innebära en balansgång mellan att ?driva och stanna?. I resultatet framkom olika faktorer som påverkar upplevelserna, såsom förväntningar från arbetsplats och gruppdeltagare, en upplevd brist på tillit till dramapedagogernas konstnärliga ledarskap och bristande förståelse för vad dramapedagogik är. Andra faktorer som påverkar upplevelserna är gruppdeltagares känslor av oro och nervositet under föreställningsarbete, tidsramen, samt den utbildning informanterna har.

Syftet med vår uppsats var att skapa oss en bild om hur förskollärare inom förskola/förskoleklass inspirerar barn till att upptäcka glädjen med sagoläsning och muntligt berättande. Vi genomförde en undersökning med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer och observationer av lärare i förskolan.Slutresultatet visar att samtliga förskolor använde sig av sagor eftersom det många gånger ses som ett självklart inslag i de dagliga rutinerna på en förskola. Förskollärarnas inställning till barnlitteraturen är både ett lärande och en mysfaktor. I de flesta fall användes boken som hjälpmedel till sagostunden men även andra former förekommer såsom sagopåse, drama, flano, CD-skiva eller kassettband. När det gäller miljön kring sagoläsandet är det ingen förskola/förskoleklass som har något givet läsrum utan soffan dominerar, däremot finns det förskolor som använder sig av ex.

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär.

Under mina verksamma år som lärare har jag kommit till insikt om att kunskap inte enbart kan erhållas genom att studerande passivt tar emot faktakunskap via litteratur. En ren faktakunskap kan inte komma till vare sig till individens eller till samhällets nytta. Faktakunskap måste kunna upplevas genom att studerande får möjlighet till tillämpning och därmed utveckla sin förståelse. Lärares roll i dagens skola är inte enbart vara kunskapskälla utan också möjliggöra förutsättningar för att studerande aktiv kan analysera och reflektera över faktakunskap. Läraren har huvudrollen till att med sitt arbetssätt skapa ett sammanhang där det ges möjlighet till att studerande förverkligar sina känslor och tankar i förhållande till den faktakunskap som förekommer i kurslitteraturen.

Vår projektredogörelse handlar om utarbetandet av ett material för läs- och skrivinlärning. Vi har ställt oss frågan; Hur skapar man ett undervisningsmaterial för läs och skrivinlärning som med hjälp av det vidgade textbegreppet kan fånga eleverna och fasthålla intresset/motivationen att lära? Vi kom snabbt fram till att materialet, om det ska ha dessa kvalitéer måste utgå från elever. Vi har därför pratat med en grupp om tio elever för att få veta mer om deras fritidsintressen. Dessa har vi sedan vävt in i vårt material som vi döpt till Cirkusäventyret. Materialet består av tre övergripande rubriker som är drama, musik och bild, dessa resulterade sedan i ett väggalfabet, bok med tillhörande dramakort, sång och sandpapperbokstäver.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur svensklärare arbetar med och tänker kring integrering av bild som estetisk uttrycksform i svenskundervisningen. Uppsatsens undersökning baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet i uppsatsen visade att svensklärarna ser positivt på att anlägga estetiska perspektiv på undervisningen. Lärarna påtalade att användningen och arbetet med bild som estetisk uttrycksform bidrar till att stärka den enskilde elevens självförtroende samt språkliga förmåga. Resultatet visade även att svensklärarnas arbete med bild som estetisk uttrycksform främst koncentreras till att framhäva de språkliga aspekterna.

Abstrakt Denna uppsats handlar om bild och visuellt lärande i matematiken på förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers föreställningar om hur pedagoger kan konkretisera matematik för förskolebarn med hjälp av visuellt lärande och bildskapande aktiviteter samt hur barnen uppfattar dessa aktiviteter. Genom observationer av bildskapande aktiviteter och kvalitativa intervjuer undersöker jag hur pedagogerna och barnen förhåller sig till bild och visuellt lärande i matematiken. I min litteraturgenomgång redogör jag för tidigare forskning som är relevant för min undersökning. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med bild och visuellt lärande i matematiken på olika sätt och att de har olika uppfattning om begreppet bild. Resultatet visar vikten av bild och visuellt lärande i matematikundervisningen när det gäller barns utveckling och lärande.

Arbetet består av en undersökning av förskollärares arbetssätt kring bild- och formskapande i förskoleverksamheten. Fokus har lagts kring barns lärande och utveckling vid dessa skapandetillfällen. Syftet med vår undersökning är att synliggöra faktorer som främjar barns utveckling och lärande vid bild- och formskapande. Enligt våra erfarenheter är bild- och formaktiviteter ofta annorlunda utformade på olika förskolor. Med anledning av detta ville vi göra en undersökning för att se skillnader och likheter mellan förskolor.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka om det med sagans hjälp gick att utveckla elevernas värdegrund rörande vänskap samt att stimulera deras fantasi och kreativitet. Vi genomförde utvecklingsarbetet i två femteklasser i Bodens kommun, i samband med den sju veckor långa slutpraktiken. Varje vecka inledde vi med att muntligt berätta en saga som sedan blev basen för vänskapsarbetet, i anslutning till detta arbetade eleverna med text, bild och drama vilket syftade till att stimulera fantasi och kreativitet. För att kunna utläsa en utveckling angående vänskap använde vi oss av portfolio som eleverna själva tillverkade. När det gällde studiet av fantasi och kreativitet nyttjade vi oss av informella observationer under de olika projekten.

Detta arbete har vi gjort för att få reda på hur man kan utveckla barns empati genom att använda sig av forumspel. Målgruppen för vårt arbete är främst andra pedagoger. För att få svar har vi genomfört tre observationer och intervjuat dramapedagogen vi observerat samt de berörda klassernas lärare. Forumspel har visat sig vara utmärkt för att ge eleverna möjlighet till utveckling och empati..

Syftet med denna studie ä?r att undersö?ka hur infö?randet av den nya revisionsstandarden ISA upplevs av revisorerna i Sverige och hur ISA fö?rhåller sig till god redovisningssed och rättvisande bild..

Föreliggande studie bygger på kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus på inlärningsprocessen. Jag undersöker även likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lärstilsmodell..