Jag har med examensarbetet haft för avsikt att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av genuskompensatoriskt arbete gentemot killar på grundskolan, vilka metoder de upplever användbara, om de upplever skillnader i arbetet gentemot killar och tjejer, samt om det sker ett medvetet genuskompensatoriskt arbete från studie- och yrkesvägledarnas sida eller om det inleds först efter att eleven i samtal berört ämnet. Jag har använt mig av kvalitativ semistrukturerad intervju, för att enskilt intervju fem stycken studie- och yrkesvägledare verksamma inom grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av genusteori och feministisk teori som jag båda anser förklarar begrepp och för ett användbart resonemang kring genusfrågor. Jag har i avsnittet om tidigare forskning visat på att det saknas genuskompensatoriska projekt riktade gentemot killar, då man från statligt håll framförallt riktat insatser till tjejer. Resultatet visar att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna framförallt arbetar genuskompensatoriskt gentemot killar i samband med praon. Samt att detta arbete främst riktar sig till de killar som redan har brytande intressen.

En anledning till att många elever upplever bråkräkning som svårt kan vara att räkning med tal i bråkform inte förekommer i vardagslivet lika ofta som förr. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några eventuella brister hos elever, som går första året på gymnasiet, när de räknade med tal i bråkform. Kan grundskolan i så fall göra något för att motverka detta? Vi ville samtidigt studera hur eleverna förklarade och motiverade sina tankegångar.För att ta reda på detta genomförde vi en diagnos med tal i bråkform och till svaren skulle eleverna skriva motiveringar och beräkningar. Vi skickade även en enkät till de gymnasielärare som undervisar eleverna för att få deras syn på resultatet.Resultatet visar att många elever saknar tillräckliga baskunskaper för att klara bråkräkning, vilket också lärarnas enkätundersökning signalerar.

AbstractSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar för att eleverna ska uppnå målen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemområde beror på vårt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lärare som undervisar i bild och tre lärare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar går i skolår F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svårt att få eleverna att uppnå målen.

Genom kvalitativa intervjuer med en klasslärare, en speciallärare samt fyra elever har syftet med denna studie varit att undersöka på vilket sätt skapande i bild och illustration till text kan verka som stöd och motivation i språkliga lärprocesser samt om elevernas uppfattningar skiljer sig åt på grund av deras olika språkförmågor. Ambitionen har också varit att synliggöra goda inlärningsstrategier med skapande i bild och illustration som verktyg samt på vilket sätt dessa strategier kan utveckla den språkliga förmågan hos eleven med dyslexi. Elever med dyslexi är i behov av multisensoriska lärprocesser för gynnsam språkutveckling. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker det är betydelsefullt att eleverna använder sig av skapande i bild och illustration för att komma åt sin metakognition. Även eleverna upplever detta viktigt, särskilt eleven med dyslexi.

Särskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning. På senare tid har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i särskolan. I samband med diskussioner om "En skola för alla" har också särskolans roll diskuterats. Diskussionen handlar bland annat om hur särskolan skall utformas och vilka kriterier som skall gälla för att en elev skall bli inskriven. Inom detta område valde vi att undersöka särskolan, med fokus på elevernas perspektiv.

Denna studies syfte är att undersöka hur någralärare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsättning från och med årskurs 6.Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen ställsi relation till lärarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering.Skolverket har, på uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (Läroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpå lokal nivå ligger hos huvudmän, rektorer, och skolornas nyckelpersoner.Totalt har åtta lärare från fyra olika skolor i två olikakommuner medverkat i studien, varav fyra är nyckelpersoner på respektive skola.Resultaten visar att lärarna generellt sett är positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet är kraftigt ifrågasatt och i behov av förbättring..

Om rörlig bild på konstmuseet och begreppen medialisering och aktivering..

Syftet med arbetet är att belysa möjligheter och metoder för ett ämnesövergripande arbetssätt mellan bild och slöjd genom nutida konst-och hantverksfenomen såsom gatukonst och graffitiarterna, samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om de sätt genom vilka de arbetar med dessa konst- och hantverksfenomen i undervisning och i sina kurser. Utgångspunkten är att studien ska besvara hur lärarna arbetar ämnesintegrerat mellan Bild och Slöjd och hur pedagogerna förhåller sig till gatukonst och graffitiarterna i sin undervisning och i sin verksamhet. Frågan om hur dessa konstformer kan motiveras som undervisningsinnehåll ska också få svar. Kvalitativa intervjuer har gjorts med informanter med skilda erfarenheter av området, men de är alla lärare, lärarutbildare eller workshopsledare. Resultatet är belyst ur ett sociokulturellt perspektiv och med Foucaults teorier om makt och diskurs.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehållet i ett urval av samtida läseböcker i svenska för lågstadiet. Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt de förändringar som skedde i det svenska samhället under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var Läroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehåller även forskningsbakgrund kring läseböcker från 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska läsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av läseböcker som använts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehåll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gäller struktur, disposition och val av illustrationer.

Studien undersöker läromedlen PM och Livsviktigt, som används i religionskunskap och i social och emotionell träning (SET). Och fokuserar på hur dessa belyser existentiella frågor i jämförelse med de riktlinjer som Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet är att se hur dessa läromedel svarar mot Lgr 11 och om läromedlen tar upp de områden som Lgr 11 säger ska ingå i undervisningen. För att nå information om detta genomfördes en innehållsanalys av läromedlen som används i religionskunskap och SET undervisningen. Läromedlen jämfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma områden som styrdokumentet.

Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva lärares syn på bedömningsarbetet i grundskolan. Studiens syfte kan preciseras i följande frågeställningar:Varför gör lärare bedömningar?Hur upplever lärarna bedömningsarbetet i dagens skola?Vilka bedömningsformer anser lärarna främja elevers lärande?Hur uppfattas bedömning i ett specialpedagogiskt perspektiv? Genom att kombinera aktuell ämneslitteratur, en enkätstudie samt sju intervjuer av lärare i grundskolan, har vi sökt svar på våra frågor. I denna studie har vi lyckats identifiera elva olika syften och konsekvenser, både synliga och dolda, med bedömning i skolan.  Lärare gör bedömningar för att synliggöra elevers kunskaper kopplade till kunskapskraven, för att skapa en dialog med eleverna kring lärandet och för att få ett underlag för sin planering av undervisningen. Bedömningar ingår i läraruppdraget, men lärarna uttrycker en viss osäkerhet och upplevd tidspress i bedömningsarbetet.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått.I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ?bättre? samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att ta reda på vad hälsa innebär för lärare i idrott och hälsa, vad de anser om undervisningen i hälsa och hur de undervisar i hälsa i skolämnet idrott och hälsa.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta:?Vad innebär hälsa för en lärare i idrott och hälsa??Vad anser lärare i idrott och hälsa om undervisningen i hälsa? Är hälsa viktigt??Tycker de att undervisningen i hälsa har förändrats? I så fall hur??Hur undervisar de i hälsa och vad innehåller undervisningen?MetodJag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 1 ? 6 i idrott och hälsa. Intervjuerna bandades och gjordes i respektive lärares skola.ResultatResultatet av undersökningen visade att lärarna tycker att hälsa är viktigt och att den, med tiden, har fått större betydelse i skolan men medger samtidigt att hälsodelen får (betydligt) mindre tid än andra delar. Samtliga menade att målet med hälsoundervisningen är att eleverna ska må bra både fysiskt, psykiskt och socialt och att både teoretisk och praktisk undervisning behövs. Några anser vidare att läroplanen, när det gäller hälsa, är otydligare och mindre konkret än andra delar i ämnet idrott och hälsa.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda på vilka elever som lärare, och vissa politiker, ser som begåvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete består av en teoridel, där jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begåvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begåvade elever och elitskolor/elitklasser samt särskild undervisning i Sverige. Detta för att få en bild av hur vissa politiska partier ser på ämnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fått av min undersökning där jag intervjuat åtta grundskollärare med olika bakgrunder.Jag avslutar med en slutdiskussion där jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fått från den praktiska delen.